Vad är folkbildning?

Folkbildningen står för fri och frivillig bildning i hela landet. Några av grundtankarna är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt.

Studieförbunden erbjuder verksamhet i alla Sveriges kommuner och de vanligaste verksamhetsformerna är studiecirkel, kulturprogram eller annan folkbildningsverksamhet. Utöver detta genomförs projekt- och uppdragsverksamhet och speciella insatser som möter samhällets aktuella behov.

Vad är en studiecirkel?

Folkbildning är det som uppstår när människor lär tillsammans och av varandra. Studiecirkeln är en modell för det, som möjliggör att en grupp människor går samman för att spela musik, lära sig ett språk, studera historia, spela in en podcast, skriva ett filmmanus, virka, snickra – eller bygga en rymdraket i Lego! Så länge det finns ett element av lärande och utveckling är allting möjligt.

I en studiecirkel träffas en mindre grupp (ofta 3–10 personer) för att lära sig något tillsammans. Alla studiecirklar har en ledare, en studieplan för vad man vill uppnå och någon typ av studiematerial. Studiecirkeln har minst tre träffar, men pågår ofta längre.

Studieförbunden arbetar också med andra typer av folkbildningsverksamhet, där en stor grupp deltar eller träffarna är mindre regelbundna. Det ska alltid finnas ett alternativ för att lära och utvecklas tillsammans.

Hur starta en studiecirkel?

Här hittar du information på de nio studieförbundens egna hemsidor om hur du kan starta en studiecirkel.

Studieförbundens historia

Studieförbunden har funnits i över hundra år men blickar ständigt framåt. Vi står för fri bildning i hela Sverige, alltid på individens villkor och alltid tillsammans med andra.

1894

Det första studieförbundet bildas

IOGT:s studieförbund som i dag heter NBV bildas.

Folkbildningen och demokratins framväxt

Redan från början uppstod starka band mellan studieförbund, folkhögskolor och folkrörelser. Många studieförbund och folkhögskolor har i själva verket bildats på initiativ av folkrörelser. Studiecirklar och folkhögskolekurser blev en möjlighet för människor att bilda sig, engagera sig och ta aktiv del i samhällsutvecklingen.

1900-talets början

1903

Folkbildningsförbundet grundas

Till en början bedrev Folkbildningsförbundet egen
folkbildningsverksamhet, bland annat genom att arrangera föreläsningar
och sprida litteratur genom mobila boklådor.

Folkbildningsutredning

Redan tidigt fick studieförbunden offentligt stöd. 1944 års folkbildningsutredning präglades starkt av andra världskrigets efterdyningar. Utredningen betonade starkt folkbildningens betydelse för ”demokratisk fostran”.

1944

1991

Från regelstyrt till målstyrt och Folkbildningsrådet bildas

Under sjuttio- och åttiotalen var stödet till studieförbunden mer reglerat än vad det är i dag. År 1991 förändrades detta, genom att bidraget till studieförbunden blev målstyrt i stället för regelstyrt. Studieförbunden fick större frihet att själva utforma verksamheten.

Samma år bildades Folkbildningsrådet, en förening med vissa myndighetsuppdrag, där det viktigaste är att godkänna vilka studieförbund som ska få ta del av statsbidraget och att fördela statsbidraget mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådets medlemmar är förutom Studieförbunden  Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Regioner.

Folkbildningspolitiskt mål

Den folkbildningspolitiska propositionen ”Allas kunskap – allas bildning” antas av riksdagen. Alla partier är överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. Riksdagen fastställer för första gången ett eget mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

2014

2015-2023

Folkbildning med asylsökande

När ett stort antal människor på flykt sökte asyl i Sverige visade de tio studieförbunden förmåga att snabbt mobilisera och anpassa sig efter nya behov. Under första året nådde studieförbunden 73 500 deltagare i 239 kommuner. Folkbildningen fick riktade statsbidrag för satsningen under 2015-2023.

Läs mer här.

Namnbyte

Folkbildningsförbundet byter officiellt namn den 1 januari till Studieförbunden i samverkan.

2016

2017

Studieförbunden är basen i svenskt musikliv

Studieförbunden utvärderar musikverksamheten och finner att hela 14 000 band eller akter är anslutna till något av de tio studieförbunden. år 2017 sker en tredjedel av alla studiecirklar inom ämnesområdet musik. Studieförbunden har ca 265 musikhus och sammanlagt över 4 000 replokaler. Många band vittnar om att möjligheten att repa med studieförbund varit nödvändig för deras existens.

Läs mer i Basen i svenskt musikliv.

Kvalitetsarbete

Under 2019 upptäckte studieförbunden ett stort bedrägeri mot flera studieförbund. Studieförbunden påbörjade en stor förstärkning av sitt kvalitetsarbete, som innefattar att samköra hela verksamhetens alla data. År 2023 har studieförbunden fått bort 99% av dubbelrapporteringen.

Läs mer om kvalitetsarbetet här.

2019

2024

Regeringen skär ner en tredjedel av statsbidraget

Regeringen aviserar en stor nedskärning av studieförbundens bidrag i statsbudgeten för 2024. Det gör att studieförbunden måste göra stora nedskärningar i sina verksamheter och att Kulturens bildningsverksamhet lägger ner. Tio studieförbund blir nio.

Nio studieförbund med nio profiler

Folkbildningen bärs av idéer – om politik, religion, kultur och samhälle. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden olika profiler. Mycket av verksamheten sker i samarbete med folkrörelser och organisationer som är samarbetsparter eller medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna.

Idag