Biologisk mångfald, kultur för att stärka nyanlända och asylsökande, och till sist – musik av två stjärnskott till rapartister. Allt detta i regi av studieförbunden presenterades på scen och via zoom på Bildningsresans tredje station, i Västerås.
Studieförbunden i samverkans turné Bildningsresan tvingades till följd av statsministeromröstningen i parlamentet nyligen att ställa in vid sitt tredje stopp. Vid varje hållplats är nämligen minst en ledamot från riksdagens kulturutskott med, som gäst och som samtalspartner. Måndagen den 20 december gick det bättre. Orten för Bildningsresans sex stopp är alltid vald efter ledamöternas hemvist. Den här gången var gästen kulturutskottets vice ordförande Vasiliki Tsouplaki från Vänsterpartiet, som inledningsvis berättade om sina första möten med folkbildningen i Västmanland.
– Studieförbunden är en naturlig del av det svenska samhället. Jag är uppväxt i Morgongåva. Mamma hade SFI-kurser hos ABF. Oh när jag aktiverade mig i Ung Vänster som 14-åring stöttade ABF oss när vi ordnade egna kurser, berättade Vasiliki Tsouplaki.
Biologisk mångfald och hållbarhet
Först ut bland de goda exemplen var Therese Jäderberg, verksamhetsutvecklare vid Studiefrämjandet som presenterade satsningen Biologisk mångfald i staden, som har gjorts i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet vuxenskolan. Föreläsningar, kurser, studiecirklar och en konferens i två delar om stadens gröna ytor samt en guidad tur i Biskopsängens koloniträdgårdsförening stod på programmet. En del har lagts ut på Youtube. Mycket blev digitalt till följd av pandemin, men intresset hölls uppe ändå, berättade Therese Jäderberg.
– I snitt hade vi 100 deltagare per föreläsning. Syftet med all denna folkbildning var att plocka ned ämnet biologisk mångfald (ett av Agenda 2030:s hållbarhetsområden) till deltagarnas nivå, visa vad man själv kan göra, förmedla kunskap och visa på goda exempel. Antingen helt på eget initiativ eller i samarbete med andra aktörer i civilsamhället och i offentlig sektor och privata företag. Många praktiska insatser och åtgärder handlar det om. Till exempel att skapa livsmiljöer för våra bin genom att använda bihotell. Vi har ett utarmat landskap och det behövs stöd för våra insekter som är livsavgörande för oss.
– Vi ville också lyfta betydelsen av vatten, att stötta fågelbad och skörda regnvatten, värna gröna korridorer.
Studiefrämjandets förbundschef Andrea Rodriguez kopplade satsningen till Agenda 2030 och den större politiska frågan om samhällets omställning.
Vasiliki Tsouplaki reflekterade kring hur utbildningen av befolkningen i andra ändan leder till välmotiverade krav på det allmänna.
– Det är häftigt att se hur man kan utvecklas och hur ett engagemang i förlängningen påverkar kommunen med Agenda 2030 för ögonen. Det är spännande att se hur folkbildningen bidrar till det.
Hon pekade på Studieförbundens förmåga att kunna ta fram studiematerial som gör frågan om klimatomställning tillgänglig.
– Att överbrygga och sänka trösklar, här ser jag en uppgift för studieförbunden.
Samtidigt som studieförbunden utbildar befolkningen i sampel med det allmänna är det viktigt att det inte är för detaljstyrt, sade hon.
– Det ska inte vara mer styrt än vad de övergripande målen säger. Och om man ser till vad studieförbunden bidrar till i lokalsamhället blir det kanske svårare att skära i bidragen nästa gång.
– Vi kan växla upp, inspirera och skapa kraft i omställningsarbetet genom att vi når ut. Vi kan dessutom skapa kraft genom att arbete med kultur också, får att skapa opinion och intresse för omställning.
Anslagen kom på tal vid några tillfällen eftersom studieförbunden fått vidkännas stora nedskärningar lokalt, i flera kommuner, på senare år.
Kultur och mänskliga rättigheter
Maria Rydén, förbundschef för Kulturens Bildningsverksamhet– det yngsta av studieförbunden, en gång bildat av sex rikstäckande kulturorganisationer – tog vid efter Studiefrämjandet. Hon berättade att man har en MR-strategi (mänskliga rättigheter) som integreras i arbetet med folkbildningen.
– Den ligger som grund för en rad projekt. De handlar om hur alla ska kunna bli delaktiga i kulturlivet, men också om hur vi med kulturen ska kunna bidra till mänsklig utveckling och demokratins bevarande.
Ett projekt som har övergått till att bli en verksamhet finns i Västerås: Tillsammans gör vi skillnad, TGVS, och omfattar teater för nyanlända och asylsökande under namnet Acting for Change. Det stora flyktingmottagandet 2016 skapade ett behov som Maria af Malmborg, vice ordförande i den ideella föreningen som driver verksamheten, läste av. Hon berättade i Västerås om hur många var uppgivna och passiva.
– De hade inte fått studera och arbeta. Många hade bara suttit i asylboendet och väntat i ett år hoppackade i trånga hotellrum.
Målet för teatern var både flerfaldiga och sammanhängande: att underlätta integration och samtidigt öka förståelsen och toleransen för de asylsökandes situation. Ta vara på de kompetenser och erfarenheter de besatt och därmed även motverka passivitet och destruktivitet.
– Min ambition var att genom teaterövningar, improvisation, röst- och talövningar utveckla deras uttrycksförmåga och stärka modet att tala och ta plats och stimulera fantasi, lekfullhet och kraft. Vi skulle bygga en föreställning utifrån de medverkandes egna tankar och berättelser och spela inför publik i slutet av 2017.
Så blev det, trots att gruppen delvis upplöstes när deltagare flyttade till andra orter. Det blev en dokumentär berättelse – med delvis filmat material med de som hade lämnat – om de asylsökandes drömmar, minnen och fredslängtan. Scener ut Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot” vävdes också in. Språkträningen följde med naturligt.
– Vi tragglade och nötte svenska när vi träffades flera gånger i veckan. Föreställningen spelades på svenska.
Två ytterligare produktioner av Acting for Change har sett dagens ljus sedan dess. Den andra (”Home”) speglade de asylsökandes försök att bli en del av det svenska samhället och framfördes offentligt vid tio tillfällen, bland annat i Skinnskatteberg och Norberg. Den tredje produktionen är en filmdokumentär (”Hold”) och bygger även den på deltagarnas perspektiv. En föreställning om empati, tillsammansskap och framtidstro som motvikt till flyktingkris och klimatkris, berättade Maria af Malmborg. Pandemin kom när det drog ihop sig till premiär.
– I stället för att ställa in ställde vi om.
Vasiliki Tsouplaki var medveten om verksamheten sedan tidigare, men poängterade att det nya för henne vara att den bedrivits som studiecirkel. Hon fascinerades också, språklärare som hon är, av pedagogiken.
– Det här är ett helt annat sätt att lära sig språk, att använda språk och röst som verktyg för en berättelse.
Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson framhöll att studieförbunden kan ha en viktig roll att spela i integrationsprocessen. Vasiliki Tsouplaki höll med om att studieförbunden med sina rikstäckande organisationer har betydelse.
– Vi såg ju 2015 att civilsamhället var snabbt på fötterna och startade nya organisationer som uppstod för att det fanns ett behov. Civilsamhället har gjort jätteinsatser.
Musik och integration
Niclas Eriksson arbetar med musik och integration på Sensus. Han var 2018 med om att starta en ny mötesplats för unga i Bäckby, klassat som utsatt område. Tidigt stod klart att musiken och särskilt rapen lockade på en plats fattigt på sysselsättning.
Connexion Rap West, en musikskola för unga mellan 13 och 18 år, skapades. Pandemin har dock inneburit en tillfällig paus i en annars så tillgänglig verksamhet. Mimer, Svenska kyrkan och Here 4U är samarbetspartners.
– Alla är välkomna, man behöver inte ha förkunskaper och det kostar inget, berättade Niclas Eriksson.
Till skolan är sångpedagoger och textskrivare knutna. I ett av flera rum kan man lära sig musikproduktion. Läxhjälp finns för att göra det möjligt för flera att förena skola och fritid. De främsta talangerna får varje sommar chansen att framträda på Västeråsfestivalen inför tusentals människor.
– Jag har sett en otrolig utveckling, sade Niclas Eriksson när han presenterade två artister som fick chansen att framträda live även på Bildningsresan: J.Pxblo och Fabian Beganaj.
Både är aktuella med ny musik på Spotify.
– Två blivande exporter, sade Niclas Eriksson uppmuntrande.
Ann-Katrin Persson, ordförande i Studieförbunden i samverkan, sade efter applåderna att hon var rörd av minikonserten.
– Härligt att se en sådan självklar närvaro på scen!
Författare: Lennart Frykskog