studieforbunden_220x50
    

Mod att skriva och berätta sitt liv

Kerstin Lindgren, Medborgarskolan

- Målet, när jag började skriva om mig själv, var att blottlägga att ”så här var det”. Jag kommer från en lite trasig uppväxt och vill inte försköna mitt liv. När min mamma dog upplevde jag att det fanns många frågetecken, svar som jag aldrig kan få. Jag vill berätta för mina barn varför jag blivit den jag blivit. Jag vill inte bli en främmande människa för mina barn. Det blir en annan sak när man skriver. Mer känslor. Att skriva är också roligt och spännande, ett sätt att bearbeta livet.

- Skrivandet hjälper mig att plocka fram minnen och acceptera, berättar Kerstin Lindgren.

Med insikten om att varje människa bär på en unik historia ger Medborgarskolan alla som vill möjligheten att dokumentera sitt livsavtryck. Kerstin Lindgren i Örebro är en av de som skriver om sitt liv och är med i studiecirkeln Skriv ditt liv. Hon får handfasta råd om hur hon kan börja och avsluta sin livsberättelse, hur texter kan byggas upp och struktureras och tips som underlättar skrivprocessen.

Kerstin var tidigare inte bokslukare, men när hon själv började skriva blev hon också inspirerad att läsa självbiografier och må-bra-böcker om själen, om andlighet och analyserande. Morgan Allings bok Kriget är slut, Jessica Anderssons bok om sin uppväxt med en mamma som var narkoman och Svinalängorna av Susanna Alakoski är böcker som berört henne. Hon tycker om när det är självupplevt och handlar om hur människor tar sig oss igenom svårigheter och blir starka. Hittar sin väg genom livet. Med en egen text berättar Kerstin vad skrivandet betyder för henne.

Att plocka fram minnen och acceptera

Jag har alltid haft ett behov av att skriva. Redan som liten skrev jag sagor och senare noveller. Vartefter mina barn växte upp har jag haft en tanke och längtan efter att skriva om mitt liv för att på så sätt få berätta för dem vem jag är och varför det blev som det blev.

När min mamma dog 2006 bestämde jag mig och började samla på minnen. I november 2007 började jag skriva ner allt jag samlat på mig. Jag skrev sporadiskt när inspirationen infann sig till och från fram till hösten 2012. Då upptäckte jag att Medborgarskolan hade en kurs i Skriv ditt liv. Jag anmälde mig på en gång. Jag hade ju som sagt kommit en bra bit i min bok men körde hela tiden fast. Det var svårt att gå vidare och ta sig igenom vissa jobbiga delar som gjorde sig påminda.

När jag nu kom med på kursen så träffade jag andra som befanns sig i samma situation. Jag fick tillfällen att läsa upp och dela med mig av det jag skrivit. Det gav mig en kick när jag fick bekräftelse på att jag var på rätt spår. Att också få höra andras berättelser om sig själva gav mig inspiration och jag förstod att detta inte var så lätt. De tillfällen då vi träffades delade vi tankar och funderingar och gav varandra tips och idéer. Det gav mig distans till mina egna tankar och jag insåg att det krävs mod att skriva om sitt liv. Jag överlämnade det jag dittills skrivit till Lotta Kaliff som höll i kursen, för att få någon som var helt neutral och utomstående att läsa det jag hade att berätta. Den positiva kritik jag fick innebar att det lossnade massor och texterna började löpa. Min första del av mitt liv blev klar i januari 2013.

Jag har samtidigt insett att det inte finns några rätt och fel när det gäller skrivandet om sitt liv. Det är ju bara jag som kan återberätta det jag själv varit med om. Jag har lyckats bearbeta mycket av min barndom och uppväxt tack vare att jag kom vidare med min bok. Det har helt enkelt lett till att jag idag mår mycket bättre och accepterar mitt förflutna som något positivt. Jag har fått svar på varför jag har formats till den jag är idag. Om jag inte börjat på Medborgarskolans kurs undrar jag om jag kunnat ta mig vidare i skrivandet.

Vi som började kursen ville ha en fortsättning. Det var svårt att bryta då vi kände att det gav oss mycket att träffas och bland annat få läsa upp det vi skrivit. Vi har nu bestämt oss för att fortsätta träffas men i form av studiecirkel.

Text: Kerstin Lindgren
Boktips: Skriv ditt liv – handbok i livsberättande av Jenny Eklund, Kriget är slut av Morgan Alling, Svinalängorna av Susanna Alakoski, När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var av Jessica Andersson

knapp_fokus_livslångt_läsande