Studiecirklar och andra folkbildningsinsatser är ett oumbärligt komplement inför och vid sidan av offentliga etableringsinsatser.

5. Studieförbundens mötesplatser möjliggör etableringen

Möjligheter. De tio studieförbunden har byggt upp nära relationer med personer som sökt asyl i och med verksamheten Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Den kontakten bör tas tillvara genom att studieförbunden får fortsätta att följa dessa personers språkträning, underlätta kontakter med etablerade svenskar och föreningslivet och på så sätt ta en större roll i kommande etableringsinsatser.

Det behövs omfattande insatser för att nyanlända ska påskynda sin etablering och där kan studiecirklar och folkbildningens mötesplatser ha omfattande betydelse. De tio studieförbunden erbjuder med sin lokala förankring och verksamhet i alla landets kommuner unika och starka nätverk där såväl ideella, privata och offentliga aktörer ingår. På sikt kan deltagare ingå i den ordinarie folkbildningsverksamheten som pågår året om i alla landets kommuner.

Använd folkbildningens infrastruktur och metod
Studieförbunden som komplement. Det är angeläget att utveckla studieförbundens folkbildningsverksamhet med asylsökande till att också omfatta nyanlända i målgruppen för att påskynda etableringen och ta tillvara de personliga kontakter som skapats med målgruppen runtom i landet. Studiecirklar och andra folkbildningsinsatser kan bli ett bra komplement inför och vid sidan av offentliga etableringsinsatser som sfi och samhällsorientering. Folkbildningen ska inte ersätta insatserna av de offentliga aktörerna utan fullständiga dem.

Genom att delta i folkbildningsverksamheter kommer deltagarna att möta svensktalande och på det viset träna språket och lära sig mer om samhället, samtidigt som de får nya kontaktytor. Det är sådant som ofta saknas i de offentliga insatserna som omfattas av etableringsuppdraget i dag.

För att de tio studieförbunden ska kunna bli en stark partner i etableringen behövs flera saker. Vi föreslår att politiskt mandat och ekonomiska medel ska tilldelas studieförbunden på nationell nivå. Detta är nödvändigt för att de ska kunna fortsätta med liknade verksamhet som Svenska från dag ett och Vardagssvenska även för personer med uppehållstillstånd.

Studiecirklar kan erbjudas i väntan på och som komplement till sfi. De tio studieförbunden kan på så sätt se till att deltagare får många tillfällen att öva, prata och använda sina färdigheter. Det påskyndar språkutvecklingen och bidrar till att deltagare utvecklar sitt kontaktnät, både med nya och etablerade svenskar.

I och med folkbildningen med asylsökande har studieförbunden visat på en imponerande bredd i verksamhetsformer som omfattar allt ifrån språkutbildning i mer traditionella former till naturvandringar, matlagning eller att sjunga tillsammans i grupp. Det finns många vägar till lärande som passar människor olika bra. Gemensamt är dock att människor behöver kontakt med andra medmänniskor och inte bara med myndigheter.

För kvinnor och mäns lika möjligheter att delta
Fokus på att öka jämställdheten. De tio studieförbunden arbetar aktivt för att verksamheten ska vara jämställd och jämlik oavsett vem som deltar. 2016 var 30 procent av de som deltog i Svenska från dag ett kvinnor. 34 procent var kvinnor i verksamhetsformen Vardagssvenska. (Statistik från SCB (2017)). I Migrationsverkets mottagningssystem var andelen kvinnor totalt 31,5 procent i slutet av 2016. En uppskattning är att andelen kvinnor över 13 år var 28–30 procent i hela målgruppen för folkbildningens asylverksamhet. Det betyder att andelen kvinnor som deltog i verksamheten var något större än den totala målgruppen.

Målgruppen kvinnor deltar ändock i mindre utsträckning och nyanlända kvinnor tenderar att stå längre från arbetsmarknaden, ta större ansvar för hemmet och ingår inte i offentliga etableringsinsatser i lika stor utsträckning som männen. I och med det krävs det extra insatser för att nå dessa kvinnor både vad det gäller språkinsatser samt möjligheten att delta i mötesplatser för nya och etablerade svenskar. De tio studieförbunden arbetar aktivt för att sänka trösklarna för kvinnorna att delta i folkbildningsverksamhet och därmed på samma sätt som männen kunna få verktyg att påskynda sin etablering till samhället och arbetslivet.

De tio studieförbunden genomför på många olika sätt insatser som särskilt riktar sig till kvinnor och föräldralediga. Det handlar exempelvis om att anordna separatistiska grupper för endast kvinnor och bedriva uppsökande verksamhet.

För att öka kvinnors deltagande utformas verksamheten utifrån individers förutsättningar. Det gäller till exempel vilken tid studiecirklar äger rum på, att det erbjuds aktiviteter även för barn i anslutning till verksamheten, att det erbjuds barnpassning eller att ämnena för träffarna styrs av deltagarna själva. Exempelvis kan studiecirklar i matlagning, slöjd eller föräldrafrågor vara en bra ingång till fortsatt deltagande i folkbildningen.

De tio studieförbunden arbetar med validering av generella kompetenser med särskild inriktning på asylsökande på flera platser i landet, bland annat i Örebro och Uppsala. Den verksamheten riktar sig inte enbart till kvinnor men den kan uppvisa exempel på kvinnliga ledare som tidigare varit deltagare. De fungerar som starka förebilder vilket på kort och lång sikt ökar kvinnors deltagande.

För att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta i folkbildningsverksamhet och etablera sig på arbetsmarknaden krävs det inte bara att kvinnor uppmuntras att delta utanför hemmet. Det krävs också insatser för att stärka män i föräldrarollen och på sikt förändra könsstereotypa normer för vad män och kvinnor kan och vill göra i vårt samhälle.

Kapitel 2

Förbättra möjligheterna att fortsätta folkbildnings-insatsen

Sammanfattning och studieförbunden föreslår.

Kapitel 4

Studieförbunds-verksamhet med asylsökande i 272 kommuner

Framgångsfaktorer och ekonomiska förutsättningar.

Kapitel 7

En naturlig samverkan

Kostnadseffektiv insats och förslag på finansieringsmodeller