Ett halvår med uppsökande insatser för utrikes födda kvinnor

8. Reportage: Ett nytt fönster öppnar sig

Utgå från det du kan och har med dig från hemlandet istället för att låta dig hindras av att du inte kan språket. Det är mottot för studiecirkeln där somaliska kvinnor hjälper varandra att förstå  det svenska samhället.

Tygremsor i olika färger sprids ut över bordet i studiecirkelsalen. Vi befinner oss i Studiefrämjandets nyrenoverade kulturhus Klossen som ligger i Ålidhem i Umeå. Tidigare hade Studiefrämjandet lokaler i centrala Umeå, men insåg värdet i att finnas i ett socioekonomiskt utsatt område. Kvinnornas händer rör sig flinkt – hantverk är något de lärt sig från tidig ålder.

Alla deltagare i denna studiecirkel är kvinnor med rötterna i Somalia. De flesta har bara bott i Sverige i ett par år. Flera av dem läser på SFI på dagarna, men svenska språket är fortfarande svårt. Just denna soliga majdag är kvinnorna lite trötta eftersom det är mitt under fastemånaden Ramadan. Inte förrän solen går ner får de äta och dricka och i Norrland i maj går solen inte ner förrän tio på kvällen.

Cirkeln leds av Fatma Abdurlrahman som också är vår tolk. Fatma kom till Sverige från Somalia 2010. Så fort hon fått uppehållstillstånd började hon läsa svenska på SFI.

–Jag ville lära mig svenska fort. Efter ett år var jag klar med SFI och började läsa till undersköterska, en tvåårig kurs. Jag började jobba i vården och är nu fast anställd. Jag jobbar också som tolk, berättar Fatma som föddes 1972 och har åtta barn mellan 17 och 27 år.

Fatma utstrålar lugn och beslutsamhet. Luka Anic, områdeschef på Studiefrämjandet i Västerbotten, är märkbart imponerad av henne. Han var hennes etableringslots när hon var ny i Sverige. Först ville hon byta ut honom mot en kvinna, men sedan accepterade hon honom.

– Fatma är som en påve. Efter ett tag sa jag till henne att vi borde byta roller. Hon borde vara min lots! säger han. De somaliska kvinnorna i Ålidhem håller ihop. De är grannar och kommunicerar bland annat genom Whats app.

– Många somaliska kvinnor skickar sina barn till skolan och går på SFI – men sedan händer inte så mycket mer. De får inga jobb och får inga andra vänner än sina somaliska vänner, de lär sig inte att tala svenska. De kan inte gå på föräldramöten, inte följa barnen till aktiviteter, inte tala med socialtjänsten. De blir maktlösa. Jag vill hjälpa dem att förstå sina rättigheter och skyldigheter, att de måste jobba för att försörja sig, betala skatt och bli bra förebilder för sina barn, säger Fatma.

På studiecirkelträffarna får hon med mellanrum samma fråga: ”Men vad ska vi göra om vi inte kan språket?” –Språket ses som ett oöverstigligt hinder. Då tänkte jag: Vi lämnar språket åt sidan och tänker på annat sätt: Vad kan ni? Vad har ni med er? De är mammor – 40, 50 eller 60 år gamla – och bär på mycket erfarenhet och kunskap från sitt hemland.

Det är därför tygremsorna nu ligger på bordet. Kvinnorna tillverkar korgar, väskor och en kabad – en sorts sadel som läggs över kamelens rygg när den lastas. Om de får börja med sin egen kultur kan de så småningom bjuda in infödda svenskar och börja våga prata svenska, resonerar Fatma. Nu sammanfaller hennes initiativ med ett riktat stöd som ska nå utrikes födda kvinnor. Tilia Birkne, som projektleder cirklarna som riktar sig till utrikes födda kvinnor, deltar i dagens studiecirkel. Det gör också Luka Anic och en volontär, den pensionerade socionomen Margareta Henriksson, som har tagit med sina akvarellfärger eftersom hon inte känner sig redo att prova det svåra somaliska hantverket.

– Du måste vara lite flexibel när du kommer till ett nytt land, våga fråga och lära dig. Om du bara sitter hemma – den tiden kommer aldrig tillbaka. Det är bra för själen att göra någonting. Du blir glad, du behöver inte säga ”kom och hjälp mig”, du måste klara dig själv. Min uppgift blir att peppa och uppmuntra kvinnorna, säger Fatma.

På studiecirkelträffarna pratar de om allt från hur det politiska systemet fungerar i Sverige till vad de ska säga på en jobbintervju. Det kan vara svårt att förstå alla sociala koder som infödda ser som självklara. En kvinna förstod till exempel vad arbetsgivaren sa men kände inte till namnen på de olika maträtter de pratade om. En vanföreställning är att kvinnorna inte skulle vilja jobba, att de är nöjda med att leva på försörjningsstöd. När detta kommer på tal blir kvinnorna i rummet upprörda.

– I mitt hemland jobbade jag och åt mat som jag köpt för egna pengar. Jag vill jobba och betala skatt. Det är rent kränkande att tala om människor som att vi är några som inte vill jobba, säger Sahra.

Kvinnorna berättar vad de arbetade med i Somalia. Anab är 49 år och har jobbat sedan hon var tolv år. Hon drev egen restaurang och affär. Johwaro har både sålt kläder och tillverkat glass. Aamina hade egna höns och getter. Deras ansikten skiner upp när de får berätta om sina erfarenheter och drömmar.

– Det är som om ett nytt fönster har öppnat sig för oss idag, det kommer in nytt ljus! säger Aamina.
Text:Marja Beckman

 

Kapitel 1

Ett framgångsrikt koncept

De tio studieförbunden bedriver från och med 2018 uppsökande insatser för utrikes födda kvinnor med stöd av ett riktat statsbidrag. Studieförbunden ser den nya satsningen som viktig och välkommen.

Kapitel 2

Uppdraget är att fortsätta göra skillnad

Syftet med statsbidraget är att möjliggöra för studieförbunden att intensifiera sitt arbete med att nå fram till kvinnor som av olika skäl inte deltar i utbildning.

Kapitel 3

Metoder för jämställdhet

De tio studieförbunden arbetar aktivt för att all verksamhet ska vara jämställd och jämlik

Kapitel 4

Engagemang och ambition

Ett halvår in i satsningen är de tio studieförbunden i full gång med att genomföra och planera verksamhet. Engagemanget är stort och ambitionerna höga.

Kapitel 5

Verksamhets-exempel

Verksamhetsexempel från de tio studieförbunden

Kapitel 6

Sporrade av uppgiften

Vi är övertygade om att studieförbundens folkbildningsverksamhet för de här kvinnorna är den mest avgörande insatsen för att öppna vägar in till det svenska samhället.

Kapitel 7

Vårt budskap är lika enkelt som viktigt

De tio studieförbunden har på ett halvår etablerat en omfattande verksamhet med potential att göra långsiktig skillnad för många kvinnor. Låt inte detta bli ytterligare ett i raden av kortsiktiga projekt