Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

1. Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi lägga hela den övriga kompetensen inom fritidssektorn och våra samarbeten med föreningar. När det rockar kan vi hitta varje ungdoms egen väg och egen takt framåt. Det ger också en långsiktighet – ett fritidsintresse och stöd från studieförbund är inget som tar slut efter att ett projekt eller en kurs avslutas.”

Medarbetare på ett studieförbund

Citatet ovan är en ganska god sammanfattning av studieförbundens styrka i arbetet med att få unga som varken arbetar eller studerar att komma närmare arbetsmarknaden. Studieförbunden har en väldigt bred kompetens som innefattar såväl kunskaper i teoretiska ämnen som erfarenheter av att stimulera ungas intressen och stötta ungdomars organisering. Mycket av det arbete som studieförbunden gör för att motivera unga att komma vidare till studier eller arbete kan vara svårt att sammanfatta på ett enkelt vis. Som medarbetaren ovan uttrycker det arbetar studieförbunden med helheten. Det handlar inte om en ung människa som elev eller arbetssökande eller hiphopartist, det handlar om alla bitarna på en och samma gång. Genom att ha en helhetssyn på individen kan studieförbunden stödja unga människor på ett sätt som inte Arbetsförmedlingen, kommunen eller skolan har möjlighet att göra. Att en ung människa deltar i hiphop-verksamhet leder sannolikt till att hen blir bättre på hiphop. Men ofta leder det även till att hen – som en bieffekt – stärker sin självkänsla och sina förmågor på många andra områden som ledarskap, språk och teknik. Dessa förmågor och kompetenser kan studieförbunden genom validering även synliggöra och dokumentera så att de blir kommunicerbara gentemot en arbetsgivare. Vi vill i denna rapport beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa några områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att göra det möjligt för studieförbunden att utöka sin verksamhet till att omfatta ännu fler.

Studieförbunden föreslår därför följande:

– Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att samverka med studieförbunden i arbetet med kompetenskartläggning och validering av unga som varken arbetar eller studerar.

– Tillför studieförbunden 50 miljoner kronor via Folkbildningsrådet utöver ordinarie anslag för att årligen kunna bedriva individanpassad studiemotiverande verksamhet med 10 000 unga som varken arbetar eller studerar, till en kostnad om 5 000 kronor per deltagare.

– Satsa på en försöksverksamhet i ett antal utvalda kommuner med särskilt hög ungdomsarbetslöshet. Studieförbunden har en särskild styrka i att driva uppsökande verksamhet med fokus på unga som står långt från deltagande i formella studier. Arbetsförmedlingen har i många fall svårt att identifiera och rekrytera just de unga som har de allra största behoven. Målgruppen för studieförbunden är därför de unga som inte anvisas av Arbetsförmedlingen i dag. Här kan studieförbunden bidra tack vare omfattande kompetens och erfarenhet. Strävan bör vara att de unga som studieförbunden aktiverar sedan kan stöttas att gå vidare till folkhögskolor eller annan utbildning, arbete eller praktik. Det är en fördel om studieförbund och folkhögskolor kan samarbeta kring detta i en folkbildningskedja.

Kapitel 2

Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Kapitel 3

Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 5

Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

Individuella lösningar och validering.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 7

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?

Kapitel 9

Vad föreslår studieförbunden?

Förslag på insatser och studiemotiverande verksamheter för unga som varken arbetar eller studerar.