Vad är folkbildning?
Folkbildning handlar om att skapa verksamhet utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Att dela ett intresse och lära mer tillsammans är grunden för många studiecirklar. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra, ofta kombinerat med eget kulturutövande eller kulturupplevelser.
Studieförbunden erbjuder verksamhet i alla Sveriges kommuner och de vanligaste verksamhetsformerna är studiecirkel, kulturprogram eller annan folkbildningsverksamhet. Utöver detta genomförs projekt- och uppdragsverksamhet och speciella insatser som möter samhällets aktuella behov.
”Bildning är en ständigt pågående process som… inte har något bestämt slutmål men vars resultat ändå visar sig i att den bildade människan har en förmåga att se de stora sammanhangen.” ”En sådan människa kännetecknas inte primärt av sina stora ämneskunskaper utan snarare av sin övergripande och syntetiska helhetssyn.”
Ellen Key (1849-1924)
Tio studieförbund med tio olika profiler
Folkbildningen bärs av idéer – om politik, religion, kultur och samhälle. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden olika profiler. Mycket av verksamheten sker i samarbete med folkrörelser och organisationer som är samarbetsparter eller medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna.
Till studieförbunden är alla välkomna
Studieförbunden hävdar alla människors lika värde och välkomnar alla. Studieförbunden utgår från att alla människor har kraft och förmåga att lära, utvecklas och ta ansvar. Detta förenas med insikten om att människor kan hamna i utsatta livssituationer och då behöver extra stöd och uppmuntran för att komma vidare.
Vi lever i mångfaldens samhälle och i studieförbunden möts olikheterna. Det är inte alltid dessa möten uppstår av sig själv, vilket är en av studieförbundens utmaningar. Att skapa sammanhang där människor kan mötas i respekt och erkänsla av varandras likheter och olikheter betyder mycket för att stärka sammanhållning och gemenskap i samhället. Inom folkbildningen utövas demokrati i praktiken, genom att deltagarna tar ansvar för sina studier och ofta lär utifrån samhällsengagemang och en önskan om att uttrycka sina åsikter.
Vad är en studiecirkel?
Folkbildning är det som uppstår när människor lär tillsammans och av varandra. Studiecirkeln är en modell för det, som möjliggör att en grupp människor går samman för att spela musik, lära sig ett språk, studera historia, spela in en podcast, skriva ett filmmanus, virka, snickra – eller bygga en rymdraket i Lego! Så länge det finns ett element av lärande och utveckling är allting möjligt.
- I en studiecirkel träffas en mindre grupp (ofta 3–10 personer) för att lära sig något tillsammans.
- Alla studiecirklar har en ledare, en studieplan för vad man vill uppnå och någon typ av studiematerial.
- Studiecirkeln har minst tre träffar, men pågår ofta längre.
Studieförbunden arbetar också med andra typer av folkbildningsverksamhet, där en stor grupp deltar eller träffarna är mindre regelbundna. Det ska alltid finnas ett alternativ för att lära och utvecklas tillsammans.
Hur starta en studiecirkel?
Här hittar du information på de tio studieförbundens egna hemsidor om hur man startar en studiecirkel.
- ABF – Starta en studiecirkel
- Bilda – Starta och leda en studiecirkel
- Folkuniversitetet – Starta egen studiecirkel
- Ibn Rushd – Starta en cirkel
- Kulturens – Starta en cirkel
- Medborgarskolan – Starta egen studiecirkel
- NBV – Starta en studiecirkel
- Sensus – Starta cirkel
- Studiefrämjandet – Starta en studiecirkel
- Studieförbunden Vuxenskolan – Starta en studiecirkel