Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

9. Vad föreslår studieförbunden?

”Det är viktigt att vi som studieförbund får använda våra metoder om vi får uppdrag för studiemotiverande insatser, det behövs kreativa lösningar för att ungdomarnas lust, framtidstro och känsla av mening ska öka så att de upplever att det är någon idé att studera, att satsa på sin framtid. Inte styrda kursplaner alltså.”
Medarbetare på ett studieförbund

Som exemplen i föregående avsnitt visar har studieförbundens verksamheter med unga som varken arbetar eller studerar en mycket stor bredd. Många av de som är verksamma i studieförbunden vittnar om att det är viktigt att kunna vara flexibel och anpassa verksamheterna till där de unga befinner sig mentalt eller socialt. Den ökande graden av projektfinansiering inom området försvårar möjligheterna för studieförbunden att ha en organisatorisk, personell och pedagogisk beredskap för att arbeta långsiktigt och anpassa metoderna till målgruppen. Därför är det viktigt att det finns en stabil grundfinansiering för studieförbundens verksamhet. Som nämnts bedriver studieförbunden även verksamhet med extern finansiering. Även i de fallen finns det potential att öka omfattningen av studieförbundens verksamheter med vissa justeringar av villkor från finansiärernas sida. Det kan t.ex. gälla kraven på medfinansiering för att kunna ansöka om medel från Europeiska socialfonden, där det i vissa fall har varit svårt för studieförbunden att erhålla finansiering trots att de projekt som ansökan gäller faller väl inom ramen för ESF:s målgrupper.

På samma sätt som studieförbundens insatser med asylsökande (som regeringen avsatte medel för 2015 och 2016) såg väldigt olika ut i olika delar av landet så gör även studieförbundens verksamheter med unga som varken arbetar eller studerar det. Det är det som är styrkan i studieförbundens arbete. För att studieförbunden på bred front ska kunna förstärka arbetet med t.ex. uppsökande verksamhet krävs en stabil grundfinansiering. Detta för att kunna ha anställda personer som koordinerar verksamheten samt i många fall tillhandahålla trygga lokaler och mötesplatser där de unga kan utvecklas. Det finns sålunda behov av att kunna erbjuda en långsiktigt stabil finansiering som ger studieförbunden möjligheter att utforma verksamheten utifrån målgruppernas behov. Redan i dag söker sig många unga som varken arbetar eller studerar till studieförbundens verksamheter, för att utöva ett intresse eller befinna sig i ett socialt sammanhang. Med ökade resurser kan studieförbunden förstärka sina uppsökande insatser och nå fler unga än de som redan i dag kommer till studieförbunden. Med en relativt begränsad resursförstärkning kommer studieförbunden att kunna lämna ett värdefullt bidrag till att inkludera fler unga i samhällslivet.

Studieförbundens förslag om insatser för unga som varken arbetar eller studerar
– Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att samverka med studieförbunden i arbetet med kompetenskartläggning och validering av unga som varken arbetar eller studerar.

– Tillför studieförbunden 50 miljoner kronor via Folkbildningsrådet utöver ordinarie anslag för att årligen kunna bedriva individanpassad studiemotiverande verksamhet med 10 000 unga som varken arbetar eller studerar, till en kostnad om 5 000 kronor per deltagare.

– Satsa på en försöksverksamhet i utvalda kommuner med särskilt hög ungdomsarbetslöshet. Studieförbunden har en särskild styrka i att driva uppsökande verksamhet med fokus på unga som står långt från deltagande i formella studier. Arbetsförmedlingen har i många fall svårt att identifiera och rekrytera just de unga som har de allra största behoven.

Målgruppen för studieförbunden är därför de unga som inte anvisas av Arbetsförmedlingen i dag. Här kan studieförbunden bidra tack vare omfattande kompetens och erfarenhet. Strävan bör vara att de unga som studieförbunden aktiverar sedan kan stöttas att gå vidare till folkhögskolor eller annan utbildning, arbete eller praktik. Det är en fördel om studieförbund och folkhögskolor kan samarbeta kring detta i en folkbildningskedja.

Satsa på studiemotiverande verksamheter:
– I första hand genom att höja de generella statsbidragen till studieförbunden. Kombinera höjningen med att en del av statsbidragen kopplas till andelen unga som varken arbetar eller studerar.

– I andra hand genom att resurserna för insatserna fördelas genom riktade anslag för studieförbundens arbete med unga som varken arbetar eller studerar.

Kapitel 1

Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi …

Kapitel 2

Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Kapitel 3

Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 5

Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

Individuella lösningar och validering.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 7

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?