Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

4. Hus för konstnärlig frihet

"I vårt musikhus har vi bra ytor där alla band kan samlas för att diskutera hur det går och hur man gör för att komma framåt, de äldre banden lär de yngre och det blir en väldigt trevlig stämning och bra samarbete. Det finns en anda att alla kan hjälpa och lyfta varandra". Studieförbundet Vuxenskolan i Karlskoga

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning.

Till skillnad från enstaka fristående replokaler fyller studieförbundens musikhus en viktig social funktion där banden ges möjlighet att dela erfarenheter och lära av varandra och få stöd av studieförbundens personal.

Sammanlagt finns ca 265 musikhus i studieförbundsregi, som tillsammans rymmer uppåt
3 000 replokaler.

Antalet musikhus drivna av ett enskilt studieförbund har minskat de senaste fem åren. Samtidigt har det totala antalet replokaler i musikhusen ökat, vilket indikerar att studieförbunden satsar på färre, men större musikhus. Även antalet musikhus som drivs av studieförbund i samarbete med andra aktörer, t.ex. kommuner eller andra tudieförbund, ökar.

“Medborgarskolan i Falkenberg har en fullt utrustad och kostnadsfri prova-på-lokal i sitt musikhus, riktad till elever i Kulturskolan och på estetiska programmet på gymnasiet som inte har råd med instrument och lokalhyror.”

Musik för fler

“Medborgarskolan i Falkenberg har en fullt utrustad och kostnadsfri prova-på-lokal i sitt musikhus, riktad till elever i Kulturskolan och på estetiska programmet på gymnasiet som inte har råd med instrument och lokalhyror.”

Långt ifrån alla har möjlighet att spela musik hemma eller råd att köpa musikutrustning. Genom att erbjuda replokaler och utrustning gör studieförbunden musikutövandet tillgängligt för fler personer oavsett bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Studieförbunden har dessutom en omfattande prova-på-verksamhet för att ge personer som tidigare inte sysslat med musik en möjlighet att få pröva att spela olika instrument eller att spela in i en studio.

Utanför musikhusen finns det ca 1 000 studieförbundsdrivna replokaler. Antalet varierar stort mellan kommunerna men i nästan alla kommuner finns det minst ett studieförbund som erbjuder replokal. Det är vanligt att de studieförbund som inte hyr egna replokaler samarbetar med Folkets hus, fritidsgårdar och andra föreningar för att ändå kunna stötta band med lokaler. Trots att antalet musikhus har minskat är studieförbunden alltså fortfarande representerade på många mindre orter där det övriga kulturutbudet är begränsat.

Lokala förutsättningar är avgörande

“Under sommaren erbjuder Studieförbundet Bilda, tillsammans med den kommunala Kulturskolan i bland annat Sandviken, Timrå och Gävle, ungdomar att sommarjobba med musik och kultur på kommunens gator och torg. Projektet Kultur på gatan arrangerade för första gången i Bollnäs 2016.”

“ABF i Södertälje/Nykvarn har i samarbete med Södertälje kommun anordnat sommarlägret Hip-Hop Music Camp på en av kommunens fritidsgårdar. Sammanlagt 44 deltagare mellan 10 och 15 år fick utan kostnad delta i en veckas workshop med avslutning i stor inspelningsstudio där de spelade in sin musik.”

Många lokala faktorer påverkar studieförbundens möjligheter att utveckla sin verksamhet. Samverkan med kommunen är viktigt, och blir enligt många studieförbund allt viktigare, både av ekonomiska skäl och för att rekrytera nya deltagare. Samarbeten mellan kommuner och studieförbund kan t.ex. handla om att studieförbund finns representerade på den lokala fritidsgården och informerar om sin verksamhet eller att kommunen subventionerar hyror för studieförbundets replokaler.

En så pass omfattande verksamhet som de tio studieförbundens samlade musikverksamhet ser självklart inte likadan ut över hela landet. I vissa kommuner ökar intresset för att delta i studieförbundens musikverksamhet, i andra kommuner minskar det.
Det finns exempel på musikhus ute i landet där replokaler ofta står tomma och där långa lokalkontrakt har blivit ett problem för verksamheten. Långt många fler är dock de studieförbundsavdelningar som alltid har fullt och kö till sina replokaler. Några beskriver detta som ett ”moment 22” där det är svårt att locka nya band till verksamheten eftersom de inte kan erbjuda replokaler, men samtidigt svårt att utöka antalet replokaler utan att fler personer engagerar sig ideellt i verksamheten (vilket på sikt ger mer resurser till studieförbundet).

Kapitel 1

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Sammanfattning: Har du någon gång spelat musik i ett
band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat
med något av de tio studieförbunden.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 5

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler. Av deltagarna är ca 38 …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 8

Nya musikskapare, nya ideal

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan …

Kapitel 9

Publiken i centrum sju dagar i veckan

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder. Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella …

Kapitel 10

Vi utmanar gamla strukturer

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …