Under 2015 sökte ett stort antal människor på flykt asyl i Sverige. Då visade de tio studieförbunden förmåga att mobilisera och anpassa sig efter samhällsförändringar och möta nya behov. Arbetet nådde 73 500 deltagare i 239 kommuner inom ramen för satsningen på folkbildning med asylsökande.
Om rapporten
En dokumentation av folkbildning med asylsökande 2015
Den här rapporten dokumenterar studieförbundens utökade uppdrag med folkbildning för asylsökande, satsningen ”Svenska från dag ett”. Syftet är att ge en överskådlig bild av vad som hände under 2015, sett ur ett studieförbundsperspektiv.
I rapporten redovisas kort hur politiken sett ut för ideell sektor kopplat till verksamhet med nyanlända och asylsökande. Den belyser vilka regerings- och riksdagsbeslut som togs inom området och som berörde de tio studieförbunden 2015, samt vilken implementering och vilka riktlinjer som följde. Rapporten dokumenterar Folkbildningsrådets kommunikation om den nya verksamheten för asylsökande.
Månad för månad beskrivs de tio studieförbundens förutsättningar och verksamhet tillsammans med asylsökande. Företrädare för de tio studieförbunden ger i intervjuer sin bild av utvecklingen och reflekterar över satsningen. Dessutom finns ett reportage med från ett asylboende.
Förord
Under 2015 kom ett stort antal människor på flykt och sökte asyl i Sverige. Det var människor som redan gjort några av de svåraste valen i livet, som tvingats lämna sitt hem för en osäker framtid.
Det är omvälvande att befinna sig på en ny plats, inte behärska språket, och söka asyl utan att veta vad beskedet ska bli. Väntan och bristen på sysselsättning kan vara kvävande. Utöver akuta behov som mat och boende infinner sig raskt ett behov av sammanhang, av att byta en osäkerhet mot gemenskap och trygghet. Nya kontakter och ny kunskap blir avgörande för hur ens situation utvecklas.
Samtidigt som antalet flyktingar ökade, steg också viljan hos den inhemska befolkningen att hjälpa till. Tusentals människor engagerade sig för ett värdigt mottagande.
Ministern med ansvar för folkbildning, Aida Hadzialic, uttryckte att människor som jobbar med folkbildning i vardagen är en viktig resurs i mottagandet av nyanlända. De tio studieförbunden fick ett särskilt statsanslag och kunde bidra genom att skapa studiecirklar och andra aktiviteter för vuxna asylsökande. Regeringen satsade totalt 55 miljoner kronor på ”Svenska från dag ett” via de tio studieförbunden under 2015. Argumenten för detta var studieförbundens unika kontaktnät, deras förmåga att vara flexibla och snabba, samt att verksamheten når ut i hela landet.
Hösten 2015 visade de tio studieförbunden sin förmåga att mobilisera och anpassa sig efter samhällsförändringar och möta nya behov. Det resulterade i 73 500 deltagare i 239 kommuner inom ramen för satsningen på folkbildning med asylsökande. Den här rapporten är ett sätt att kartlägga hur de tio studieförbunden kunde göra det möjligt.
Tack till alla medverkande i rapporten. Tack till er som gjort insatser inom ramen för ”Svenska från dag ett”. Verksamheten växer och utvecklas, och nu finns många nya aktiva medskapare som vi är mycket stolta över att ha med i folkbildningen.
David Samuelsson
Generalsekreterare Studieförbunden
Stockholm februari 2016
Bakgrund
Före år 2015
En del av bakgrunden till behovet av en särskild satsning på asylsökande är att det krävs svenskt personnummer för att gå en statsbidragsberättigad studiecirkel. Rätten till svenska för invandrare (sfi) gäller endast personer med uppehållstillstånd, och omfattar alltså inte asylsökande.
I januari 2009 inledde regeringen en dialog om relationerna mellan staten och ideella sektorn. Den gången stod organisationer som arbetar med mottagande av asylsökande, nyanländas etablering samt integration i fokus. Under 2009 pågick dialogarbetet, som var en del av förberedelsen för regeringens proposition ”En politik för det civila samhället”. Det övergripande syftet med arbetet var att lyfta fram och förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Överenskommelsen om det gemensamma integrationsarbetet växte fram under våren 2010 och presenterades som en ömsesidig avsiktsförklaring mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting, där flera åtgärder omfattade studieförbunden. Ansvaret att anordna aktiviteter för asylsökande låg tills vidare kvar hos Migrationsverket.
I februari 2010 lämnade de tio studieförbunden in förslag till Folkbildningsrådet och menade att nya resurser måste ges till alla studieförbund för att möta de nyanländas behov av bildning och mötesplatser.
Studieförbunden (då Folkbildningsförbundet) gav också ut rapporten Nya möjligheter inom integrationsområdet – aktuella regeringsinitiativ och studieförbundens roll. Där står: ”De tio studieförbunden är en viktig del av det civila samhället och en stark resurs när det gäller integrationsarbetet. Samarbetet med föreningar för svenskar med utländsk bakgrund är mycket resurskrävande, men syns inte alltid i statistiken.”
Peter Zetterman – Pilotverksamhet i Örebro
ABF Örebro län och Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län startade tidigt verksamhet för asylsökande, trots att detta inte ingick i folkbildningens uppdrag från staten och därför inte var statsbidragsberättigat. ABF har arrangerat studiecirklar för asylsökande i mer än fem år, berättar Peter Zetterman, ombudsman för ABF i länet. Skälet var, som Peter formulerar det, att det handlar om människor.
– Det är inte mänskligt att låta människor sitta och vänta. Därför ordnade vi studiecirklar i svenska och samhällskunskap i alla fall, för att vi tycker att det är en rättighet för alla människor att få delta och då är det en skyldighet för oss att ordna det, säger Peter Zetterman.
För Studieförbundet Vuxenskolan började verksamhet för asylsökande i november 2014 efter att avdelningschefen i Örebro län, Björn Brunnberg, hade besökt ett flyktingboende i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun. Hans upplevelser i Ställdalen var starka. Där träffade han bland annat flera akademiker, som bad om att få lära sig svenska. De ville lära sig själva och lära vidare till de som var analfabeter. De asylsökande ville förbereda sig inför uppehållstillstånd i Sverige.
– Detta ligger i folkbildningens uppdrag till hundra procent. Vi var tvungna att köra igång, även om reglerna sa något annat. Det struntade vi i, vi gjorde det ändå, säger Björn Brunnberg.
ABF och Studieförbundet Vuxenskolan gjorde gemensam sak i påverkansarbetet. Tillsammans skrev de två studieförbunden i Örebro debattartiklar som spreds i både tryckt press och via sociala medier. De var överens om att studiecirkeln är det rätta och bästa sättet att bjuda in asylsökande till det svenska samhället. Björn Brunnberg uppfattade inte att det var han och hans kollegor som gjorde fel, utan att det var reglerna som borde ändras.
– Alla kände att vi måste göra skillnad för de här människorna, men vi saknade resurserna.
År 2015
Folkbildningsrådet föreslog satsning på nyanlända
I februari 2015 lämnade Folkbildningsrådet sitt budgetunderlag för åren 2016–2018 till regeringen. Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkade Folkbildningsrådets styrelse att regeringen skulle öka folkbildningsanslaget med 300 miljoner kronor för att utveckla folkbildningsverksamheten och för att möta fler deltagares och bidragsmottagares behov. De uppmanade också regeringen att satsa 200 miljoner på en särskild utbildningssatsning för asylsökande och nyanlända.
Regeringen anslog medel till studier för asylsökande
Den 15 april lade regeringen fram sin vårbudget och presenterade ett förslag om att studieförbunden skulle kunna stärka asylsökandes kunskaper i svenska och om det svenska samhället redan under asylsökningstiden. Regeringen föreslog att 30 miljoner kronor skulle fördelas av Folkbildningsrådet till de tio studieförbunden för att brukas under hösten 2015.
Enligt Migrationsverkets siffror i maj 2015 berördes cirka 86 000 personer av förslaget.
Villkor för studieförbundens asylverksamhet
Efter att budgeten beslutats av riksdagen i juni gick ett regleringsbrev till Folkbildningsrådet om satsningen den 14 juli. Folkbildningsrådet informerade den 14 juli de tio studieförbunden via e-post – deras rektorer, ordföranden samt studieförbundens info-adresser – om att regeringsbeslutet nu var fattat, och bifogade ett förtydligande angående målgruppen:
”Enligt kontakt med Utbildningsdepartementet 2 juli, gäller uppdraget två målgrupper; dels asylsökande oavsett boendeform och dels personer som har fått uppehållstillstånd och fortfarande bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboende.”
Bifogat i e-posten fanns bilagan ”Villkor och fördelning – särskilda folkbildningsinsatser”.
Följande särskilda villkor gällde för uppdraget
• Deltagaren har rätt att välja studieförbund och fatta beslut om att delta i, eller avstå från, verksamheten.
• Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet kan rapporteras. Maximalt kan 10 % rapporteras som annan folkbildningsverksamhet. Kulturprogram kan inte rapporteras.
• Verksamhet på distans får inte rapporteras.
• Inga deltagaravgifter får tas ut.
• Verksamheten kan pågå mellan 1 augusti – 31 december 2015.
Studieförbunden ska säkerställa att deltagarna tillhör målgruppen. För asylsökande framgår det av deltagarens LMA-kort. För individer med uppehållstillstånd har Migrationsverket utfärdat ett Uppehållstillståndskort.
Närvarolistor med deltagarnas namn med LMA-nummer ska kunna uppvisas vid granskning. (Undantagsvis kan deltagare i anläggningsboende med uppehållstillstånd ha samordningsnummer eller personnummer och då registreras dessa).
Däremot krävs ingen registrering av deltagarnas LMA-nummer, samordningsnummer eller personnummer i de administrativa systemen för detta ändamål.
Ur ”Villkor och fördelning – särskilda folkbildningsinsatser”. Folkbildningsrådet juli 2015
Kommentar från regeringen till “Svenska från dag ett”
Vi har i dag ett stort antal människor som kommer till Sverige från krig och förtryck. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans för att göra deras första tid i Sverige så bra som möjligt och underlätta etableringen i samhället och i arbetslivet. Svenska språket är den viktigaste nyckeln till etablering. Därför har regeringen initierat det vi kallar ”Svenska från dag ett” där asylsökande och nyanlända som bor på anläggningsboende ska kunna stärka sina kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.
Regeringens satsning är riktad till studieförbunden eftersom vi vet att studieförbunden är bra på att möta en mångfald av människor. Att studieförbunden har erfarenhet av verksamhet för asylsökande och nyanlända, når ut i alla landets delar,
kan vara flexibla och kan rigga en ny verksamhet snabbt är förstås viktiga faktorer. Dessutom är studieförbundens skiftande verksamhet en styrka i sig och den goda kontakten med det omgivande civilsamhället gör det möjligt för dem som tar del av svenska från dag ett att få nya vägar in i det svenska samhället.
De som jobbar med folkbildning i vardagen är viktiga; för bildningen, för att bygga gemenskap mellan människor och för att lyfta människors kunskaper. I arbetet med asylsökande och nyanlända är den fria och frivilliga folkbildningen en oerhörd resurs.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapsminister med ansvar för folkbildning
Reportage: Vi är med om något historiskt
På parkeringsplatsen utanför Farsta Strand Hotell i Larsboda cyklar en pojke runt på en silverfärgad cykel, två flickor leker på marken med stenar och på bänken vid ingången sitter tre män. En av dem har ett vältummat brunt kuvert i handen. Alla hejar glatt.
Sedan några veckor tillbaka driver Migrationsverket ett asylboende på hotellet där det bor upp emot 500 personer, mest barnfamiljer. Några har precis anlänt till Sverige, andra kommer från boenden ute i landet. Alla väntar på beslut.
Innanför hotelldörrarna ligger receptionen, husets nav, som är fullt av folk i olika åldrar. En familj har precis anlänt, deras väskor står mitt på golvet. På anslagstavlan sitter ett fullspäckat schema med dagens aktiviteter. Ett myller av organisationer, föreningar och volontärer anordnar studiecirklar i svenska, läxläsning, körsång, teater, konst och en massa annat. Samhällsinformation och språkträning som sker i det vardagliga tillsammans med varandra.
Monika är en av volontärerna. Precis som så många andra hade hon lämnat in klädpåsar och satt in pengar, men ville göra något mer, något fysiskt och konkret. Visa att de goda krafterna finns. Studiefrämjandet var redan igång med sin verksamhet och efter en uppmärksammad artikel i DN annonserade de på Facebook och bjöd in volontärer till en informationsträff. Det var sprängfyllt med människor. Folk räckte upp händerna och berättade allt de var bra på. En ville laga mat, någon annan göra musik, en tredje var pensionerad sfi-lärare och så fortsatte det. Studiefrämjandet, som samarbetade med asylboendet, satte ihop studiecirklar, hjälpte till med översättning, sponsring och allt annat praktiskt som behövde göras.
Tillsammans med ett gäng stickintresserade volontärer startade Monika studiecirkeln Knitting and Talking. Garn har de tagit med sig själva eller tjatat till sig från privatpersoner och butiker. Varje onsdag eftermiddag fylls ett av konferensrummen på boendet snabbt av stickare i olika åldrar som väljer garn, funderar över vilka färger som passar ihop och hjälper varandra. Saleh och Alia är två av deltagarna som letar i påsar efter något att sticka en sjal av. Samtal pågår, kunskap delas och de färggranna stickningarna växer. Ellen, som är volontär, hjälper en flicka som kämpar med sitt gröna nystan. Hon har aldrig stickat förut, men nu börjar det bli något. ”Jag tror att det är läkande att göra saker tillsammans”, säger Ellen, som sitter nära flickan och då och då klappar henne på ryggen. På bordet står en burk med nygräddade kakor. Här får livet fortsätta.
I hemkunskapssalen på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad är det varmt och luktar gott av färska kantareller och lax och kyckling i ugnen. Pelle, som annars är kökschef på restaurang Ulla Winbladh, lagar mat med några av familjerna från boendet i Farsta. Hans son, som är elev på skolan, skär grönsaker och dukar tillsammans med barnen från Albanien och Syrien. De pekar, visar och viftar för att förstå varandra. Hemkunskapsläraren hjälper några av pojkarna att skriva menyn på svenska och bildläraren kommer in med papper och färgpennor till de som vill rita. Alla bidrar med sitt. För Pelle var det självklart att starta en matlagningscirkel. ”Jag är bra på mat och alla käkar”, säger han. ”Det här är roligt.” Och det märks att alla trivs. Stämningen är på topp och alla lär av varandra. Kycklingen åker in i ugnen med en albansk sås.
När maten är färdig blir det gemensam måltid. Småkillarna slänger sig över faten. De är hungriga, tömmer tallrikarna och klappar sig på magen – det är jättegott! Förutom nya recept och smaker ger den här eftermiddagen också några timmars mellanrum och avbrott i en vardag som annars präglas av mycket väntan.
”Vi är kanske med om något historiskt”, säger en av frivilligarbetarna. Hon tror att det kommer att stå om det här i historieböckerna. Då menar hon inte bara den flyktingsituation som Sverige och Europa befinner sig i utan också det enorma folkliga stöd som hon själv är en del av som volontär inom Studiefrämjandets verksamhet. Folkbildningen, som vilar på en värdegrund om alla människors lika värde, har visat vilken kraft och betydelse gräsrotsengagemanget kan ha.
Personalen på Studiefrämjandet har lagt ner mycket tid på att få ihop all logistik. Anjana Saltas är spindeln i nätet, som svarar på allas frågor och verkar tillgänglig dygnet runt. Hon är stolt över att bo i ett land där människor engagerar sig och ger av sin tid till andra och det gäller även henne själv och kollegorna på studieförbundet. Alla är väl medvetna om att det kanske inte blir så många rapporterade timmar i slutändan. Den här verkligheten, där ingen vet hur länge någon stannar, stämmer inte överens med regelverket för statens stöd till studieförbunden, men personalen är övertygad om att folkbildningen är unik i sitt sätt att bemöta människor där de är, som de är. Nu jobbar alla på utifrån de behov som finns och så länge de orkar.
Text: Kaksa Wiktorin
Folkbildning med asylsökande 15 augusti – 31 december 2015
Augusti
Den 15 augusti inledde samtliga tio studieförbund verksamhet med asylsökande. Det gick snabbt att engagera många människor.
Kommunikationen skedde bland annat i sociala medier och på möten. Genom sina olika kontaktnät nådde studieförbunden både aktiva i medlemsorganisationer och nya ideella krafter som tillsammans med anställd personal och arvoderade ledare startade mängder av verksamhet.
Kenneth Lundmark – Viktigt med en långsiktig struktur
Kulturen Bildningsverksamhet (Kulturens) planerade verksamhet för 200 personer och fick bidrag till 40, vilket innebar en preliminär tilldelning på 68 000 kronor för hela landet.
Så fort beskedet om fördelning kom från Folkbildningsrådet gick Kulturens ut med ett brev till alla medarbetare i landet och
svar kom in direkt. De 40 platserna tog slut fort, det blev körverksamhet i västra Götaland och allmän kulturverksamhet i Västernorrland.
Kenneth Lundmark, som är verksamhetsledare på Kulturens, tyckte att engagemanget var fantastiskt, men betonade samtidigt
vikten av att bygga upp en långsiktig och hållbar struktur. Regelverket för studiecirklar passade inte alltid.
– Det är inte alltid optimalt att köra en studiecirkel. Om det kommer 60 personer till en kör, hur rapporteras det? Dessutom kan det vara så att folk kommer och går, kommenterade Kenneth Lundmark.
Han berättade att det var tryck på verksamheten och att Kulturens kunde gasat betydligt hårdare, men medvetet valde att gå in
där de hade muskler och spridde verksamheten så att både storstad och landsbygd omfattades av satsningen. De såg också till
att det alltid fanns två ledare tillgängliga vid varje studiecirkel.
Peter Zetterman – Vi kan lotsa människor vidare
ABF Örebro län fick en tilldelning på 279 000 kronor. Ombudsman Peter Zetterman blev glad över att de nu kunde driva sin verksamhet för asylsökande med statsbidrag.
– Det är en oerhört stor utmaning, men också en stor möjlighet med de nyanlända. Ansvaret måste delas av många, säger Peter Zetterman.
Han beskrev hur människor kommer till den svenska landsbygden, som annars är dränerad på folk och där husen står tomma. Genom inflyttade flyktingar blir situationen plötsligt den motsatta, befolkningen ökar. Då behövs folkbildningsinsatser både till dem som bott länge på orten och till dem som kommer som nya. ABF öppnade dörrarna och bjöd in båda grupperna för att göra något tillsammans. Peter Zetterman menade att det är studieförbunden som kan vara på plats och möta människor från första dagen.
– När alla andra flyttar, då måste vi välkomna de som kommer. Det är så det skapas trygga möten och om inte, så ökar främlingsfientligheten. Den här situationen är ett gyllene tillfälle att förverkliga den vackra devisen om att hela Sverige ska leva.
Björn Brunnberg – Gör det enkelt, använd studieförbunden
Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län fick en tilldelning på 60 000 kronor. Fem heltidsanställda och många frivilligarbetare drog igång verksamheten för asylsökande.
I Ställdalen öppnades ett café, där flyktingar togs emot och fick information.
– Vi har lokaler där människor får sitta ner, läsa tidningar, använda internet och bara vara, berättar avdelningschef Björn Brunnberg.
I södra Närke fanns det två förläggningar där det arrangerades studiecirklar i svenska och samhällsorientering. Björn tror inte att folk vet hur det är på förläggningarna. De asylsökande sitter ofta i en stor matsal i stället för att vara på sina rum. Det är ett väldigt liv med ungar och prat.
– Och där sitter högutbildade akademiker och ska lära sig svenska. Det här är ett helt nytt Sverige, ett helt nytt Europa. Vi måste anpassa oss till den nya situationen. Följa med och göra det bästa, menar Björn Brunnberg.
Folkbildning med asylsökande 15 augusti – 31 december 2015
September
I september föreslogs en förlängning av satsningen ”Svenska från dag ett” i fyra år. I regeringens budgetproposition avsattes 50 miljoner till studieförbundens verksamhet 2016, 40 miljoner 2017 och 30 miljoner per år 2018–2019.
Studieförbundsföreträdare var missnöjda med förslaget.
Kommentarer till budgetpropositionen från Studieförbunden (dåvarande Folkbildningsförbundet), Studieförbundet Vuxenskolan
och ABF:
”Studieförbunden vill och kan göra mera”
Studieförbunden kommenterade budgetpropositionen i ett utskick till sina medlemmar och i ett pressmeddelande. ”Vi från Folkbildningsförbundet tycker att det är viktigt att bidra till etablering av nyanlända, och är positiva till att regeringen gör insatser för det. Men vi är förvånade över att regeringen sänker ambitionsnivån 2016 jämfört med i år när de mänskliga behoven istället ökar. Vi vill och kan göra mer. Bromsa inte takten nu!”, skrev David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden. Han efterlyste en mer offensiv folkbildningspolitik med ökade möjligheter och resurser för att kunna nå fler och öka verksamheten och menade att det var helt fel signal från regeringen att bromsa takten.
”Regeringen bromsar viktig satsning på asylsökande”
Studieförbundet Vuxenskolan kommenterade beslutet med ett inlägg på sin hemsida. ”Det är sorgligt att se hur regeringen först gasar och sedan bromsar. Först var det 30 miljoner kronor för ett halvår, nu föreslår man 50 miljoner för hela 2016. Detta i ett läge när fler och fler asylsökande behöver studieförbundens insatser. Släpp in folkbildningen i integrationsarbetet. Det är dags att omfördela pengar från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen till studieförbunden” skrev Ulrika Carlsson, förbundsordförande för Studieförbundet Vuxenskolan.
”Oroande med minskning av resurser”
Även ABF kommenterade regeringens beslut på sin hemsida genom förbundsordförande Helén Pettersson, som var glad över att regeringen tydligt pekat ut den ideella sektorn och studieförbunden som en viktig del i arbetet. ”Samtidigt måste vi följa utvecklingen noga. Redan med 2015 års pengar räknar ABF med att kunna göra verksamhet och studiecirklar med omkring 20000 asylsökande. Detta är självklart fantastiskt och därför oroas vi över att regeringen redan nu väljer att föreslå en minskning av resurserna. Vi vet att väntetiden på asylboendena har förlängts de senaste åren, att fler människor kommer till Sverige och att behoven av insatser är stora” sa Helén Pettersson.
Eva Arnek – Rekryterade via sociala medier
Eva Arnek är regionchef på Folkuniversitetet Stockholm, som tillhör region öst med verksamhet i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings och Gotlands län.
När beskedet om den första tilldelningen kom utgick Folkuniversitetet till en början ifrån var det fanns asylboenden och bad sina verksamhetsledare ute i landet att ta kontakt. Parallellt började man fundera över det faktum att storstäderna procentuellt har färre boenden för asylsökande, men i stället har fler personer med eget boende.
– När vi i Stockholm angav till Folkbildningsrådet hur många vi skulle nå, då tänkte vi bara på asylboenden, vilket resulterade i att vi i Stockholms län till exempel skulle nå färre än i Sörmland där det finns fler boenden, berättar Eva Arnek.
Under hösten breddades målgruppen. En av Evas kollegor i Malmö fick förfrågningar direkt från asylsökande som kom in och ville läsa svenska hos Folkuniversitetet.
– Då tänkte vi att det vore kul att köra kurser i våra egna lokaler, men visste inte hur vi skulle nå nyanlända.
Folkuniversitetet gick ut med information via sociala medier, framför allt genom Facebook och Kompis Sverige, som Röda Korset står bakom och som samlar frivilligarbetare. Sedan drog det virala igång av sig självt och folk ringde och berättade att ”alla pratar om er på arabiska medier”. Snabbt lades kurser upp och en majoritet av de sökande hade eget boende, men det kom även in många ansökningar från personer på asylboenden.
Folkuniversitets verksamhet bestod i väldigt hög grad av kurser i svenska med undervisning på svenska och med nästan uteslutande arvoderade ledare. Eva berättar att lärarna tyckte att uppdraget varit roligt. Hon anade att det fanns en känsla av att göra skillnad och vilja bidra till en annan sorts nytta. Upplevelsen var att deltagarna, många med akademisk bakgrund, kändes motiverade och hade något att kämpa för.
– De har förflyttat sig från helvetet på jorden, vilket också visar att de har kraften att ta sig någonstans. På asylboenden, där folk suttit länge och väntat, fanns en känsla av att en del tappat gnistan.
Regelverket fungerade ganska bra, tycker Eva Arnek, även om hon och hennes kollegor kände att de bidragit med en droppe i havet.
– Vi har nått många, men vår insats är ändå relativt liten. Vi körde pass på 30 studietimmar, men hade behövt längre perspektiv. De flesta väntade på besked under lång tid och skulle kunna använda alla sina tio månader till att lära sig svenska. Då skulle vi också känna att vi gjort något ordentligt.
Deltagarna frågade vad som skulle hända sedan, om de kunde fortsätta efter jul, men ingen visste och det innebar en känsla av otillräcklighet.
Förutom önskemål om längre perspektiv har Folkuniversitet ett förslag på att kunna genomföra distansundervisning, något som inte var tillåtet. Det fanns till exempel asylboenden som låg i Norrlands inland och det var svårt att få dit kompetenta lärare. I stället skulle Folkuniversitet kunna köra studiecirklar i svenska via Skype.
– Man kanske skulle kunna öppna upp för sådana lösningar och nå fler, anser Eva Arnek.
Folkbildning med asylsökande 15 augusti – 31 december 2015
Oktober
Antalet asylsökande fortsatte att öka och i oktober 2015 sökte 39 196 personer asyl i Sverige, vilket går att jämföra med juli samma år då det var 8 065 stycken. De tio studieförbunden hade på bara två och en halv månad lyckats bygga upp verksamhet för asylsökande i alla Sveriges regioner och i 166 kommuner. Uppfattningen bland studieförbunden var att de kunde göra mer om det fanns större resurser. Det politiska samtalet om frågan fortsatte.
Studieförbunden i möte med regeringsföreträdare om asylfrågorna
Den 6 oktober hade Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson möte med Roger Mörtvik, statssekreterare på Utbildningsdepartementet med ansvar för folkbildningsfrågorna. Asylfrågan var den viktigaste på agendan.
Roger Mörtvik berättade att Utbildnings- och justitiedepartementen tillsammans arbetade för att Migrationsverkets planerade satsning ”Vardagssvenska”, som diskuterades inom ramen för myndighetens målsättning med en meningsfull väntan för asylsökande, skulle kunna gå till de tio studieförbunden under 2016. Roger Mörtvik bekräftade att det var juridiska frågetecken som gjorde att beslutet tog så lång tid.
Regeringens strävan var att slå samman de båda typerna av stöd till studieförbunden för verksamhet för asylsökande: ”Svenska från dag ett” samt ”Vardagssvenska”. Mörtvik resonerade om möjligheter och hinder för lösningar, som att Migrationsverket sluter avtal med Folkbildningsrådet om verksamheten, men det fanns inga besked om vilka belopp det kunde röra sig om. Han sa att de räknade med att kunna nå hälften av de som fanns på asylboenden med verksamheten, men att han ansåg att alla egentligen borde få möjligheten. Han trodde att en ny ordning kunde starta tidigast när den nya budgeten började gälla den 1 januari 2016, och menade att det rådde stor osäkerhet om statistik och volymer i de underlag som når regeringen.
Mörtvik tog även upp frågan om studieförbundens möjligheter att genomföra sfi för personer som beviljats uppehållstillstånd men ändå bor kvar på anläggningsboende i väntan på en kommunplacering. Den gruppen riskerar att växa och erbjuds i dag inte sfi i den omfattning som vore önskvärd. En annan grupp där det behövs fler insatser är barn som kommer till Sverige under skolåldern. Skulle studieförbunden kunna driva verksamheter som stöttar dem och ökar deras möjligheter att klara grundskolan och fullfölja gymnasieskolan?
Den 9 oktober hade Studieförbunden möte med statssekreterare Erik Nilsson på Arbetsmarknadsdepartementet, med ansvar för integrationsfrågorna och med en samordnande roll i statssekreterargruppen om asylfrågorna. Liksom Roger Mörtvik gav Erik Nilsson en bild av ett starkt ansträngt system för asylmottagandet. Han beskrev en situation med kraftigt förlängda väntetider på asylboendena. Det fanns farhågor om väntan i upp till eller över två år. Fler och fler som fått uppehållstillstånd bor också kvar på asylboenden i brist på annan bostad. Enligt Erik Nilsson kunde det bli aktuellt att regeringen lade fram en tilläggsbudget med mer resurser för insatser kopplade till flyktinginvandringen. Även här fortsatte diskussionen om de tio studieförbundens möjlighet att ha ett sammanhållet ansvar för språkintroduktion vid anläggningsboenden både för personer som inväntar besked om asyl och för dem som redan fått uppehållstillstånd men ändå bor kvar på förläggningen.
Vid samma period ägde ett möte rum med civilminister Ardalan Shekarabi, där även företrädare för ett antal kommuner och viktiga organisationer i civilsamhället deltog. Studieförbundens generalsekreterare lyfte fram hur väl studieförbundens pedagogik fungerar i verksamheten för asylsökande och hur viktigt det är att inte överreglera eller tro att den verksamheten ser ut som vilken studiecirkel som helst. Vidare lyftes fram hur viktigt och värdefullt det är med frivilligarbete, men att det i längden inte går att förlita sig på ideellt arbete. Det behöver finnas resurser som gör det möjligt att kombinera anställd personal med ideella insatser.
Folkbildning med asylsökande 15 augusti – 31 december 2015
I november kom en ändringsbudget från regeringen där extra medel tillsköts studieförbundens verksamhet med asylsökande med hänvisning till den pågående flyktingsituationen.
November
Av de ökade utgifterna på totalt 11 miljarder kronor var merparten ett tillfälligt stöd till kommuner och det civila samhället. Totalt gick 200 miljoner till civilsamhället varav 75 miljoner till studieförbunden, vilket var en rejäl förstärkning av anslaget till ”Svenska från dag ett”.
– Studieförbunden har verkligen rivstartat studiecirklar med asylsökande den här hösten och nått fram till ett mycket stort antal personer. Med ökade resurser har vi fått bättre förutsättningar att klara av att genomföra bra insatser, kommenterade generalsekreterare David Samuelsson i ett pressmeddelande från Studieförbunden.
– Och jag är övertygad om att studieförbunden klarar det. De nya pengarna är ett tydligt kvitto på det stora värdet av den samhällsinsats som studieförbunden gör
för asylsökanden.
Studieförbunden informerades om nya särskilda insatser
Den 12 november underrättade Folkbildningsrådet de tio studieförbunden om att regeringen i sin proposition 2015/16:47 extra tilläggsbudget för 2015 föreslagit att särskilda insatser inom folkbildningen skulle ökas med 75 miljoner kronor. Riktlinjerna var då att verksamheten skulle påbörjas under 2015 men anslaget kunde även täcka kostnader som förväntades uppstå 2016.
Folkbildningsrådet ombad de tio studieförbunden att inkomma med en ansökan med två uppgifter: antal deltagare i verksamhet som slutfördes under 2015, och antal deltagare i verksamhet som beräknades starta men inte slutföras under 2015. Denna ansökan skulle vara Folkbildningsrådet tillhanda senast den 23 november 2015. Folkbildningsrådet önskade en ansökan, som var rimlig i förhållande till antal möjliga deltagare och med beaktande av samtliga studieförbunds intressen.
Mot bakgrund av tidigare synpunkter bad Folkbildningsrådet de tio studieförbunden att även förtydliga eventuella problem med fastställda kriterier för fördelning av det tidigare statsbidraget på 30 miljoner.
De tio studieförbundens ansökningar låg sedan till grund för Folkbildningsrådets fördelning i december. Det var inte tydligt från början hur uppdelningen mellan år 2015 och 2016 skulle göras. Folkbildningsrådet hade kontakter med regeringen för att få klarhet i hur stor del av satsningen som skulle kunna användas 2015 respektive 2016.
Monica Sjögren och Hanna Lenholm – Gotlandsmodellen, gemensam samordning
De första flyktingarna kom till Gotland i november. En månad senare hade sex boenden etablerats på ön med drygt 700 personer varav 200 barn. Monica Sjögren på Sensus studieförbund i Visby berättar att de var sex studieförbund som gick samman kring uppdraget. De bestämde sig för att utbilda cirkelledare och utarbeta studieplan tillsammans. Alla använde Folkuniversitetets material och delade upp så att varje studieförbund tog ansvar för två boenden var.
– På ett sådant här litet ställe är det bättre att vi samordnar oss, kommenterar Monica Sjögren.
Hösten blev intensiv och ingen visste exakt när flyktingarna förväntades komma, men alla arbetade på att vara förberedda. I november när asylsökande började komma inledde studieförbunden på Gotland sin planering, besökte boenden och kartlade läget.
Hanna Lenholm från Studiefrämjandet på Gotland var också sammankallande för STUSAM (studieförbunden i samverkan). Hon berättar att STUSAM hade sitt första möte under våren och sedan flyktingarna kom till ön träffades gruppen två, tre
gånger i veckan.
– Vi kom fram till att vi inte kunde springa på alla boenden allihop. Det skulle inte bli bra för någon. Vi ville göra det bästa för de asylsökande. Det här samarbetet har varit unikt.
Hanna Lenholm är glad över att studieförbunden stärkte sitt samarbete kring det här viktiga uppdraget. Hon hade också kontinuerlig kontakt med Migrationsverket på ön, som var väldigt nöjda med samverkansmodellen. Målet var att inte göra något förhastat, utan att allt skulle vara välplanerat. De samverkande studieförbunden hade möten med ansvariga för sfi och använde sedan deras kartläggningsmall för att uppskatta de asylsökandes kunskapsnivå.
– Många var ju analfabeter, men alla skulle få grunden i svenska språket, säger Hanna Lenholm.
Personer som ville bli cirkelledare ringde hela tiden. Deras uppdrag blev att jobba med cirklar i svenska och samhällskunskap för samtliga studieförbund, men de kunde välja på vilket boende de ville engagera sig, beroende på var på ön de själva bodde. På så vis kunde cirkelledarna slippa långa resor.
– Det är viktigt att stötta ledare så att de orkar med och stannar kvar, säger Hanna Lenholm.
Till språkcaféer sökte studieförbunden frivilligarbetare, och de samarbetade med föreningar och medlemsorganisationer som Röda korset och Svenska Kyrkan, som också var med och anordnade aktiviteter. Socknarna ute på ön mobiliserade och det gjorde även idrottsrörelsen som anordnade sportaktiviteter.
Hanna upplevde stämningen på boendena som otroligt varmhjärtad. Hon kunde se att barnen också behövde aktiviteter och även om det uppdraget inte var studieförbundens, så ville hon hitta lösningar för dem också och kontaktade föreningar med barnverksamhet inom studieförbundens nätverk.
– Vi som har en så stark organisation kunde forska vidare. Vi började också diskutera med Arbetsförmedlingen och regionen om arbetslösa kunde få jobba med barnverksamheten.
Omar Mustafa – Svårt att komma igång med kort varsel
Förbundsrektor på studieförbundet Ibn Rushd Omar Mustafa tycker att det var svårt att komma igång med verksamhet med så kort varsel som i augusti, efter att beslutet fattats i juli. Manöverutrymmet för Ibn Rushd var litet. De visste inte hur mycket de kunde investera och det tog tid att mobilisera och rekrytera personal. För de större studieförbunden, med en annan infrastruktur och med verksamhet i hela landet, gick det snabbare.
Ibn Rushd kom igång ordentligt i november och efterfrågan på deras verksamhet var stor. De valde att fokusera på samhällsorientering och att arrangera studier om det nya samhället på de asylsökandes eget modersmål. På en del platser samverkade de med andra studieförbund.
Ibn Rushd hade gärna sett en bredare verksamhetsform än studiecirkeln för satsningen.
– Det vi är starka på som folkbildningsaktör är att utgå från individens behov. Vi hade hellre frågat personerna vilka aktiviteter de är intresserade av. Då hade de fått samhällskunskapen på köpet, kommenterar Omar Mustafa.
Han tycker att det för den här målgruppen hade varit lättare att utgå från reglerna för det som heter ”annan folkbildningsverksamhet”, och att det tog alltför lång tid att få riktlinjerna från Folkbildningsrådet.