Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

5. Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

“Vi upplever att mycket vi gör som riktar sig till ungdomar har den effekten att ungdomarna förstår sin plats i livet och kommer till insikt om vad deras roll kan vara. Den kraften unga får av att få tankar om att det finns en meningsfull framtid är stor. Då orkar man både tänka på studier och arbete”.
Medarbetare i studieförbund

Individuella lösningar
Studieförbundens verksamheter bedrivs i många olika former, i samarbete med olika aktörer och med olika typer av finansiering. Det finns inte en patenterad metod utan studieförbunden utgår alltid från individens behov och egna önskemål. Styrkan i folkbildningen är att metoderna alltid utgår från att individen själv måste vara delaktig och bidra till sitt eget lärande och sin egen utveckling. Just för gruppen unga som varken arbetar eller studerar är detta särskilt viktigt, eftersom en av de viktigaste faktorerna för att komma vidare i livet är en god självkänsla.

Något många som arbetar med unga i studieförbunden vittnar om är att statens och kommunens insatser många gånger har svårt att nå de individer som står längst från arbete och studier. Upplevelsen är att många insatser utgår från att individerna är på ”steg 1”, t.ex. har en grundskoleutbildning med sig och att de därför ska ta sig vidare till steg 2 och 3 och så vidare. I studieförbundens verksamheter finns dock många individer som inte ens befinner sig på steg 1 och därför har väldigt svårt att ta sig vidare till steg 2. Individerna är ofta helt enkelt inte redo för de insatser som t.ex. Arbetsförmedlingen eller skolan erbjuder dem. I vissa fall behöver individerna börja med att få stöd i att skapa sig grundläggande vardagsstrukturer – att ta sig från datorn hemifrån, att fungera socialt i en grupp och att närvara en hel dag i en verksamhet. För nyanlända unga är utvecklandet av grundläggande språkfärdigheter, samt samhällsorientering avgörande för att de ska kunna gå vidare till arbete eller studier. Studieförbunden arbetar därför med att söka upp och finnas i de sammanhang där individerna känner sig trygga. Det kan innebära alltifrån att erbjuda läxhjälp på fritidsgårdar till att driva studiecirklar via nätet för att söka upp hemmasittare som har svårt för sociala sammanhang.

Gemensamt för studieförbundens verksamheter är att de – trots att de har väldigt olika utformning – lägger fokus på att hitta sätt att nå fram till individer och grupper som gymnasieskolan eller arbetsförmedlingen misslyckats med att nå. Studieförbunden kan vara flexibla och snabbare än en offentligt driven aktör anpassa verksamheterna utifrån de behov och önskemål grupperna har där och då.

Validering
”Jag har också jobbat med ungdomar som inte klarat gymnasiet och inte har något jobb, men som är engagerade i föreningslivet. Ofta finns också en bakgrund av psykisk ohälsa med i bilden och personerna mår helt enkelt inte bra. Att få validera kompetenser hos den typen av personer är extra kul då det kanske är första gången på länge som de känner att de kan någonting. För den som varken har klarat att fullfölja gymnasiet eller att få ett jobb betyder valideringsintyget extra mycket.”
Medarbetare på ett studieförbund

”På det stora hela har valideringen varit något som givit deltagarna mervärde i form av ökad självkänsla. Arbetsförmedlingen har fått mervärde i form av en förenklad framtida arbetssituation. Handledaren har fått mervärde genom en konstant varm känsla i bröstet när man går från jobbet.”
Medarbetare på ett studieförbund

Studieförbunden driver sedan 2013 en studieförbundsgemensam satsning på validering av generella kompetenser för arbetsmarknaden med fokus på unga i målgruppen 16-25 år. Under tre år, 2015-2018 erhåller Studieförbunden stöd från Allmänna Arvsfonden för att utbilda valideringshandledare samt validera generella kompetenser hos unga samt nyanlända och asylsökande. Med generella kompetenser avses sådana kompetenser som är viktiga eller nödvändiga för att fungera på en arbetsplats oavsett bransch eller yrke. Generella kompetenser är de grundläggande kompetenser som är värdefulla att ha med sig i livet oavsett var eller vad man som individ vill göra. Det handlar dels om färdigheter som digital kompetens och språkkunskaper, dels om mjuka förmågor (soft skills) som samarbetsförmåga och bemötande som är avgörande för att en individ ska kunna fungera i ett socialt och organisatoriskt sammanhang.

Studieförbunden har utvecklat en modell där bredare generella kompetenser – t.ex. ”social kompetens” – brutits ned till mindre byggstenar som kallas moduler. I skrivande stund finns ett 40-tal olika moduler som beskriver de olika kompetenser som ryms inom begreppet generella kompetenser.

Exempel på moduler
– Att möta människor
– Förhållningssätt
– Interpersonell kommunikation
– Argumentation, återkoppling och lyssnande
– Medarbetarskap
– Medarbetar- och medborgarkompetens
– Leda verksamhet
– Leda samarbets- och förändringsprocesser
– Användning av digitala medier
– Demokratisk kompetens

I praktiken har studieförbunden tillämpat validering såväl inom ramen för sin ordinarie studiecirkelverksamhet och i samarbete med sina samarbetsorganisationer som i projekt med extern finansiering från exempelvis Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Europeiska Socialfonden eller kommuner.

Gemensamt för de verksamheter studieförbunden bedriver vad gäller validering är att de riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden och i många fall inte har avslutad gymnasieutbildning. En särskilt viktig målgrupp under de senaste åren har varit unga asylsökande och nyanlända. För den gruppen är validering av språkkunskaper särskilt viktig, och valideringen har visat sig underlätta för många när de sedan börjar på Svenska för invandrare (SFI).

De individer som deltar i validering bär ofta med sig känslan av att inte ha lyckats i livet. Att få genomgå validering kan därför innebära att personen för förstå gången får bekräftat att de överhuvudtaget kan någonting. Känslan av att genom validering få bekräftelse på att inte vara helt misslyckad har visat sig vara avgörande för att individen sedan ska kunna ta sig vidare till arbete, praktik eller studier.

”Det jag märkt under min tid som valideringshandledare är att ALLA som genomgått validering av generella kompetenser har fått ett ökat självförtroende och känt sig bekräftade och sedda genom valideringens upplägg och genomförande.”
Medarbetare på ett studieförbund

Att kunna erbjuda validering i generella kompetenser blir en metod för att lära känna individen bättre och genom valideringen får individen med små steg i taget ett bättre självförtroende. De studieförbund som arbetar med långtidsarbetslösa framhåller att de små stegens framgång är viktig. Det finns inte några snabba lösningar för unga som befinner sig i utanförskap. Men genom validering inleds en process som på lång sikt kan innebära förändring för individen.

”Det har varit jättejobbigt att komma till Sverige. Mitt liv har varit i kaos. När jag fick erbjudande om att valideras ville jag först inte. Men så tänkte jag…det kanske är bra att prova. Efteråt kändes det som att jag började pussla ihop mitt liv igen. Bit för bit blev jag hel. Valideringen gav mig en ny bild av mig själv.”
Ensamkommande pojke, 20 år

Kapitel 1

Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi …

Kapitel 2

Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Kapitel 3

Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 7

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?

Kapitel 9

Vad föreslår studieförbunden?

Förslag på insatser och studiemotiverande verksamheter för unga som varken arbetar eller studerar.