Motorburen ungdom som deltar i en kulturfestival i Vilhelmina, bekymrade föräldrar som möts i samtalsgrupper och klimatforskning som ger upphov till studiecirklar. Samt en lavinartad ökning av digitala möten. Se där vad som presenterades på Bildningsresans sjätte och sista stopp.
Skellefteå var den avslutande skådeplatsen för Bildningsresan, ett drygt halvår lång satsning vars syfte har varit att visa upp bredden och kvaliteten i studieförbundens verksamhet för omvärlden.
En särskild målgrupp har varit politiken, och just därför har en ledamot från riksdagens kulturutskott bjudits in på varje möte. Den här gången var det Åsa Karlsson (S) som var med, dock inte fysiskt utan på länk eftersom hon var covidsmittad. Hon fick därmed även illustrera digitaliseringens möjligheter, som var ett tema på Bildningsresan i Skellefteå.
Till just det här mötet var även en lokal politiker inbjuden, kulturnämndens ordförande Daniel Sjögren (S). Skellefteå utmärker sig som en expansiv kommun där nya jobb relaterade till omställningen till fossilfria energisystem (batteritillverkaren Northvolts etablering bland annat) skapas. Men enbart industriella satsningar räcker inte för att invånarna ska trivas i Skellefteå och länet Västerbotten, betonade Daniel Sjögren.
-Vi behöver vara välkomnande och satsar därför mycket på kultur och folkbildning. Ska man rota sig behöver man en bra fritid och ett bra liv. Folkbildningen kommer in där som en viktig aktör, sade Daniel Sjögren.
Det enkla är magin i folkbildningen. Små grupper stöter och blöter varandras perspektiv, införlivar dem och skapar förändringskraften
Andrea Rodriquez, förbundschef för Studiefrämjandet
Hotet mot Svenska från dag ett
På Bildningsresan visas en rad goda exempel upp. Men omvärlden har också bankat på och tagit ett visst utrymme på träffarna under senare tid. Även denna gång gjorde sig därför Ukrainakrisen, där studieförbunden är högst delaktiga i flyktingmottagandet, gällande. Eftersom flyktingar från Ukraina inte får delta i SFI-undervisningen är det Svenska från dag ett, i folkbildningens regi, som lotsar in ukrainare i språk och samhälle. Men problemet som har aktualiserats akut är att pengarna för i år är på väg att ta slut och att politiska beslut har tagits om att lägga ned språkundervisningen nästa år.
-Jättedumt, sade Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson och uppmanade politiken att permanenta satsningen och fylla på med mer resurser.
Midnattsfestival och EPA-traktorer
Först ut bland de goda exemplen var EPA-projektet, ett initiativ av Folkets hus i Vilhelmina 2017 som växte fram i samarbete med studieförbunden i Västerbotten. Tanken var att manifestera att inlandet är så mycket mer än schablonbilden jakt och skoter. Resultatet blev Midnight Light Festival, som hölls senaste gången 2019 och som efter två års pandemiuppehåll äger rum i juli i år igen. Genreöverskridande musik står på programmet i sommar. Allt sker i samarbete med ett nätverk i Göteborg, vilket ger ett ömsesidigt kulturutbyte.
-Vi ville att inlandsborna skulle få tillgång till bra kultur, berättade Katharina Eriksson, verksamhetsutvecklare på ABF.
Och EPA-traktorerna? Ja, unga i Vilhelmina gillar motorer och tar AM-körkort på löpande band. Här erbjuds de att vara volontärer och fysiskt hålla ihop arrangemanget genom att köra artister och besökare mellan boenden och festivalplatser.
-Vi har bedrivit en hel del studiecirkelverksamhet inför festivalen, om kommunikation och teambuilding bland annat. Arvsfondspengar bidrog också till att vi kunde utbilda ljus- och ljustekniker samt även kulturarrangörer, som är en bristvara i inlandet.
Problemtyngda föräldrar får stöd
Språkets betydelse låg i fokus även när Bildningsresans tredje exempel presenterades.
Det andra exemplet som Katharina Eriksson visade upp var Förälder i ett nytt land. Engagerade föräldrar (främst från Somalia) har startat en förening kallad Multikulti, som bedriver studiecirklar kring problematiska ämnen. Hur fostra barnen i en ny miljö där barnen möter svenska barn i skolan med annan uppfostran har dryftats i cirkelns samtalsform.
-De har också haft problem med droghandlare som har försökt komma åt ungdomarna och velat dra in dem i drogförsäljning och kriminalitet. Det vill man motverka. Man har skapat drogfria mötesplatser där man diskuterar sådana här problem.
På det hela taget har verksamheten varit lyckad.
-De har blivit tryggare i föräldrarollen och vet också mer om hur demokratin fungerar i Sverige.
Forskning ledde fram till folkbildning
Sedan var det dags för klimatfrågan. Erland Mårald, professor i idé- och lärdomshistoria vid Umeå universitet, berättade hur ett forskningsprojekt kring skogen och klimatet ledde fram till en studiecirkel i Studiefrämjandets regi.
Från ax till limpa, eller från forskning till bildning och samhällsomvandling. Så summerade Erland Mårald den processen. En modell för att få den abstrakta klimatfrågan att landa i samhället och skapa förändring.
– Bildningsförbunden och universitetet är ju två kunskapsinstitutioner som har mycket kontakter som skulle kunna utvecklas mycket mer, framför allt mellan forskning och bildning.
Skogen stod i fokus för forskarna, vilket är väl lämpat for lokala perspektiv och lokala intressen att komma till tals. Skogsägare, samer och fältbiologer med flera deltog i dialoger vid workshops där det var lika viktigt att vara lyhörd som att tala själv. Det är ett arbetssätt som påminner om en traditionell studiecirkel där man självständigt bygga något tillsammans. Idén till att inspirera till studiecirklar följde på det.
-Vi ville att vår forskning skulle skapa en dynamisk förändring och skapa relationer bortom det som vi som forskare kan göra och ha kontroll över.
Lokala cirklar om klimatet
Anders Wigren, utvecklingsledare på Studiefrämjande, berättade hur man hade gått vidare på idén/modellen och skapat ett lokalt material utifrån studiecirkelns friare form. Först tog man fram en studieplan med öppna frågor och ett diskussionsunderlag i form av digitala föreläsningar. Ledare har utbildats inom projektet. Material finns idag samlat på hemsidan.
Skogen är ett konkret ämne, väl ämnat för konkretisering, men också konfliktladdat ämne. Flera intressen och perspektiv möts i nyttjandet av den.
-Vi förberedde oss extra. Hur gör man för att skapa så bra samtal som möjligt. Hur gör man om gruppen kör fast i sina egna perspektiv med bestämda uppfattningar.
Amanda Hedlund, en av ledarna, berättade om erfarenheterna från en cirkel som startade i december och berömde studiematerialet.
-I min grupp var alla väldigt intresserade av miljöfrågor och ansåg att det måste till en förändring i skogsbruket. Vi var nog ganska samstämda. Det blev lugna samtal.
Att materialet inte var så fokuserat på fakta utan öppnade för egen bearbetning ansåg Amanda Hedlund gynnade samtalsklimatet.
-Vi vet att vi har en klimatkris. Däremot händer inte så mycket i samhället. Det måste ske en inre omställning hos oss själva. Vi vill göra förändringar.
Studiefrämjandets förbundschef Andrea Rodriguez sade att det enkla är magin i folkbildningen. Små grupper stöter och blöter varandras perspektiv, införlivar dem och skapar förändringskraften.
-Det här exemplet är en beskrivning av att ta ned himlen till jorden, just det som forskningsprojektet heter. Vi ser att intresset är stort bland våra 19 medlemsorganisationer, varav många relaterar till djur, natur och miljö. De har ett förhållande till skogen som jägare, skogsägare, naturvårdare eller som hundägare som rör sig i skog och mark.
Daniel Sjögren kommenterade också studiecirklarna.
– IPCC:s rapport (FN:s klimatpanel) på 7 000 sidor är inte lätt att ta till sig, så det här är ett jättebra sätt att ta sig an klimatfrågan. Just nu går diskussionen i vissa aspekter åt andra hållet kan jag tycka, om vi tar bensinpriset till exempel.
Kulturutskottets Åsa Karlsson (S) framhöll vikten av att olika sidor möts och diskutera den stora omställningen som samhället står inför.
– Studieförbunden är mötesplatsen där man kan diskutera med dem som är av en annan uppfattning och samtidigt kan få mer förståelse för.
Digitala möten ökar lavinartat
Digitalisering för alla var dagens tredje tema, presenterat främst av Frida Lindberg på Studieförbundet Vuxenskolan.
-Digital kompetens är en självklar demokratifråga där studieförbunden gör jättestor skillnad. Man behöver kunna tekniken för att vara en fungerande samhällsmedborgare, sade Frida Lindberg
Eftersom folkbildningens pedagogik nästan helt har byggt på fysiska möten var det en stor omställning att anpassa verksamheten till digitala mötesformer. Men folkbildningen beskriver sig också ofta sig som snabbfotad, lyhörd och flexibel.
-Vi utbildade oss själva, föreningsdeltagare och styrelseledamöter, och vi gör det fortfarande. Fler och fler har höjt sin digitala kompetens. Vi bara gör! Jag tror att den digitala kompetensen utvecklades mycket snabbare till följd av pandemin.
Ett påstående som senare styrktes av Johan Fyrberg, förbundschef i Studieförbundet Vuxenskolan och ordförande för Studieförbunden. Mellan 10 och 15 procent av all verksamhet är digital idag enligt undersökningar av förbundet, berättade han. Om några år lär det vara 25 procent.
Folkbildningens digitala resa har bara börjat underströk även Frida Lindberg.
-Vi kommer att jobba parallellt med de fysiska mötena.
-Den här insatsen att motverka det digitala utanförskapet behövs också fortsatt, slog Frida Lindberg fast.
Diskussionen pekade på en närmast total enighet om digitaliseringens möjligheter och fördelar, främst för att nå ut till flera och öka tillgängligheten. Stödsystem behöver dock byggas, poängterade Johan Fyrberg. Men att nya mötesformer helt skulle ta över är knappast troligt.
Kulturutskottets Åsa Karlsson (S) kommenterade:
– Man kan nå flera människor, men det fysiska mötet kan aldrig ersättas. Det har så många värden som inte kommer till sin rätt i den digitala världen.
Johan Fyrberg sade i det avslutande samtalet att insatserna under Ukrainakrisen visar på folkbildningens fördelar, vilket var en tydlig passning till politikerna, som under det närmaste året ser över folkbildningens framtid.
– Vi behöver knappt någon beställningskraft. När vi känner en solidaritet med Ukrainas folk då agerar vi och öppnar upp våra verksamheter. Vi finns till för människor. Det är den här styrkan som politiken måste värna, vårda och förstå när vi går in i utredningar och annat.
Våga satsa på kultur och folkbildning
Avslutningsvis, vad tar några av deltagarna med sig från Bildningsresan i Skellefteå?
-Vi är den gröna omställningens centrum i norra Sverige. Den hade inte kommit till utan satsningar på kultur. Det vill jag skicka med till andra kommuner runt omkring oss: Våga satsa på folkbildning och kultur! sade Daniel Sjögren (S).
Kulturutskottets Åsa Karlsson (S) sade att hon var inspirerad av verksamhetsexemplen.
-Det är intressant att se hur samarbetet mellan studieförbunden ser ut i Västerbotten. Jag tänker att det är bra koncept!
Johan Fyrberg summerade bildningsresorna med att nämna de utmaningar som studieförbunden ställts inför; pandemin, ifrågasättandet av studieförbundens legitimitet och utmaningarna av den liberala demokratin.
– Det är viktigt att komma tillbaka till vad som bygger ett starkt samhälle och det är att det finns ett starkt civilsamhälle.
Författare: Lennart Frykskog