Studiecirklar och andra folkbildningsinsatser är ett oumbärligt komplement inför och vid sidan av offentliga etableringsinsatser.

3. Fler och fler går från att vara asylsökande till att vara nyanlända

Bakgrund. Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. År 2016 gick antalet ner till 28 939 personer och Migrationsverket anger i sin prognos för 2017 att antalet som söker asyl kommer att vara mellan 25 000–45 000 personer. Den genomsnittliga väntetiden för handläggning av asylärenden som inkom 2015 och 2016 beräknas vara 12 månader. (Prognos nummer 1 Migrationsverket (2017)).

I dag ingår 110 700 personer i Migrationsverkets mottagningssystem. (Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem 2017-03-01). Av dem bor ungefär 30 procent i eget boende (EBO), 35 procent i anläggningsboenden (ABO) och 12 procent i tillfälliga anläggningsboenden (ABT). Migrationsverket planerar att göra sig av med samtliga tillfälliga boendeplatser. Det leder till stora omflyttningar av människor.

När en person är asylsökande, eller har fått uppehållstillstånd men bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboende i väntan på kommunplacering, har hen ingen rätt att delta i svenska för invandrare (sfi) men kan sedan sommaren 2015 delta i de tio studieförbundens verksamhet Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Till detta läggs nu en tredje stödform för samma målgrupp, länsstyrelsernas uppdrag att samordna tidiga insatser (TIA). Ansökningsprocessen till TIA har dröjt och startade i mars 2017. Insatserna inom TIA har som mål att underlätta språkinlärning, kunskap om samhälle och arbetsliv, vara hälsofrämjande och också omfatta insatser för kompetenskartläggning.

Fler och fler går från att vara asylsökande till att vara nyanlända och därmed ingå i etableringsfasen. I och med att Migrationsverket arbetar aktivt för att avgöra ett stort antal asylärenden så kommer också kommunernas mottagande att kulminera, totalt beräknas 84 000 personer tas emot av kommuner, under året. Väntetiden mellan uppehållstillstånd och utflyttningarna till en kommun har fördubblats till 6 månader under 2017 och förväntas inte förkortas förrän i slutet av 2018.

I och med att en person får uppehållstillstånd och blir kommunplacerad övergår ansvaret till Arbetsförmedlingen som ska upprätta en 2-årig individuell etableringsplan. Antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar kraftigt. Migrationsverkets prognos över personer mottagna i en kommun och som därmed ska påbörja en etableringsplan är totalt 79 900 personer år 2017, 51 700 personer år 2018, 48 900 personer år 2019 och 46 600 personer år 2020.

Dagens modell för etablering bygger på att varje deltagare som ingår i etableringsuppdraget får en individanpassad tvåårig plan. Den ska tas fram av
Arbetsförmedlingen utifrån individens behov och utgörs av insatser så som sfi, arbetsförberedande åtgärder, till exempel praktik, validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter och samhällsorientering. Etableringsinsatserna ska stödja språkutvecklingen i svenska och underlätta för individen att komma i arbete och klara sin egen försörjning.

Väntetiden för att påbörja en etableringsplan och få tillgång till sfi är ofta lång. Så många som 42 procent av alla nyanlända med etableringsplan har efter sex månader fortfarande inte påbörjat sfi. (MUCF Fokus 16 – etablering av unga nyanlända (2016) s. 71). Deltagandet i samhällsorienteringen är lågt, endast en tredjedel av alla deltar. (Enligt Budgetpropositionen 2017 UO 13 s.26). Bristen på sfi-lärare förutspås också öka framöver. Av lärarna i svenska för invandrare har knappt 39 procent en lärarlegitimation med behörighet för skolformen, enligt Skolverket. (Skolverket: Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2015/16, s. 27).

Kapitel 2

Förbättra möjligheterna att fortsätta folkbildnings-insatsen

Sammanfattning och studieförbunden föreslår.

Kapitel 4

Studieförbunds-verksamhet med asylsökande i 272 kommuner

Framgångsfaktorer och ekonomiska förutsättningar.

Kapitel 5

Studieförbundens mötesplatser möjliggör etableringen

Studieförbunden som komplement och fokus på att öka jämställdheten.

Kapitel 7

En naturlig samverkan

Kostnadseffektiv insats och förslag på finansieringsmodeller