studieforbunden_220x50
    
Peter Håkansson, Malmö högskola

Olikhet skapar kreativitet

Peter Håkansson: Studieförbunden kan sänka tröskeln till jobb. Utveckla folkbildningens modell och låt olika homogena grupper möta varandra. Olikhet skapar kreativitet och ger nya infallsvinklar på hur dörrar kan öppnas till arbetsplatsernas slutna rum. Studieförbunden bidrar redan med nätverk till många, och kan göra mer genom att öka sina insatser för unga. Det säger Peter Håkansson som är arbetslivsforskare vid Malmö Högskola.

- Plugga hårdare, ordning och reda. Komma i tid. Det är nog värdefullt. Men skolan måste samtidigt bygga elevernas sociala kapital. Ungdomar vet inte hur det går till eller hur man kan se på sina kontaktnät som tillgångar. De får inte den insikten via skolan, utan möjligen via sina föräldrar. Eller genom livets skola.

Peter Håkansson, liksom den amerikanske statsvetaren Robert Putnam, skiljer mellan anknytande och överbryggande socialt kapital. Det anknytande handlar om närheten till människor som liknar mig själv. Det överbryggande får man genom att träffa olika människor genom ett aktivt deltagande i ett föreningsliv.

Han betonar att all segregation försvårar möjligheten att utveckla överbryggande sociala kapital. Hur ska du få en ingång till arbetsmarknaden, om du är i ett sammanhang där alla är arbetslösa, har samma etniska bakgrund och ålder?

- Men när du tar steget utanför gruppen och börjar spela i seniorlaget, då träffar du äldre personer som är aktiva på arbetsmarknaden. Liksom när en ung person aktiverar sig i ett studieförbund eller går på ett kulturprogram. Vi behöver alla de breda överbryggande sociala kapitalen för att få jobb, säger Peter Håkansson.

Ungdomar är fortfarande engagerade, till exempel på sociala medier. Men man är allt mindre föreningsaktiv. Studieförbunden har trots denna samhällstrend klarat deltagarantalen bra i jämförelse med fackförbunden. Men även studiecirklarna har minskat de senaste 20 åren. Därigenom finns färre arenor för ungdomar och vuxna att mötas.

- Samtidigt har kulturprogrammen ökat, särskilt musikevenemangen. De är utmärkta platser för möten och samtal. Till skillnad från studiecirklarna är kulturprogrammen inte långsiktiga satsningar. Om folkbildningens aktörer ska få en viktig överbryggande funktion är det viktigt att fundera över hur cirklar och program arrangeras, säger Peter Håkansson.

Ett exempel bland många är Studiefrämjandets ledarskapsutbildningar som fokuserar på mångfald. Det har bland annat inneburit att man sagt nej till förbund som vill hålla sina utbildningar utan andra organisationer. Då utvecklas inte kreativitet och överbryggande sociala kapital lika lätt.

- Tack vare studieförbunden finns en kraft utifrån, som upplåter tillfällen och plats för möten; musikhus, festivaler och olika kurser.

Peter Håkansson nämner ett exempel på ett gränsöverskridande möte, när Herrgårdens kvinnoförening på Rosengård via NBV länkades samman med en knypplingsförening i centrum. Plötsligt uppstod ett möte över etnicitets, ålders och klassbarriärer.

- Låt olika homogena grupper träffas. Jag tänker på Gladjazzen vänner i Helsingborg som regelbundet anordnar kulturprogram. Trevlig stämning. Folk verkar känna varandra och återkommer till arrangemanget. Majoriteten är 65+. Tänk en sådan spännvidd det blir om jazzentusiasterna också vänder sig till en yngre grupp med rötter i jazzen. Hiphoparna!

Peter Håkansson tror inte på ett snabbfix som plötsligt producerar marknadsanpassade studiebegåvningar, som får OECD:s marknadsekonomer att åter utse Sverige till världens bästa skolland. Och folkbildning är inte lika med betyg. Den har en annan, demokratiskt, utvecklande och nyskapande dimension.

- Kan man verkligen tala om nytta och folkbildning? Självklart! Men nytta får inte bara betraktas i ett kort perspektiv och mätas efter hur många som får jobb efter en kurs eller utbildning. Den som knyter nya kontakter får kanske inte jobb direkt. Men mötet gör personen mer anställningsbar i ett längre perspektiv.

- Varje organisation för sig kan vara homogen, men i mötet skapas något nytt som annars inte hade uppstått. Ny förståelse och ömsesidighet. De homogena grupperna klarar sig utan studieförbunden. Men det behövs en agent för att skapa nya spännande överbryggande möten. Och vilka följder detta får på längre sikt syns inte i några Pisa-undersökningar, säger Peter Håkansson.

Text: Stefan Danielsson
Bild: Marianne Danielsson

 ____________________________________

Om Pisa:
Skolverket 2013-12-03: Kraftig försämring i Pisa