Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

8. Nya musikskapare, nya ideal

Intresset för att spela i band har minskat. Ungdomar gör musik på andra sätt i dag än för bara tio år sedan.

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan elektronisk utrustning samt att göra musik hemma har blivit vanligare.

Medan det traditionella rock- eller popbandet, där samma grupp återkommande ses och spelar, lämpar sig bra som studiecirkel, (för att vara berättigad till statsbidrag måste en studiecirkel bestå av minst tre personer och ses minst tre gånger) är det svårare att fånga upp de som gör musik en och en, två och två eller i mer flytande konstellationer där samma personer inte deltar vid varje tillfälle, inom ramen för dagens folkbildning. Många studieförbundsanställda konstaterar att studieförbunden behöver utvecklas och delvis förändra sitt ”erbjudande” till unga musikintresserade. Traditionella replokaler och instrument är inte längre lika viktigt, medan intresset för studiotid ökar.

På flera håll försöker studieförbund möta upp det nya musikskapandet genom studiecirklar på distans där singer-songwriters regelbundet ses online, spelar sin musik för varandra och hjälper varandra att utvecklas. Eller hiphopkollektiv som skapar musiken tillsammans i en studio, men inte nödvändigtvis framträder som en och samma akt.

Även de studieförbundsavdelningar som identifierat och försökt anpassa sin verksamhet till nya genrer och trender stöter dock på problem med att passa in den nya musiken i rådande regelverk. Villkoren för studiecirklar och vad som är statsbidragsberättigad folkbildning sätter gränser för möjligheten att förnya sig. En anställd på ett studieförbund beskriver det som att musiktrenden inte går ihop med Folkbildningsrådets krav på hur människor ska mötas och lära tillsammans. Regelsystemet hänger helt enkelt inte riktigt med.

Vanligast förekommande musikgenrer i studieförbundens musikverksamhet 2017
1. Rock
2. Hårdrock/Metal
3. Pop
4. Singer-songwriter
5. Blues
6. Hiphop/Rap

Kapitel 1

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Sammanfattning: Har du någon gång spelat musik i ett
band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat
med något av de tio studieförbunden.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 4

Hus för konstnärlig frihet

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning. Till skillnad från enstaka fristående replokaler …

Kapitel 5

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler. Av deltagarna är ca 38 …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 9

Publiken i centrum sju dagar i veckan

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder. Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella …

Kapitel 10

Vi utmanar gamla strukturer

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …