studieforbunden_220x50
    

Med färger och nyanser

Bokcirkel i Västerås Catrine Auner, Mariana Lindfors, Kenneth Zandihn

Kenneth Zandihn jobbar som undersköterska på sjukhuset i Västerås. Han och hans kollegor jobbar med äldre, ofta multisjuka med flera olika diagnoser och med yngre som har hjärnskador eller som försökt begå självmord. Det handlar om väldigt sjuka människor. Tillsammans med fem kollegor på avdelningen har Kenneth startat en litteratur- och konstcirkel genom Kulturens bildningsverksamhet. Alla läser olika böcker och när de träffas berättar de för varandra och diskuterar.

- När jag läser en författare som skriver väldigt målande, så är det som om jag går jämsides, sitter vid samma köksbord eller på samma bänk och ser samma landskap. När jag sedan går ut själv funderar jag på hur jag känner, hur jag skulle ha skrivit och tolkat det jag upplever. Det luktar och smakar mer nu. Ögonen har öppnats, beskriver Kenneth väldigt målande.

Kenneth läser mer nu sedan de startade cirkeln, han har alltid en bok i fickan eller i väskan och samlar på sig intryck så att han ska ha något att diskutera nästa vecka. Förväntningarna byggs upp mellan träffarna.

- Det blev mer strukturerat när vi startade en studiecirkel. Det känns kul att ha den där bestämda dagen i veckan då vi kan få bubbla loss. Studiecirkeln har verkligen satt igång en process i mitt liv. Jag ser på saker på ett annat sätt nu, man får lov att tänka till. Jag tycker mer än vad jag gjorde tidigare berättar Kenneth som också är cirkelledare för gruppen.

Det har också blivit roligare på jobbet, sammanhållningen och stämningen på avdelningen har blivit bättre. Studiecirkeln bygger upp team-känslan. Alla tycker att det är kul och socialt. De turas om att träffas hemma hos varandra och får möjlighet att ses privat. De pratar böcker med patienterna också och tipsar om vad som finns på sjukhusbiblioteket. Kenneth är själv väldigt förtjust i Vilhelm Moberg, det snappar de äldre upp. Det är berättelser de känner igen sig och minns hur det var förr.

För Kenneth och de andra i cirkeln är det positiva viktigt. För att orka med jobbet kan inte allt målas i svart. Det hjälper inte patienterna heller.

- Böcker får inte vara för tunga, så att man måste ha ett badlakan med sig. Det finns så mycket elände, så det ska vara en positiv anda, som kan uppmuntra andra. Läslusten kommer när jag känner att jag är med i handlingen. När jag förstår huvudpersonens känslor och blir en del av berättelsen. När jag undrar vad som hände sedan och får lust att skriva fortsättningen själv. När jag fångas upp och inte kan slita mig.

Tankarna om att skriva själv har väckts i cirkeln. Kenneth skriver i mobilen om det dyker upp en tanke han vill beskriva.

- Det ska vara målande, med färger och nyanser. När vi sitter och pratar om böcker vi läst, märker jag att det här är ju en del av mig. Att jag känner igen mig och börjar fundera på hur mitt eget liv sett ut, berättar Kenneth.

Text: Kajsa Wiktorin
Foto: Ulf Isacson

knapp_fokus_livslångt_läsande