studieforbunden_220x50
    

Lika värda i cirkel och klassrum

”Alla svenska skolor utgår från samma läroplan och har samma resurser, men arbetar med olika elevgrupper. Folkbildningen har som metod att se till den mångfald olika individer bidrar med. Där skolans resurser inte räcker till, kan folkbildningen komplettera.”

- Björn Kjellsson, Studiefrämjandet, Umeå

När det för något år sedan uppstod främlingsfientliga åsikter i ett par klasser på Dragonskolan i Umeå försökte lärarna komma till rätta med problemen, men klarade inte av att hantera dem på egen hand. Då tog skolan kontakt med Björn Kjellsson på Studiefrämjandet, som hjälpte till att söka medel från Ungdomsstyrelsen för utbildningsdagar om rasism och främlingsfientlighet med elever och lärare. Även om folkbildningsuppdraget egentligen inte omfattar elever på dagtid, så visade det sig att folkbildningen hade mycket att ge skolan.

Färre temadagar i nya gymnasieskolan

Dragonskolan i Umeå har 1 800 elever och 200 lärare. Skolan har en lång historia av tvärvetenskapligt arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Elever och lärare har genomfört resor till Auschwitz och anordnat temadagar där eleverna fått möjlighet att dela sina erfarenheter med varandra. När elever lär av varandra blir det ett annat diskussionsklimat än under lärarledd undervisning, menar Cathrin Backman-Löfgren som är gymnasielärare och ämnesutvecklare inom historia på Dragonskolan. Men i och med att den nya gymnasieskolan infördes togs möjligheten till gemensamma ämnes- och klassöverskridande aktiviteter bort.

Enligt skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Vidare ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att ta del av samhällets gemensamma värderingar, som också ska komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Ingenting sägs dock om hur arbetet ska bedrivas. Det läggs ett stort ansvar på enskilda skolor och lärare att rusta dagens ungdomar med en värdegrund som bygger på allas lika värde.

MOD att dela med sig

Skolan och vuxenvärlden borde kunna erbjuda ungdomar diskussioner och möjligheter att fördjupa sina idéer och värderingar, men det är svårt för lärarna att hinna med, berättar Björn Kjellsson. Han är själv tidigare elev på Dragonskolan och nu anställd på Studiefrämjandet. Han kom i kontakt med studieförbundet genom att gå en MOD-utbildning. MOD står för Mångfald och Dialog och är ett pedagogiskt verktyg för mångfalds- och diskrimineringsfrågor, som handlar om att lära känna sina egna och andras värderingar. Ett verktyg och en metod som många studieförbund använder.

I projektet på Dragonskolan har olika insatser genomförts för eleverna: MOD-utbildningar tillsammans med en annan skola, föreläsningar av stiftelsen Expo, och cirkelledarutbildningar hos Studiefrämjandet.

Björn och hans kollega ansvarade för första delen av elevernas utbildningsdag. De startade med MOD, för att skapa trygghet i gruppen. Metoden ger utrymme för deltagarna att dela med sig av sina olika åsikter, vilket ibland kan vara svårt för eleverna om deras lärare är med. Ledarnas uppgift är att ifrågasätta och starta diskussioner så att eleverna får utrymme att vrida och vända på sina värderingar och ställningstaganden. Maktstrukturer, människosyn och tankar kring hur samhället ska eller borde fungera är ämnen som tas upp.

Avslutningsvis fick eleverna fundera över egna strategier för ett framtida samhälle, där utmaningen handlade om att se enskilda människor i stället för hotfulla grupper.

Förhoppningen är att klasserna efter MOD-utbildningen ska få ett klimat som gör att fler vågar säga vad de tycker tack vare nya kunskaper och insikter om demokratiska värderingar.

Främlingsfientlighet klingar av

Expo har också medverkat med utbildningsprogrammet ”Våga ifrågasätta”. Upplägget utgår från förintelsen. Kopplingen mellan den retorik som användes under andra världskriget, kan jämföras med den mot bland annat muslimer och romer idag. Expo höll även föreläsningar för lärarna, för att öka kunskapen inför fortsatt arbete i klassrummen. Cathrin lyfter speciellt fram föreläsningen om den intoleranta miljön på nätet; vilka som är de mest välbesökta bloggarna, hur de hör ihop och vilka personer som står bakom. Sådant som många ungdomar känner till, men mer sällan vuxna.

Under vintern fick ändå en klass och några lärare från skolan åka till Auschwitz. Med på resan var de elever vars främlingsfientliga åsikter tidigare oroat lärarna. Nu märktes ingenting av de åsikterna.

Genom den gemensamma satsningen med studieförbund och skola har lärarna fått ny kunskap som de behövde och som gjort dem mer uppmärksamma. Alla elever har erbjudits vidareutbildning som cirkelledare, vilket flera nappat på. Några har startat egna studiecirklar. Läraren Cathrin önskar att det fanns möjlighet att tänka långsiktigt så att effekterna av sådant här arbete kan bli varaktigt. Hon ser fram emot ett fortsatt arbete med studieförbunden och civilsamhället.

Studiefrämjandet ska påbörja utvecklingen av ett material som kan användas både i folkbildningssammanhang och i skolan.