studieforbunden_220x50
    
Johan Martinsson Foto: Marianne Danielsson

Vem röstar?

Hur många kommer att rösta i valet till Europaparlamentet 2014? Grundtips: ungefär lika många som i det senaste valet 2010, något över 45 procent. Det blir kanske en svag ökning av valdeltagandet. Men knappast över 50 procent. Vilka effekter får det låga valdeltagandet? Och om det plötsligt rusar i höjden? Vore det självklart bra?

Johan Martinsson har tänkt mycket kring dessa frågor. Han är fil.dr. och lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Studerar politiska attityder och individers politiska beteende. Han tycker som de flesta, att ett högt valdeltagande är en hörnsten i demokratin. Men Johan Martinsson betonar att bredden är minst lika viktig. Den politiska jämlikheten mellan olika grupper bör öka. Dessutom ska vi inte låta slumpen avgöra hur vi lägger vår röst. Pålästa väljare har också ett högt värde.

För att få idéer om hur folkbildningen kan spela en roll i detta sammanhang tar jag spårvagnen längs Vasagatan och stiger av vid Sprängkullsgatan 19. Där tar han emot i statsvetenskapliga institutionens foajé.

Först talar vi om valet till Europaparlamentet i den 25 maj. För första gången är Europavalet nära riksdagsvalet i tid. Det gör kanske någon procent i ökat valdeltagande, eftersom det politiska etablissemanget och massmedia är på fötter inför september, tror Johan Martinsson. Det stora och viktiga riksdagsvalet. Så verkar i alla fall folk resonera med tanke på det ständigt låga valdeltagandet till Europaparlamentet.

Varför röstar så få i valet till Europaparlamentet?
Johan Martinsson förklarar skillnaden med att många var skeptiska till hela idén, när Sverige gick med i EU 1995. De ville inte erkänna unionen genom att rösta. I de fyra val som fått svenska röster har valdeltagandet pendlat mellan 38 procent och 45 procent. Sverige ligger därmed någonstans mitt i fältet av röstande länder. Det speciella med Sverige är den stora skillnaden mellan de båda valen, riksdagsvalet lockar över 80 procent av befolkningen.

- Paradoxen är att EU anses ha för stor makt samtidigt som Europaparlamentet betraktas som en tämligen oviktig arena. Acceptansen för EU-medlemskapet har visserligen ökat successivt år för år, men vanan att avstå från valet hänger fortfarande med, säger Johan Martinsson.

Han betonar att röstdeltagandet i riksdagsvalet är väldigt högt. Och genuina soffliggare är få, endast 5 procent. Den som känner sig sviken av sitt parti i en fråga hoppar kanske av en valperiod. Men hänger på igen vid nästa val.

- De flesta tycker att rösten spelar roll och bryr sig om vem som styr. Och även 56 procent av dem som inte alls tycker så röstar ändå. Normen att rösta är stark. Det är en rättighet vi verkligen värnar om.

När blir ett lågt valdeltagande ett hot för demokrati och representativitet?
Johan Martinsson betonar att ingen ifrågasätter att en svensk politiker i Europaparlamentet är legitimt vald samtidigt som det hade betraktats som en katastrof om valdeltagandet hamnat under 50 procent i ett riksdagsval eller folkomröstning.

Det låga valdeltagandet drabbar framförallt det svenska folkets bild av Europaparlamentets betydelse. Men en EU-parlamentariker har ett statusfyllt arbete inom partiet, som får tillgång till värdefulla internationella nätverk.

- Om få röstar minskar även andras intresse, vilket egentligen är motsägelsefullt eftersom just din egen röst blir viktigare ju färre som engagerar sig. Om bara tusen personer deltar kommer ju en röst att få stor betydelse. Men representativiteten går förlorad, säger Johan Martinsson.

I ett riksdagsval med ett valdeltagande på över 80 procent är jämlikheten hyfsat stor. Men det finns skillnader även här: Den rikaste tiondelen röstar till 95 procent, medan valdeltagandet bland de med lägst inkomst ligger på omkring 70 procent. Men det är inte så lågt att de sistnämnda väljarna helt saknar representativitet och inflytande över samhället. Och Johan Martinsson betonar att det finns många vägar till politiskt inflytande.

Hur ser väljaren ut? Vad får individen att gå till en vallokal?
Valforskare brukar tala om institutionella, kontextuella och individuella förkaringar till att folk röstar eller föredrar soffan:
Den institutionella förklaringen är kopplad till hur valen planeras och utförs rent tekniskt. Sverige har gjort mycket för att underlätta valproceduren och är kanske bäst i klassen. Valen ligger på söndagar och man kan få röstkortet utskrivet på plats. Det finns länder som lägger valdagen en vardag och på olika sätt krånglar till röstningsförfarandet. I Sverige är det lätt att rösta. Johan Martinsson tycker att förenklingen nått sin gräns.

- Det blir kanske mindre seriöst och eftertänksamt om man kan rösta överallt, även på bensinmacken, säger han.

Kontextuella förklaringar handlar om sammanhanget kring valet. Väljarna är mer röstsugna när något särskilt intressant är på den politiska tapeten. I valet till Europaparlamentet 2009 ökade antalet röster från män i åldrarna 18 – 24 år med 15 procent. De var motiverade av Piratpartiets frågor om integritet, fri kultur och upphovsrätt. Johan Martinsson förväntar sig inte att den effekten kvarstår. Rösterna ledde ju knappast till någon förändring. Men kanske fortsätter en del att de männen att rösta i år just för att de fått in valvanan och blivit mer informerade.

En möjlig aktuell anledning för tidigare röstvilare att vakna kan vara debatten om högerextremistiska partiers intåg i Europaparlamentet. Det verkar lättare att engagera röstare till Europaparlamentet i specifika frågor.

Den förklaringsmodell som är mest populär i debatten söker individuella förklaringar till hur folk agerar vid val. Att det beror på valdeltagarens sociala bakgrund, kön, utbildning och inkomst. Rika välutbildade röstar gärna medan fattiga lågutbildade uteblir valdagen för att hårdra resonemanget.

I själva verket ligger den institutionella, valtekniska, förklaringsmodellen närmast sanningen. Länder med röstplikt, som Belgien och Österrike, har självklart högt valdeltagande.

- Men inte 100 procent, säger Johan Martinsson. Med röstplikt vet man att många kommer rösta, men inte så mycket om innehållet i omröstningen; av kunskap och engagemang. Ett tänkbart sätt att höja valdeltagandet i Sverige vore att sänka 4 procentspärren. Då hade dessutom representativiteten antagligen ökat. Den som till exempel sympatiserar med FI väljer kanske att avstå från att rösta eller väljer ett annat parti eftersom FI knappast kommer in i riksdagen, säger Johan Martinsson.

Om man ser till röstdeltagarens kön och ålder har en äldre man varit den mest trogne, historiskt sett. Den rollen togs över av yngre kvinnor redan på 1970-talet.

- Jag ser det som en kulturell förändring. Med risk för att överdriva kan man säga att männen har haft svårare för att hantera övergången från industri till kunskapssamhälle. Det visar till exempel pojkars låga skolresultat, även om det fortfarande finns en kraftig manlig dominans i vissa elitgrupper. Nya egenskaper krävs i vårt samhälle, säger han.

Det fokuseras ibland på svenskar med utländsk bakgrund som en lågaktiv grupp vid valen. Men även de personer som varit i Sverige en kort tid har höga röstetal, sällan under 60 procent.

Vilken roll spelar det låga valdeltagandet i valet till Europaparlamentet?
Det pågår en livlig diskussion inom statsvetenskapen om hur stor roll valdeltagandet spelar för valresultatet, om en del partier och väljargrupper missgynnas av ett lågt valdeltagande. Johan Martinsson anser att i de flesta fall spelar det ingen roll om antalet röster ökar eller minskar med några procent i ett val, eftersom röstetalen ligger på en så hög nivå. Varken jämlikheten, alltså hur olika grupper människor är representerade i valet, eller fördelningen av röster till olika partier påverkas särskilt mycket.

Valet till EU-parlamentet utgör ett viktigt undantag. Om det valet nått lika många svenskar som riksdagsvalet hade socialdemokraterna stärkts med omkring 6 procent. Därmed är detta val inte lika jämlikt som riksdagsvalet, där det inte är belagt att socialdemokraterna missgynnas av lågt valdeltagande.

Där håller inte jämlikhetsaspekten, som Johan Martinsson anser att vi bör fokusera på.

Han betonar att det inte är en slump vem som röstar. Sambandet mellan till exempel inkomst, klass och utbildning är tydlig. Men forskarna har börjat ifrågasätta om det är ett kausalt samband, det vill säga att låg utbildning leder till att en person avstår från att rösta.

- Då borde valdeltagandet öka i takt med att fler utbildar sig. Det har blivit precis tvärt om. Det var som högst under 1960- och 1970-talen.  I dag är befolkningens utbildningsnivå betydligt högre, men valdeltagandet har gått ner, sett över en längre period. Det ökar alltså inte genom att fler går en högre utbildning, säger Johan Martinsson.

På liknande sätt kan man inte se ett kausalt samband mellan arbetslöshet och lågt politiskt deltagande, att en tidigare engagerad person lägger ner sitt engagemang, när jobbet går förlorat.

- Och ändå är det fler arbetslösa än anställda som inte röstar. Men det kan ju bero på de som blir arbetslösa slutade rösta redan när de hade jobb, säger Johan Martinsson.

Ett nytt valår stundar. Nu inleds medias opinionsundersökningar, som om valet vore en idrottstävling.

- När man följer mediedebatten skulle man kunna tro att politiker har ett lågt förtroende. Men så är det inte. Förtroendet för våra folkvalda har faktiskt ökat sedan förra valet. En annan felaktig bild är att allt färre röstar. Det senaste valet gick röstdeltagandet svagt uppåt, säger Johan Martinsson, som tycker vi är ett folk som värnar om våra demokratiska traditioner.

Text: Stefan Danielsson
Foto: Marianne Danielsson

Fokus: Demokrati

EU-kandidater om Folkbildning
FOLACI en serie artiklar frågade  FOLAC partiernas topp-kandidater vad de ville med vuxenutbildningen och folkbildningen. Här kan du ta del av deras svar:
Kent Johansson (C)
– Marit Paulsen (FP)
Marita Ulvskog (S)

Prata val!
3frågor- Brukar du rösta?
- Känner du någon som inte röstar? Varför inte? Vad göra?
- Hur ser demokratin ut i er cirkel?

Runt om i Sverige deltar över en halv miljon människor i studiecirklar.
I en gemensam insats för att initiera samtal om demokrati och valdeltagande tillgängliggjorde vi 3 frågor för alla cirkelledare och cirkeldeltagare runt om i Sverige.