studieforbunden_220x50
    
cykeltrafik toppbild

Historia

I över hundra år har studieförbunden bidragit till utvecklingen av det svenska samhället. Den första studiecirkeln startades 1902 av Godtemplarorden IOGT. Initiativtagare var Oscar Olsson, en av de tidiga förgrundsfigurerna inom svensk folkbildning.

Studieförbunden är de tio svenska studieförbundens bransch- intresseorganisation. Det bildades under namnet Folkbildningsförbundet 1903. Till en början bedrev Folkbildningsförbundet egen folkbildningsverksamhet, bland annat genom att arrangera föreläsningar och sprida litteratur genom mobila boklådor. Folkbildningsförbundet är en av huvudmännen för Folkbildningsrådet, som bildades 1991 och som har i uppdrag att fördela statsbidraget till folkbildningen och följa upp dess användning.

1894 bildades det första studieförbundet IOGT:s studieförbund som i dag heter NBVABF bildades 1912. Under mellankrigstiden växte antalet studieförbund och folkhögskolor kraftigt.

Folkbildningen hade redan från början en särskild roll i relation till det formella utbildningsväsendet. Folkhögskolornas och studieförbundens självständighet och starka betoning på människors fria och frivilliga kunskapssökande har präglat folkbildningen genom åren.

Folkbildningen är starkt sammanlänkad med det demokratiska samhället framväxt. Studiecirklar och folkhögskolekurser blev en möjlighet för människor att bilda sig, engagera sig och ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Redan från början starka band mellan studieförbund, folkhögskolor och folkrörelser. Många studieförbund och folkhögskolor har i själva verket bildats på initiativ av folkrörelser. De starka banden mellan folkbildning och civilsamhälle har bestått in i vår tid – och många nybildade föreningar och nätverk har i dag ett nära samarbete med studieförbunden.

Redan tidigt fick studieförbunden offentligt stöd. 1944 års folkbildningsutredning präglades starkt av andra världskrigets efterdyningar. Utredningen betonade starkt folkbildningens betydelse för ”demokratisk fostran”.

Under sjuttio- och åttiotalen var stödet till studieförbunden mer reglerat än vad det är i dag. År 1991 förändrades detta, genom att bidraget till studieförbunden blev målstyrt i stället för regelstyrt. Studieförbunden fick större frihet att själva utforma verksamheten.

Samma år bildades Folkbildningsrådet, en förening med vissa myndighetsuppdrag, där det viktigaste är att godkänna vilka studieförbund som ska få ta del av statsbidraget och att fördela statsbidraget mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådets medlemmar är Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting.

Den senaste folkbildningspropositionen ”Lära, växa, förändra” antogs av en enhällig riksdag 2006. Alla partier var överens om att studieförbunden skulle ha statligt stöd – och att de ska ha stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet, utifrån de syften och motiv med stödet till folkbildningen som propositionen angav.

Antalet studieförbund har genom åren förändrats – en del har gått samman, några har upphört och nya har bildats. De två senaste studieförbunden som får ta del av statsbidraget är Ibn Rushd och Kulturens Bildningsverksamhet. I dagsläget finns det tio studieförbund.

Folkbildningshistoria hos studieförbunden

- ABF:s historia (ABF)
- Folkuniversitetets historia
Ibn Rushd:s historia
- Medborgarskolans historia
- Folkbildningens historia (Studieförbundet Vuxenskolan)