studieforbunden_220x50
    

Ett samtal som förändrade Forserum

”Vi vill vara en folkbildningsresurs i framkant av samhällsutvecklingen. Genom att uppdatera den allmänna historieskrivningen kan vi på allvar inleda arbetet med att förändra felaktiga föreställningar om muslimer och islam. Vi vill bidra till mångfalden.”

- Sofia Zouagui, Ibn Rushd Studieförbund

I det lilla småländska samhället Forserum bor drygt två tusen personer, av dem är ett hundratal somalier som flytt inbördeskrig, svält och förtryck i sitt hemland. Under sensommaren 2012 blossade rasismen upp i form av trakasserier, misshandel och krossade fönster hos Somaliska föreningen. Händelserna fick stor uppmärksamhet i massmedia och rasisterna på nätet kommenterade.

Islamofobin ökar i Europa

Organisationen Europeiskt nätverk mot rasism (Enar) konstaterar i sin årliga rapport från 2011–2012 att islamofobin och diskrimineringen av muslimer är utbredd i Europa. Efter finanskrisen och den arabiska våren, som ledde till ökade flyktingtillströmmar till Europa, har nationalistiska och främlingsfientliga stämningar accelererat. Rapporten beskriver hur etniska och religiösa minoriteter diskrimineras i Sverige vad gäller tillgång till utbildning, bostäder, jobb och samhällsservice, och behandlas annorlunda än vita svenskar i kontakter med polis och rättssamhälle.

Sofia Zouagui, kommunikationsansvarig på Ibn Rushd Studieförbund säger att situationen för muslimer förändrades och försämrades avsevärt efter 11 september. Hon tycker att det är svårt att vara muslim i Sverige idag. ”Som muslimsk kvinna i slöja eller man med skägg riskerar du att bli misstänkliggjord.” Rashid Musa, projektledare för ”Krafttag för mänskliga rättigheter” på Ibn Rushd, menar att vi lever i ett samhällsklimat där muslimer utmålats som främmande så länge att det har normaliserats. Han menar att det är en verklighet som existerar och som skadar människor, det kan handla om en ond blick på tunnelbanan eller svårigheter att få arbete.

Forserum skapar rubriker

Händelserna i Forserum uppmärksammades stort i såväl lokal som nationell media. ”Somalier tvingas fly sina hem i Forserum – förföljs av ungdomsgäng” skrev Aftonbladet. ”Agera mot hoten i Forserum” krävde Smålandspostens ledare. Även en del av nätkommentarerna lyftes upp, bland annat i DN:s artikel ”SD-politiker: Fler borde trakassera somalier”.

När medierapporteringen från Forserum pågick som mest tog Ibn Rushd kontakt med den lokala somaliska föreningen. När de förstod hur allvarliga problemen var bestämde de sig för att arrangera ett medborgarsamtal på plats i Forserum tillsammans med några andra organisationer (Afrosvenskarnas riksförbund, Sveriges unga muslimer och Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén).
Rashid skickade ut ett pressmeddelande och var den som höll i medborgarsamtalet. Förutom de drabbade inbjöds kommunalråd, tjänstemän och polis. Sveriges Radio, SVT och TV4 var på plats och bevakade. Samtalet hölls i Somaliska föreningens lokal, den som blivit vandaliserad. Det kändes tryggt för de drabbade och symboliskt var det bra att hålla mötet där, menar Rashid. Alla fick möjlighet att själva se lokalerna och de krossade rutorna.

”Vi välkomnade alla och berättade att vi var där för att de drabbade skulle kunna tala med de ansvariga i kommunen. De utsatta berättade väldigt öppet om vad de varit med om, hur folk jagat dem med vespor, mopeder och hundar. Att de av rädsla gick och handlade två och två. Nu undrade de hur kommunen skulle kunna lösa det här.” Rashid upplevde att politikerna kände sig pressade. ”När tolvåringar, små barn och mammor berättar sådana här självupplevda historier, är det svårt att avfärda dem.” Politikerna hade egentligen inga konkreta förslag, men Rashid konstaterar att de tydligt tog avstånd från våldet. Polisen hävdade att det inte kommit in så många anmälningar och att de därför inte kunnat göra något, men lokalbefolkningen sade att de anmält tjugo händelser, varav tre registrerats och lagts ner redan vid förundersökningen.

Rashid tycker att medborgarsamtal är ett bra exempel på folkbildning. Olika parter träffas och diskuterar förslag och lösningar på samhällsproblem. Genom att höra varandras historier förstår människor varandra. Effekten av samtalet blev att folk förstod varandra och skakade hand. En representant från Somaliska föreningen i Forserum tror att liknande trakasserier sker på många platser i Sverige, men i och med att tidningar och media uppmärksammade situationen blev det nödvändigt med en förändring. Som ett svar på alla reaktioner mobiliserade sig samhället och motkrafterna blev tydliga. Politikerna var tvungna att ta tag i frågan och fundera över vad som hänt och varför människor mådde dåligt. ”Forserum har lärt sig och förändrats.”

Ett muslimskt studieförbund öppet för alla

Ibn Rushd Studieförbund strävar efter att vara en spjutspets i arbetet mot felaktiga föreställningar om muslimer. De vill att islam ska finnas med som en självklar del av Sveriges och Europas historieskrivning. Studieförbundet ifrågasätter rådande kunskapsproduktion och verkar för en översyn av läroböcker i skolundervisningen. ”En del av folkbildningsuppdraget är att uppdatera historien och ta fram kunskap som saknas. Vi vill bidra till mångfalden.” Sofia Zouagui vill att Ibn Rushd och de muslimska föreningarna ska ses som en naturlig del av det svenska civilsamhället och att problemet med rasism mot muslimer i Sverige ska tas på allvar. Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete, har författat en alternativrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté med en kartläggning av de strukturella hindren för svenska muslimers mänskliga rättigheter, frågor som Ibn Rushd och de 15 andra föreningarna i nätverket vill lyfta.

Att jobba case-relaterat, med verkliga fall som Forserum och med alternativrapporten, ska bli delar av utbildningsprojektet ”Krafttag för mänskliga rättigheter”. Ibn Rushd tar fram ett utbildningsmaterial kring mänskliga rättigheter kopplat till rasism och islamofobi och utbildar 100 ambassadörer som ska driva lokalt antirasistiskt arbete i Sverige. Målsättningen är att utrusta ambassadörerna med verktyg och metoder så att de kan bemöta aktuella frågor och händelser i samhället, liknande de som hände i Forserum.