studieforbunden_220x50
    
18

Nordisk konferens NCAEL, maj 2017

Nordic Conference on Adult Education and Learning – Uppmuntra egna initiativ och lyhörda möten
Vad kan den nordiska folkbildningen bidra med för nyanlända vuxna, vilka modeller fungerar för etablering i samhället och arbetslivet?

Det var frågorna för dagen när Studieförbunden och dess systerorganisationer i Norden samlades till konferens i Jönköping. Forskare och folkbildare slog sina huvuden ihop på föreläsningar och i samtal. Svaren handlade om dialog, att betona det gemensamma och uppmuntra egna initiativ. Och att satsa på folkbildningsforskning.

Inför dagen hade 22 goda exempel på insatser för nyanlända samlats in från Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. Det var allt från att spela i marschorkester, gå på tur och att göra hantverk till att besöka möjliga arbetsplatser.

– Det är viktigt att göra något som deltagarna själva redan har en relation till. Att förstå vem jag är i det här nya sammanhanget, säger Eva-Marie Harlin från Linköping universitet.

Hon var en av de sju akademiker som läst exemplen och som reflekterade över dem utifrån sitt perspektiv och sin forskning. Eva-Marie Harlin är programansvarig och undervisande lärare på Folkhögskollärarprogrammet. Hon hänvisade till en teori av Gert Biesta om att utbildning kan ha tre syften: att ge praktiska färdigheter, att ge sociala färdigheter eller att utvecklas som individ.

– Det bästa vore om vi kunde hitta en modell som jobbade med alla tre nivåer samtidigt.

Trine Bendix är generalsekreterare för Dansk Folkeoplysnings Samråd, den stora folkbildningsorganisationen i Danmark. Hon tog upp att de tre nivåerna i många fall redan samspelar i folkbildningen, som när människors intressen för hantverk får dem att mötas och lära sig helt andra saker.

– Du kan lära dig en helt annan sak än vad du planerat. Jag har ett exempel från Danmark där kvinnor som kommit som flyktingar ägnar sig åt recycling design. Och medan du gör det kan du prata om ett brev du fått, och då kan alla hjälpas åt både med att översätta och sedan diskutera innehållet. Det blir mer än hantverket, det blir också ett tillfälle att prata om samhället, relationer, om roller i sin familj och annat, berättade Trine Bendix.

På Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) arbetar två forskare som gjorde en gemensam analys av folkbildningsexemplen. Professor i vuxnas lärande Jorun Stenöien och Christin Tönseth lyfte att det finns ett möjligheternas rum, opportunity room, där individens behov, intressen, kulturella värderingar och erfarenheter å ena sidan, och de olika strukturer som råder i den externa kulturen å andra sidan kan mötas och utvecklas. Att komma till platsen däremellan kan ske på olika sätt, och då är ledarens roll och deltagarnas ingångar avgörande.

– Lärande handlar om livsinställning, kommenterade Christin Tönseth. Antingen väntar du på att språkkursen ska börja och lär dig inget annat, eller så sätter du igång själv och söker kunskap och övar på att prata.

Motivation är en avgörande drivkraft både för att söka kunskap och att lära sig. Därmed blir det förhållningssätt som folkbildningen har en framgångsfaktor: att prioritera hjälp till självhjälp, och uppmuntra egna initiativ. Det kan också handla om att värdesätta erfarenheter som kan fungera som gemensam grund.

– Jag tycker att vi måste ha ledare och organisatörer som själva har migrationsbakgrund. Det är en del av att förbättra folkbildningen, kommenterade Trine Bendix.

Karin Ekermann samordnar verksamheten för asylsökande på nationell nivå i Studiefrämjandet. Hos branschorganisationen Studieförbunden sitter hon med i en grupp tillsammans med andra som har samma funktion hos de övriga nio studieförbunden. Hon deltog på konferensen och kunde bidra med ett gräsrotsperspektiv, och berättade att många avdelningar av Studiefrämjandet dragit igång stor verksamhet med asylsökande de senaste två åren. Tillsammans byter de erfarenheter och metoder på Studiefrämjandets intranät, i dialog med Karin per telefon och på fysiska möten med folk från hela landet.

5- Vi fick pengar för Svenska från dag ett och kunde inleda mycket verksamhet. Men det är också så att verkligheten har knackat på dörren. Öppnar det ett stort asylboende i en kommun vill Studiefrämjandets avdelningen på orten ofta gör något tillsammans med dem, då ringer de mig.

Hon pekade på hur föreningar kan samla etablerade medborgare och nyanlända personer kring ett intresse, och hoppas att det även ska komma en satsning för dem som fått asyl i Sverige.

– Vi jobbar redan med asylsökande och många av dem vänder sig till ett studieförbund när de har fått uppehållstillstånd. Vi kan erbjuda lärande och en fot in i samhället via kontakter med föreningslivet, nyanlända har ju olika intressen, sa Karin Ekermann.

Flera av forskarna betonade skillnaden på lärande för att få eleven att passa in i det existerande samhället, och ett lärande som betonar relationer, kamratskap och gemensamma intressen bland de vuxna deltagarna.

En som förde ett resonemang i samma anda var Inaluk Brandt, som är VD för FoCus på Grönland och ingår i NVLs nätverk. Hon var inbjuden till konferensen som företagsrepresentant och visade att liknande metoder som folkbildning och studieförbund använder har fungerat väl.

– Det finns en a1llmän metod som främjar inkludering, det har jag provat. Det kan vara så enkelt som att vi frågar de som nyligen kommit till landet var de är i sitt liv just nu och vad de behöver. Vi börjar där. Det är en typ av action-learning, berättade Inaluk Brandt.

Hon har arbetat med utveckling i offentlig sektor och privata företag på Grönland, och menar att det ger goda resultat att utbilda hela arbetsgruppen som tar emot en ny anställd och kollega. Om gruppen är väl förberedd kan även andra meriter än väntat bli en tillgång i arbetslivet.

– Det går att anställa någon med lägre erfarenhet om gruppen är beredd att ta in den i teamet. Individen saknar något, men det går att fokusera på vad personen kan bidra med istället för vad den inte kan. På så sätt kan gruppen acceptera det.

Akademikerna på heldagskonferensen kom från olika länder och lärosäten: NTNU i Norge, Åbo Akademi i Finland, Roskilde universitet i Danmark, Linköpings universitet i Sverige. Övriga deltagare kom från andra lärosäten i Sverige och Europa, och från nordiska folkbildningsorganisationer som Studieförbunden, samt i ett par fall från projekt för nyanlända.

Studieförbunden arrangerade tre pass: symposium med forskarna, en föreläsning med entreprenörer, samt en workshop om de bästa modellerna för vuxnas lärande och etablering. På konferensen deltog drygt 100 personer.

Projektledare för Studieförbundens program på NCAEL var Kajsa Wiktorin. Hon var nöjd med dagarna och sa att hon fått nya insikter om hur folkbildningen får nyanlända att mjuklanda i ett land.

– Det var intressant att ta del av forskarnas perspektiv på verksamhet för nyanlända som bedrivs i Norden. I ett Europa – och i en värld – där människor flyttar på sig av en mängd olika skäl är det viktigt att människor får möjlighet att möta det nya landet som de personer de är.

– Under vår programdel deltog personer med direkt erfarenhet av flykt, flytt och utmaningar i nytt land. Personligen blev jag glad över det tydliga motståndet mot främlingsfientlighet som jag mötte både hos forskare och praktiker.

Hon avslutade med att konstatera att konferensen lyckades bli en arena där just människor med olika kunskap och erfarenhet fått mötas.

– Det formella lärandet, som också diskuterades på konferensen, efterfrågar mycket av det som folkbildningen har där hela människan får en chans att ta plats och uttrycka sig, sa Kajsa Wiktorin.

 

Text: Anna Morin
Foton: Nadja Hallström

 

Läs mer om konferensen:

- Forskning om etablering på gång

- Intervju med David Samuelsson,
generalsekreterare Studieförbunden