Studiecirklar och andra folkbildningsinsatser är ett oumbärligt komplement inför och vid sidan av offentliga etableringsinsatser.

4. Studieförbunds-verksamhet med asylsökande i 272 kommuner

Folkbildning med asylsökande. Sedan starten av folkbildning med asylsökande har verksamheten vuxit enormt mycket. På kort tid har verksamhet byggts upp över hela Sverige. Under 2016 hade de tio studieförbunden verksamhet med 61 891 personer inom satsningen Svenska från dag ett. Flertalet personer deltog hos flera olika studieförbund eller i flera olika studiecirklar så den totala mängden deltagare är betydligt större.

I snitt bestod varje studiecirkel av 35,5 timmars verksamhet. Inom den nya verksamhetsformen för svenskundervisning som heter Vardagssvenska deltog 19 848 personer från starten den 15 augusti 2016 till sista december. Vardagssvenska är en något mer strukturerad form av svenskundervisning med särskild studieplan och minst 40 timmar verksamhet per studiecirkel. Folkbildningen med asylsökande har sedan starten 2015 snabbt ökat i intensitet och omfattning i hela landet. År 2016 bedrev studieförbunden verksamhet i hela 272 kommuner. (De tio studieförbundens inrapportering till SCB (mars 2017)).

Framgångsfaktorer
Väletablerade organisationer. Studieförbunden har fungerande organisationer med struktur, resurser, kompetens och erfarenhet. Studieförbunden finns redan i landets samtliga kommuner.
Idéburna organisationer. De tio studieförbunden bärs av starka idéer och människors engagemang. Det har gjort att de har kunnat kanalisera det starka folkliga engagemanget för att möta och stödja de nyanlända som kommit till Sverige.
– Nav i civilsamhällets nätverk av organisationer, föreningar och folkrörelser. De tio studieförbunden har tillsammans ett finförgrenat, välutvecklat och starkt nätverk genom 367 medlemsorganisationer och genomför en omfattande verksamhet tillsammans med dessa organisationer och andra samarbetspartners. I denna infrastruktur för bildning, demokrati och lärande har studieförbunden en central roll.
– Flexibla föreningar. Med sin goda gräsrotsförankring kan studieförbunden reagera snabbt och flexibelt för att möta samhällsutmaningar, det till skillnad från regelstyrda offentliga myndigheter.
– Mix av professionella och ideella krafter. Organisationerna bärs av erfarna organisatörer och cirkelledare som kan arbeta tillsammans med de många engagerade ideella krafter som strömmar till.
– Pengar från staten. De omfattande statliga resurstillskotten har givetvis varit avgörande för framgången. Under 2016 fick de tio studieförbunden tillsammans 224 miljoner kronor i extra anslag. Det möjliggjorde de omfattande insatserna med asylsökande.
– Studiecirkelledare. Studieförbunden utbildar och säkrar kvaliteten bland studiecirkelledarna. Tillgången på studiecirkelledare blir en allt viktigare resurs nu när samhällsbehoven ökar.

Kraftigt sänkta resurser för studieförbundens asylverksamhet 2017
Ekonomiska förutsättningar. De tio studieförbunden får tillsammans 128 miljoner kronor för 2017 års folkbildningsverksamhet med asylsökande. Det innebär en omfattande neddragning jämfört med de 224 miljoner kronor som studieförbunden fick för 2016.

Med nära 100 miljoner i neddragningar 2017 (anslagen sänks med 43 procent) måste studieförbunden genomföra kraftiga nedskärningar i arbetet med folkbildning med asylsökande, trots omvittnat goda resultat.

I december 2016 fattade riksdagen och regeringen beslut om statsbudgeten för 2017, därefter beslutade Folkbildningsrådet om fördelningen av dessa medel. Av de gemensamma resurserna för folkbildningen om 175 miljoner kronor för 2017 fördelas pengar till studieförbunden, folkhögskolorna, SISU samt ett mindre belopp till Folkbildningsrådet. Av de 175 miljoner kronor som staten
avsätter för asylverksamheten 2017 går 127,5 miljoner kronor till de tio studieförbunden vilket motsvarar knappt 75 procent av totalbeloppet.

I statsbudgeten för 2017 finns totalbeloppet för folkbildningen angivet även för åren 2018–2020 men någon fördelning mellan de olika verksamheterna är ännu inte gjord. Som en prognos har vi antagit att fördelningen för dessa år ser likadan ut som för 2017, det vill säga att studieförbunden får knappt 75 procent av summan.

Regeringen och riksdagen fattade vid ett flertal tillfällen under 2015 och 2016 beslut om att tillföra medel till folkbildning med asylsökande. Vissa anslag sköts dessutom mellan 2015 och 2016 av Folkbildningsrådet, eftersom beslutet kom så sent på året. Beloppen för 2015 och 2016 i tabellen ovan är de sammanlagda beloppen som faktiskt gick till de tio studieförbunden från Folkbildningsrådet under respektive år.

Fördelningen av regeringens anslag sker via Folkbildningsrådet och beräknas olika för verksamhetsformerna Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Fördelningen görs också både utifrån antalet deltagare och antalet studietimmar. Förra året beräknades anslaget nå totalt 168 000 unika deltagare vilket förenklat betyder att anslaget i genomsnitt blev 1300 kronor per unik deltagare.

I år är den preliminära fördelningen 3000 kronor per deltagare i Vardagssvenska. För Svenska från dag ett gäller 500 kronor per unik deltagare och 250 kronor per studiecirkeltimme, vilket betyder att anslaget i genomsnitt blir 1677 kronor per unik deltagare.

Kapitel 2

Förbättra möjligheterna att fortsätta folkbildnings-insatsen

Sammanfattning och studieförbunden föreslår.

Kapitel 5

Studieförbundens mötesplatser möjliggör etableringen

Studieförbunden som komplement och fokus på att öka jämställdheten.

Kapitel 7

En naturlig samverkan

Kostnadseffektiv insats och förslag på finansieringsmodeller