Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

5. Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler.

Av deltagarna är ca 38 procent kvinnor och 62 procent män2. Eftersom statistik inhämtats på olika sätt olika år är det svårt att göra exakta jämförelser över tid. Men det är tydligt att andelen kvinnor i musikverksamheten har ökat kraftigt de senaste tio åren, även om det är en lång bit kvar innan populärmusikverksamheten är helt jämställd.

Sett till antalet deltagartillfällen är andelen kvinnor som deltar något lägre, 25 procent kvinnor mot 75 procent män. Det kan tolkas som att män i högre grad deltar i flera olika studiecirklar och aktiviteter medan kvinnor oftare deltar bara i en verksamhet.

Vägen till jämställdhet
Att andelen kvinnor ökat de senaste åren är ingen slump utan resultatet av ett målmedvetet arbete inom studieförbunden. Runt om i landet pågår ständigt aktiviteter och utvecklingsarbete för ökad inkludering.

En uppsjö olika metoder används för att locka nya målgrupper. Vissa studieförbundsavdelningar försöker aktivt lyfta fram fler kvinnliga förebilder, andra bokar alltid minst 50/50 vid konserter och spelningar, har särskilda replokaltider avsatta för tjejer och transpersoner eller erbjuder kostnadsfria replokaler till band med minst 50 procent tjejer.

En fjärdedel av de studieförbundsavdelningar som svarat på enkäten uppger att de gjort särskilda jämställdhetssatsningar i verksamheten under 2017. På många ställen har studieförbunden tagit hjälp av organisationer specialiserade på jämställdhet, t.ex. Make Equal som erbjudit studieförbundens personal vidareutbildning och organisationen Popkollo som arrangerar musikläger särskilt riktade till tjejer och transpersoner.

“År 2018 startade Studiefrämjandet i Skåne-Blekinge ett Sweden Rockkollo för tjejer i samarbete med Hårdrocksfestivalen Sweden Rock för att uppmuntra tjejer som vill spela hårdrock att ta plats inom en väldigt mansdominerad musikgenre. Kollot fortsätter med nya deltagare 2019.”

“ABF driver projektet Loud Grrrl i Umeå, Stockholm, Göteborg, Uppsala och Örebro. Genom bl.a. kurser, konserter och särskilda replokaler vill projektet öppna dörrar till musikbranschen och ge personer som definierar sig som tjejer, kvinnor, tanter och transpersoner större möjlighet att spela musik på egna villkor.”

Kapitel 1

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Sammanfattning: Har du någon gång spelat musik i ett
band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat
med något av de tio studieförbunden.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 4

Hus för konstnärlig frihet

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning. Till skillnad från enstaka fristående replokaler …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 8

Nya musikskapare, nya ideal

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan …

Kapitel 9

Publiken i centrum sju dagar i veckan

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder. Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella …

Kapitel 10

Vi utmanar gamla strukturer

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …