Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

9. Publiken i centrum sju dagar i veckan

En betydande del av studieförbundens musikverksamhet sker i form av kulturprogram (ett kulturprogram ska enligt Folkbildningsrådets definition ge kulturupplevelser genom föreläsning, sång/musik, dramatisk framställning, film/foto/bild, dans, utställning, litteratur, konst/konsthantverk eller tvärkulturell verksamhet som framförs inför eller tillsammans med deltagare, det vill säga konserter och spelningar. Studieförbunden är en viktig arrangör och samarbetspart för många av Sveriges musikfestivaler, gatufester och kulturnätter.

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder.
Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella konserter och spelningar runt om i hela Sverige, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

I Sveriges alla kommuner arrangerades minst en spelning under 2017, men i vissa kommuner var studieförbundens bidrag till det
lokala musiklivet mycket större än så. I Luleå arrangerades närmare 5 000 konserter och spelningar 2017 och nästan lika många arrangerades i Örebro respektive Göteborg.

Kommun Antal konserter/ spelningar 2017
1. Luleå 4 839
2. Örebro 4 687
3. Göteborg 4 663

Plats på scen
På studieförbundens scener möts både yrkesverksamma musiker och amatörer. Konserterna är ofta direkt kopplade till studiecirkelverksamheten genom att de band och artister som övar i studiecirkelform sedan framträder på scen. Studieförbunden ger på så sätt utrymme för en mångfald av människor att våga ta plats på scen, uttrycka sig kreativt och bli lyssnade på. Även om studieförbunden generellt sett erbjuder låg ekonomisk ersättning för medverkan i publika arrangemang ger studieförbundens konserter och spelningar möjlighet för mindre etablerade musiker att synas och bredda sina nätverk.

Samtidigt är studieförbunden sannolikt en av Sveriges största uppdragsgivare för yrkesverksamma musiker. Studieförbunden är även en av få aktörer som utbildar musiker i frågor om musikbranschens villkor och rättigheter för musiker och låtskrivare.

“NBV i Nyköping har under flera år varit med och arrangerat gatumusikfestivalen Scandinavian Streetmusic Festival tillsammans med föreningen Nyköping i samverkan. Här uppträder en bredd av musikanter, som spelar allt från rock och pop till opera och folkmusik, mitt i centrala Nyköping.”

Vem lyssnar?
Studieförbundens konserter och spelningar når en stor publik. 2017 hade studieförbunden en sammanlagd publikmängd på över 8 miljoner. Det motsvarar lika många besökare som 240 omgångar av musikfestivalen Way Out West och är 26 gånger fler än antalet besökare på Kungliga Operan i Stockholm samma år. Bara i Stockholm tog nästan en halv miljon personer del av en spelning under året.

Medan män är i majoritet bland deltagarna i musikcirklar är det något fler kvinnor än män som deltar som publik på  musikarrangemang.

Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället drar slutsatsen att studieförbundens kulturprogram (vilka inkluderar såväl musik som andra konstformer och föreläsningsverksamhet) har en bredare inriktning än offentliga kulturinstitutioners verksamhet. Studieförbunden når därför exempelvis personer med funktionsvariationer, personer som bor på vårdhem eller invånare i mindre samhällen i glesbygd. Särskilt små orter skulle förlora en väsentlig del av sitt kulturutbud om studieförbundens musikverksamhet försvann (Folkbildningsrådet (2013) Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället – utvärdering 1 av studieförbundens Kulturprogram).

“I Piteå har Kulturens Bildningsverksamhet ett projekt under festivalen Piteå Dansar & Ler där de genom en musikscen och mötesplats på festivalen ger unga kreatörer inom musik och kultur chansen att synas, framträda och utbyta erfarenhet med både andra konstnärer och med kommun och näringsliv.”

“Sensus, tillsammans med SOM (Sveriges oberoende musikproducenter) och Musikerförbundet, arrangerar musikturnén Manifest on Tour som vill erbjuda musiker, artister, upphovspersoner och musikutgivare möjlighet att få större branschkunskap och knyta nya kontakter inom musikbranschen och musiklivet.”

“Studieförbundet Bilda har i flera år arrangerat Musikschlaget, en melodifestival för musiker med funktionsvariationer.  Musikschlaget ger fler möjlighet att uppträda i ett professionellt arrangerat sammanhang. På deltävlingar som arrangeras runt om i landet tävlar band och soloartister om en plats till den stora finalen i Sundsvall.”

 

Kapitel 1

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Sammanfattning: Har du någon gång spelat musik i ett
band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat
med något av de tio studieförbunden.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 4

Hus för konstnärlig frihet

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning. Till skillnad från enstaka fristående replokaler …

Kapitel 5

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler. Av deltagarna är ca 38 …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 8

Nya musikskapare, nya ideal

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan …

Kapitel 10

Vi utmanar gamla strukturer

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …