Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

1. En landsomfattande rörelse för musikskapande

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden.

Varje år samlas över 90 000 personer för att spela populärmusik
tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige
erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument,
studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik,
oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

De tio studieförbunden:
– Har ca 265 musikhus i fler än 100 av Sveriges kommuner och
sammanlagt över 4 000 replokaler. Musikhusen är sociala mötesplatser
där band och akter erbjuds stöd och möjligheten att dela replokaler,
instrument och kontaktytor med andra musikintresserade.
I musikhusen utbyts erfarenheter och kunskaper, vilket gör dem till
praktiska skolor i demokrati.
– Ger människor i alla åldrar utrymme och frihet att utveckla sitt
konstnärliga skapande. Vi arbetar demokratiskt och gruppen bestämmer
tillsammans.
– Anordnade 2017 över 124 000 spelningar och konserter på 2 380
scener inför över 8 miljoner besökare. Minst en spelning genomfördes
i varje kommun i Sverige.
– Når en större bredd av befolkningen än andra kulturinstitutioner
och arbetar aktivt för att inkludera fler i sina musikverksamheter
genom riktade satsningar inom nya musikgenrer.

För såväl rockbandet som startats av ett kompisgäng som för den
ideella kulturföreningen utgör studieförbunden en viktig medspelare.

Studieförbunden verkar ofta som möjliggörare av allt från musikfestivaler och sommarläger – insatser som är avgörande för att odla fram de musikaliska talanger vi är internationellt kända för. Det är viktigt att vi uppmärksammar studieförbundens betydelse för musikers utveckling och svenskt musikliv.

De tio studieförbunden utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Unga som börjat lära sig spela ett instrument i Kulturskolan ges möjlighet att ta nästa steg och med studieförbundets stöd starta ett eget band eller börja göra egen musik.

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner. Mot den bakgrunden är det oroväckande att många kommuner gjort stora nedskärningar av bidragen till studieförbunden.

Utan de tio studieförbundens breda musikverksamhet skulle invånarna i mindre orter och på landsbygden förlora en väsentlig del av sitt kulturutbud.

I dag bidrar studieförbundens tiotusentals musikcirklar, replokaler och eldsjälar till att skapa nya stjärnor på musikhimlen. Utan det breda deltagandet i musik- och kulturlivet som studieförbunden möjliggör riskerar Sverige att gå miste om morgondagens stora musikframgångar.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 4

Hus för konstnärlig frihet

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning. Till skillnad från enstaka fristående replokaler …

Kapitel 5

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler. Av deltagarna är ca 38 …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 8

Nya musikskapare, nya ideal

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan …

Kapitel 9

Publiken i centrum sju dagar i veckan

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder. Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella …

Kapitel 10

Vi utmanar gamla strukturer

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …