studieforbunden_220x50
    
Kulturarvsagenter2

Agenter synar fördomar

I svenska filmer, tv-program och böcker kan man fortfarande möta fördomsfulla skildringar av människor som tillhör minoriteter. Det vill Kulturarvsagenterna ändra på.

De har vitt skilda bakgrunder, men de samlas kring en gemensam dröm om att fördomar och rasism med kulturens hjälp kan minska. Alla är unga (ungefär 17–27 år) och alla tillhör en minoritet. Några har en annan bakgrund än etnisk svensk, andra har funktionsnedsättningar – synliga eller osynliga.

– När vi lär känna varandra och analyserar svensk kulturproduktion kan vi se att det finns likheter mellan exempelvis afrofobi och fördomar mot samer i svensk film, eller att islamofobi och antisemitism har många likheter, säger projektledaren Cecilia Gärding som arbetar på Kulturens Bildningsverksamhet.

Det är torsdagseftermiddag och vi hinner fika en stund innan kulturarvsagenterna ska på ”pitchmöte” på Utbildningsradion (UR) som ligger i Sveriges Televisions enorma, bunkerliknande byggnad på Gärdet i Stockholm. Kulturarvsagenterna ska pitcha programidéer som lyfter fram minoriteters perspektiv i media.

– Jag vill att kulturarvsagenterna ska upp i ”kulturspetsen” och få professionella chefsuppdrag. Mitt mål är att någon i den här gruppen ska vara med och leda UR om tio år! säger Cecilia Gärding och fortsätter:

- Förändring i svenskt kulturliv behöver en metodisk och långsiktig plan för att kunna antas representera befolkningen. Vi har en metod som vi kallar 25 procent-regeln.

25-procent-regeln bygger på att 25 procent av befolkningen tillhör någon minoritet, men detta syns inte i kultur- och föreningslivet, varken bland utövarna eller bland dem som konsumerar kultur. Det långsiktiga målet är att kulturarvsagenterna ska bidra till en förändring.

Vilka är dessa kulturarvsagenter och vart kommer de ifrån? I dag träffar vi:

Tommy Molitor som har funktionsnedsättningen Atrogrypose. Den innebär stelhet, försvagade leder och bristande muskeltillväxt i benen. Tommy trotsade läkarnas dystra prognoser och började dansa breakdance. Nu är han professionell dansare och danspedagog och har bland annat arbetat för Cirkus Cirkör, samt deltagit i festivaler och arrangemang i Sverige och utomlands.

Veronica Lundberg  är uppvuxen i en renskötande samefamilj i Malå i Lappland, men som numera bor i Stockholm.
– Jag vill lyfta fram unga samer i deras verklighet i Sverige, som storstadsbor men också som renägare och slå ett slag för skogssamerna, som i jämförelse med fjällsamerna är en minoritet i minoriteten.

Eddie Antonsson  är den enda etniskt svenska kulturarvsagenten. Han och klasskamraten Yusuf Tutuncu (med muslimsk bakgrund) går på gymnasiet och blev introducerade för Cecilia av en specialpedagog på skolan. De intervjuade Cecilia till sin antirasistiska hemsida. Både Eddie och Yusuf tycker att de har lärt sig mycket om samhället under sin tid som kulturarvsagenter. Medan läraren i skolan hämtade standardinformation på Wikipedia hade Cecilia så mycket mer att berätta. Deltagarna har även fåttinsikter om hur visuell media skapar fördomar som påverkar verkligheten.
– Jag visste inte ens vad rasism var tidigare, men när jag gick i trean till sexan var det några personer som kallade mig rasistiska saker. Det vill jag inte att någon annan ska få uppleva, säger Yusuf.

Jesper Eriksson lärde känna Cecilia när han spelade huvudrollen i hennes film ”Vi är som apelsiner”. Hans mamma är född i Sverige och hans pappa i Guinea-Bissau, Västafrika.
– Svensk tv är som ett stort julbord, man får samma sak hela tiden på något sätt, tycker Jesper.

Inför ”pitchen” har kulturarvsagenterna tänkt ut programidéer. Cecilia har undersökt UR:s programutbud och ser att ingen av idéerna finns på tablån i dag.

Jag frågade Tommy om han tittar på UR. Han och nästan alla agenterna svarade nej, och jag tror det beror på att man måste känna igen sig i utbudet för att vilja titta på programmen, säger Cecilia Gärding.

Kulturarvsagenterna träffas ungefär två gånger i månaden. På mötena samtalar de, spånar idéer och lyssnar till föredrag. Det är en frivillig verksamhet som ger möjligheter att skapa nätverk och att berätta om sin situation. Dessutom ska kulturarvsagenterna medverka i en bok om mångfalden i det svenska kulturarvet, riktad till gymnasiet. Cecilia skriver de vetenskapliga texterna om bland annat rastänkandets historia och vår biologiska relation till kultur. Kulturarvsagenterna ska skriva ett övningshäfte där de ställer frågor utifrån sina perspektiv, som tillhörande olika minoriteter.

När boken kommer ut vill jag att kulturarvsagenterna reser runt i landet och föreläser om den. Det kan ge dem jobbtillfällen och vi får möjlighet att bli fler, säger Cecilia Gärding.

Hur gick mötet med UR?

Dagen efter kommer ett mejl från Cecilia:
UR tyckte att programidéerna vi hade var väldigt spännande och bra och att vi skulle hålla kontakten angående eventuell praktik. De sa att det finns en medvetenhet hos UR om att de ska spegla mångfalden bättre och från minoriteternas egna perspektiv, men att de inte kommit igång riktigt än med det arbetet. De peppade eleverna att söka Journalisthögskolan. Vi hoppas givetvis på fortsatt samarbete så att alla svenska kulturinstitutioner lever upp till sitt statliga uppdrag att representera hela befolkningen.”

Text och foto: Marja Beckman

På bilden: Kulturarvsagenterna på väg mot nya utmaningar i tv-världen. Från vänster: Eddie Antonsson, Samed Arslan, Yusuf Tutuncu, Cecilia Gärding, Tommy Molitor, Jesper Eriksson och Veronica Lundberg.
__________________________

Kulturarvsagenterna drivs av Kulturens Bildningsverksamhet och finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Kulturarvsagenterna
Kulturarvsagenterna LoggoKulturarvsagenterna drivs av Kulturens Bildningsverksam-het och finansieras av Allmän-na Arvsfonden.
Projektet bygger på aktivt lärande och delaktighet. Det vill uppmuntra kritiskt tänkande, källkritisk medvetenhet och öppenhet i gruppen. De skapar boken ”Mångfalden i det svenska kulturarvet” där foto, film, litteratur, drama, konst och design, musik och dans analys-eras. Dessutom vill de skapa en plattform för kulturpolitik och in-flytande med unga vuxna kultur-utövare som har utländsk bak-grund eller status som nationell minoritet. Nivån ligger på gymnasienivå men arbetet ger en fin introduktion till univer-sitetslivet.

knapp_fokus_unga_utan_arbete