Rapport:

Basen i svenskt musikliv

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden. Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Öppna rapport

Utan studieförbunden tystnar Sverige. Läs Studieförbundens musikrapport 2019: Basen i svenskt musikliv.

10. Vi utmanar gamla strukturer

SLUTSATSER. En grundbult för studieförbundens folkbildning är allas rätt till att inte bara ta del av kultur utan också att själva få skapa konst och musik.

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för fler åldersgrupper. Ofta tar studieförbundens verksamhet vid efter eller vid sidan om Kulturskolan. Individer som börjat lära sig spela ett instrument i Kulturskolan får möjlighet att ta nästa steg och med studieförbundets stöd starta ett eget band eller börja göra egen musik.

För att de tio studieförbunden ska lyckas möta dagens unga och morgondagens musikskapande krävs stabila förutsättningar. Mot
den bakgrunden är det djupt beklagligt att de offentliga anslagen till studieförbunden från kommunerna har minskat med två tredjedelar de senaste 25 åren och att ett flertal kommuner fortsätter göra stora nedskärningar av bidragen till studieförbunden (Studieförbunden (2018) Varför minskar det? – En studie om kommunernas generella anslag till studieförbunden).

De samlade berättelserna från studieförbund runt om i Sverige vittnar om att folkbildningen står inför en utmaning när det kommer
till att nå unga människor och öka mångfalden bland de personer som deltar i populärmusikverksamheten. Den utveckling av jämställdheten inom populärmusikverksamheten som skett de senaste åren är ett tydligt exempel på att studieförbunden har förmåga att omvärdera gamla strukturer och förändra sin verksamhet. Genom nya metoder, prioriteringar och utbildningsinsatser har studieförbund runt om i landet brutit ny mark och nått en större bredd bland deltagarna. Det här är ett arbete som inte får avstanna.

Studieförbundens många musikcirklar, replokaler och eldsjälar är en viktig del av den infrastruktur som skapar nya stjärnor på musikhimlen. Svenska musikframgångar som Kent, In Flames, Sahara Hotnights och Adam Tensta har alla börjat sin karriär inom något av de tio studieförbunden. Vilka av morgondagens stjärnor skulle vi gå miste om ifall studieförbundens musikverksamhet inte fanns?

Neddragningar av studieförbundens lokala resurser riskerar att leda till en utveckling där kulturlivet på mindre orter utarmas och att
många människor aldrig får chansen att utveckla sitt musikintresse. Utan att överdriva går det att konstatera att utan studieförbundens musikverksamhet blir Sverige en mycket tystare plats.

Kapitel 1

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Sammanfattning: Har du någon gång spelat musik i ett
band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat
med något av de tio studieförbunden.

Kapitel 2

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att
lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till
och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

Kapitel 3

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom
de tio studieförbundens folkbildning.

Kapitel 4

Hus för konstnärlig frihet

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning. Till skillnad från enstaka fristående replokaler …

Kapitel 5

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler. Av deltagarna är ca 38 …

Kapitel 6

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! …

Kapitel 7

Ett livslångt musicerande

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland de allra yngsta deltagarna istället är …

Kapitel 8

Nya musikskapare, nya ideal

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan …

Kapitel 9

Publiken i centrum sju dagar i veckan

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder. Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella …

Kapitel 11

Om rapporten

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, …