studieforbunden_220x50
    

Folkbildning och aktiva val

Johan Martinsson, fil.dr. och lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Foto: Marianne Danielsson

Kunskap och sociala nätverk är grundpelare för ett samhälle som vill satsa på en bred demokrati. Johan Martinsson, fil.dr. och lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att folkbildningen kan spela en viktig roll i det arbetet.

Studenterna minglar i institutionens kafé. En social arena för spontana mötet mellan olika människor. I det förra sekelskiftets Wien föddes nya trender i kaféernas kreativa kaos. Nya nätverk skapades via oväntade kombinationer mellan människor. Som när en studiecirkel formeras.

- Sociala nätverk spelar en stor roll för en människas lust till samhällsengagemang. När du lever i en familj, studerar, arbetar eller deltar i en studiecirkel är du sannolikt mer politiskt engagerad än om ditt sociala nätverk är glest. Åldern när en människa får rösta första gången är också av stor vikt. Om du är 18 år och bor hemma är chansen större att du röstar än om du är 19, 20 år och har flyttat hemifrån, säger Johan Martinsson.

Den som lämnar ett socialt sammanhang riskerar att bli mer politiskt passiv, borta från sin socialt kontrollerade och integrerade miljö.

- Därför skulle en sänkning av rösträttsåldern till exempelvis 16 år intressant nog kunna medföra en ökad röstandel från yngre människor eftersom fler då skulle få begå sin röstningsdebut när de befann sig i ett starkare socialt sammanhang i hemmet och i skolan. Om man deltar i de två, tre första valen är sannolikheten större för att man fortsätter rösta livet ut. Vanan måste etableras tidigt, säger han.

Men Johan Martinsson betonar att hela samhällsutvecklingen inte avgörs i allmänna val. Han anser att det politiska fältet i stora drag har följt ungefär samma spår.

- Det finns väl ingen som vill återinföra valutaregleringar eller industristödspolitik. Förändringen av välfärdsstaten, som brukar vålla protester, har gjorts med en bred samsyn. Trots att partierna presenterar så olika uppfattningar.

Han anser att folkbildningen har potential att spela en stor roll utanför partipolitiken, för att öka människors engagemang och kunskap om samhället och vara en förändringskraft underifrån.

- Människor får inflytande via lokal opinionsbildning, protestgrupper, e-postlistor och facebook-grupper. Men det är lättare att stoppa något som är på gång än att skapa en positiv förändring, säger Johan Martinsson.

Han betonar att en persons förmåga och kapacitet att starta någonting på egen hand är väldigt ojämnt spridd i befolkningen och därmed även demokratiarbetet. Det krävs kunskap om man vill kontakta politiker för att ställa frågor och komma med förslag eller få uppmärksamhet för sin sak i massmedia.

- Om du saknar vana vid att skapa opinion spelar det inte så stor roll att du har gått en högskoleutbildning. Varför skulle det hjälpa dig att påverka utanför valen i samhällsförändrande riktning? En person som läst till läkare eller ingenjör har inte lättare att starta en framgångsrik politisk protestaktion. De studerar inte hur man uttalar sig på ett sätt som får media att nappa. Eller hur man formulerar ett öppet brev till en politiker.

Johan Martinsson skrattar åt sin egen utläggning och säger att det där nog låter mycket 70-tal, hur man utbildar folk i att bli politiska aktivister.

- En studiecirkel breddar en persons nätverk och vana vid att föra dialog. Och den ger samhället möjlighet att sprida betydelsefulla färdigheter mer jämnt över befolkningen. Då kan förändringen komma underifrån. Dessutom kan folkbildningen medverka till att vi får mer informerade val. Det betyder mer än högsta möjliga valdeltagande.

Johan Martinsson konstaterar att kunskapen kring politik och de politiska systemen är bristfällig. En tämligen stor grupp väljare vet inte ens vilka partier som sitter i regeringen. Därför är det inte förvånande att få känner till vad som händer i Europaparlamentet. Inte ens Johan Martinsson vågar säga att han har en fullständig bild.

Men det som avhandlas där har stor betydelse för svensk lokalpolitik. Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) har beräknat att cirka 60 procent av de frågor som behandlas i kommun- och landstingsfullmäktige påverkas av EU, till exempel att kommuner i egenskap av arbetsgivare måste följa EU:s regler om arbetstider (Källa: EU-upplysningen).

- Det framställs ofta som att EU bidrar till polisövervakning och dataövervakning, till exempel i debatten om datalagringsdirektivet. EU har ju även infört dataskyddsdirektivet som syftar till att värna medborgarnas integritet och skydd av deras personuppgifter. Men jag har ingen känsla av att svenska medborgare ser EU som en värnare av individens rättigheter i stora system. Bilden är snarare den motsatta, säger Johan Martinsson.

Men väljarna har inte bara bristfälliga EU-kunskaper, utan är svagt orienterade om vilka frågor som behandlas i olika lokala politiska sammanhang.

- Debatten i media är inriktad på vinster i välfärden, om SJ och skolan ska förstatligas. Breda ideologiska frågor. En kommunal nämnd handlägger en mängd tekniska och byråkratiska frågor som handlar om kvalitetsnormer, planeringsfrågor och olika utvärderingar.

Johan Martinsson tror det är mer viktigt för demokratin att öka den allmänna kunskapen kring samhällsfrågor än att fixera sig vid antalet deltagare i olika val.

- Vi vill inte ha ett högt valdeltagande på helt felaktiga grunder. Arbeta istället för att systematiskt utvärdera hur ojämlikt det är mellan grupper i valdeltagandet och satsa på kunskapsutveckling. Folkbildningen är en viktig del i detta arbete.

Text: Stefan Danielsson
Bilder: Marianne Danielsson

Fokus: Demokrati

Mitt val
MITT_VALInte förrän 1989 avskaffades omyndighetsförklaringarna. I och med det fick också personer med intellektuella funktionshinder rätt att rösta.
I  den senaste mätningen 1998 var deltagandet inom gruppen bara 20%. I SV:s projekt Mitt val får personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att fritt och frivilligt möjlighet  att delta i en studiecirkel och ställa frågor till politiker.

SVT: Demokratiskolan
Demokratiskolan_svtSVT gjorde ett inslag om Studiefrämjandets satsning Demokratiskolan. Se det här

TV4 Play: Väljarutbildning
TV4 om SV
Vuxenskolan i samarbete med kommuner erbjuder personer med intellektuella funktionshinder utbildning inför det stundande EU-valet. Nu finns några av Västernorrlands mest pålästa EU-väljare i Härnösand. Se inslaget här