studieforbunden_220x50
    

Peter Håkansson: Utbildning är kanske inte allt

Peter Håkansson, arbetslivsforskare Malmö högskola(2013) Ungas arbetsmarknad – kritik mot en ensidig utbildningslinje. Utbildning är kanske inte allt. Satsa inte på ensidig ”Skolifiering”. Folkbilda också. Rådet kommer från arbetslivsforskaren Peter Håkansson. Han rekommenderar folkbildningens metod att bygga sociala nätverk genom att låta människor med olika bakgrund mötas. Ungdomar behöver sociala nätverk över skolans gräns för att komma in på arbetsmarknaden. Kateder utan breda kontaktnät är en återvändsgränd.

Den svenska ungdomsarbetslösheten är inte bara hög ur ett internationellt perspektiv, den ökar på ett oförklarligt sätt från millenniumskiftet. Hur ska detta lösas? Ännu mer skola? Inte om Peter Håkansson får råda. Han anser att en stark ensidig utbildningslinje gjort att ungdomarna hamnar utanför.

- Klart det är viktigt att läsa, räkna och skriva. Den akademiska kunskapen. Men dagens system missar praktiken och steget in till arbetsmarknaden, säger Peter Håkansson.

Han tar emot på sin arbetsplats. En miljö som i sin huskropp exemplifierar Malmös förvandling från industri till kunskapsstad. Kockums Ubåtshall har växlat spår från järn till hjärna. Varvet rymmer numera Malmö Högskola och ett gymnasium.

Fram tills den civila produktionen lades ner 1987 cyklade varje morgon tusentals industriarbetare till varvet. De fick jobb via sina kontakter med arbetslivet. Farsan, syrran, någon släkting eller bekant fanns ju ofta redan på plats. Och det var på Kockums de fick sin huvudsakliga utbildning.

Kopplingen mellan familj och arbetsmarknad fanns kvar fram till 1950-talet. Då ersattes lärlingssystemet av enhetsskolan och yrkesskolan, som i sin tur länkades till de teoretiska utbildningarna i ett integrerat gymnasium. Under 1990-talet och fram till idag har skolan i ännu högre utstäckning tagit över arbetsplatsernas utbildningsansvar.

Idag cyklar också flera tusen människor till det gamla varvsområdet. Men de är studenter. Studera är ett oavlönat arbete, som inte självklart leder till jobb. Men det beror inte på låg utbildningsnivå, enligt Peter Håkansson, som betonar att andelen ungdomar med 3-årigt gymnasie- och högskoleutbildning är fler idag än för  tio år sedan. Sverige har aldrig haft så många välutbildade unga. Men vi har en ”suboptimal övergångsregim”. Det betyder översatt till mer vardaglig svenska, att övergången mellan skola och arbetsmarknad ofta är en vallgrav. De som saknar nätverk och personliga kontakter i arbetslivet riskerar att sjunka innan de når fram till jobbets port.

Varför är det så och hur kan denna övergång göras mer lyckosam? Det är kärnan i Peter Håkanssons forskning vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Han disputerade 2011 med avhandlingen ”Ungdomsarbetslösheten – om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital” i ekonomisk historia. Och har gått vidare med sina tankar kring ”skolifieringens” effekter för individ och samhälle.

Det är tyst och stilla i Peter Håkanssons arbetskorridor. Ljudet från byggnadens järnålder finns bara kvar som arkeologi i de nitade stålkonstruktioner som bär upp väggar och tak.

Han talar om den retorik, som påstår att den höga ungdomsarbetslösheten beror på fel arbetsmarknadspolitik. Då borde den minska efter millenieskiftet, när effekterna av LAS mildrades, så att ”först in sist ut” inte längre är en fast kategori. 2007 blev personer upp till 26 år billigare att anställa än äldre eftersom kostnaderna för deras sociala avgifter halverades. Trots detta har skillnaden mellan ungdomars och vuxnas arbetslöshet ökat de senaste tio åren, den så kallade relativa ungdomsarbetslösheten.

Nu rider retoriken fram på en ny käpphäst: Ungdomsarbetslösheten beror på att Sverige saknar lärlingssystem, som i Danmark och Tyskland ger fler unga jobb än den svenska utbildningsmodellen.

- Jan Björklund vill snabbt kopiera våra grannar. Men det tyska systemet har verkat sedan 1897. I Danmark sköts lärlingssystemet av arbetsmarknadens parter. I Sverige har alla våra misslyckade system funnits inom skolsystemet. Ska vi kopiera Tyskland eller Danmark måste arbetsmarknadens parter medverka och systemet behöver kompletteras med institutioner utanför skolan, som ännu inte finns, säger Peter Håkansson.

Han betonar att Sveriges utveckling är unik. Matchningen mellan utbildning och jobb fungerade bra under den svenska modellens gyllene år med stora enheter, arbetsfred och sammanpressade löner. Lärlingssystemet fasades ut eftersom det krävde utbildningsinsatser på arbetsplatsen och inte passade in i ett system som kännetecknades av en hög grad av specialisering och centralisering. Arbetsmarknadens parter tyckte lärlingarna tog tid från arbetsprocessen och beställde en mer generell utbildning inom skolan.

- Ju mer skola vi får desto mer blir det upp till individen själv att skapa överbryggande sociala nätverk, för att få jobb. Men det är inte lätt i en miljö, som främst befolkas av elever, som är kopior av varandra och saknar kontakt med arbetslivet. Det överbryggande kapitalet skapas tillsammans med människor som är olika.

Peter Håkansson anser att det svenska systemets så kallade övergångsregim ändå har fungerat skapligt på grund av Sveriges omfattande föreningsverksamhet. Där har ungdomarna fått de nödvändiga kontakterna till andra sidan jobbgrinden. Civilsamhället, alltså de grupperingar, föreningar och organisationer som existerar oberoende av staten, har blivit kittet som bundit samman ungdomar med arbete. Inte skolan.

Därför fick det allvarliga konsekvenser för jobbmöjligheterna, när ungdomarnas deltagande i föreningslivet började minska kring millenieskiftet. Idag minskar ungdomars kontaktnät och överbryggande sociala kapital och därmed löses även det sammanbindande kittet upp. En lösning är att försöka mura upp det igen. Och i det bygget tror Peter Håkansson att studieförbunden kan göra stor nytta både som arkitekter och byggnadsarbetare.

Text: Stefan Danielsson
Bilder: Marianne Danielsson

________________________

Läs Peter Håkanssons avhandling: ”Ungdomsarbetslösheten – om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital.”



Fokus
Unga utan arbete