Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

7. Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Ibland räcker orden inte till. Orsaken kan till exempel vara språkförbistringar, läs- och skrivsvårigheter eller funktionsvariationer. Men det finns andra sätt att visa vad man kan – genom spel, till exempel. Studiefrämjandet i Dalarna använder en jobbsimulator i virtual reality (VR) där deltagarna tar på sig VR-glasögonen. Med VR-glasögonen kan deltagaren kliva rakt in på en arbetsplats och visa om de vet hur man löser olika uppgifter och problem som kan uppstå på ett jobb.

Lotta Johansson och Mattias Moraeus på Studiefrämjandet i Dalarna har använt spelet ”Job Simulator” och jobbat fram metoder så att man kan koppla det till validering. I Job simulator kan man prova på att vara mekaniker eller anställd på restaurang, i butik eller på kontor. En engelsk berättarröst guidar den som bär VR-glasögonen. En handledare kan också sitta bredvid och förklara och bocka av alla kunskapsområden eftersom allt som händer i den virtuella världen syns på en skärm.

Målgruppen för valideringsprojektet är unga arbetslösa mellan 18 och 25 år. De flesta är nyanlända.

– Jag är en av de äldre på Studiefrämjandet, säger Lotta. Därför tog jag in Mattias, som själv tillhör målgruppen och bättre förstår sättet att kommunicera med ny teknik, bilder och film via sociala medier.

Mattias, som snart fyller 19 år, är aktiv i spelhobbyförbundet Sverok och intresserad av spelifierat lärande.

– Alla kanske inte klarar skolsituationen eller en intervjusituation. Genom spel kan det vara lättare att uttrycka sig och lyfta sidor som annars inte syns, det visar till exempel om personen är bra på problemlösning, säger han.

Några av deltagarna kan knappt tala engelska och att förlita sig på en tolk har varit vanskligt. Ibland har kulturella skillnader stått i vägen. Därför har Studiefrämjandet börjat använda andra sätt att kommunicera. Några av ungdomarna som har kommit till Studiefrämjandet har varit bra på att berätta om sig själva genom små filmer som de har gjort i mobilen. Att spela in muntliga framträdanden kan också vara ett sätt att validera kunskaper när en individ tycker att det är svårt att skriva.

– För många kommer svenskan snabbare i tal än i skrift, och då är det enklare att spela in, säger Mattias Moraeus.
Text: Marja Beckman

Kapitel 1

Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi …

Kapitel 2

Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Kapitel 3

Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 5

Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

Individuella lösningar och validering.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?

Kapitel 9

Vad föreslår studieförbunden?

Förslag på insatser och studiemotiverande verksamheter för unga som varken arbetar eller studerar.