Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

3. Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Att en elev misslyckas i eller t.o.m. hoppar av skolan är ofta en indikator på att det kan komma att bli problem i framtiden. Utöver att låga eller ofullständiga betyg från grundskolan kan bidra till långvarig arbetslöshet så ökar även risken för olika psykosociala problem vilket i sig ökar svårigheterna att återuppta studier. Det är därför värt att notera att andelen elever i grundskolan som inte uppnådde behörighet till nationellt program på gymnasiet ökade från 14.4 procent år 2015 till 16,9 procent år 2016. Till viss del beror ökningen på att ett relativt stort antal utrikes födda i skolåldern anlände till Sverige under de åren.

Långt ifrån alla som påbörjar gymnasieskolan har slutbetyg fyra år senare, d.v.s. har fullföljt utbildningen. I genomsnitt saknar 24 procent slutbetyg. Denna andel har varit relativt konstant under hela 2000-talet.

Uppväxtvillkor och familjesituation påverkar i hög grad om och hur unga lyckas i skolan och i förlängningen arbetslivet. Unga som växer upp i en socioekonomiskt utsatt familj och/eller har föräldrar med kort utbildning löper större risk att hamna utanför studier och arbete än genomsnittet. En annan riskfaktor är psykisk och fysisk ohälsa. Undersökningar visar att framför allt den psykiska ohälsan har ökat, särskilt hos unga kvinnor. Vad gäller psykisk ohälsa är det ofta svårt att entydigt utröna om skolmisslyckande beror på psykisk ohälsa eller tvärt om.

En ung människa som upplever brist på förtroendefulla relationer med lärare och andra vuxna får ofta svårare att klara av skolan.

Vikten av stabila förtroendefulla relationer för elevers lärande har uppmärksammats under en längre tid i den pedagogiska forskningen. Studier visar bland annat på betydelsen av att eleverna känner sig sedda och uppmärksammade som individer med sina olika intressen och egenskaper, och att relationerna med vuxna präglas av förtroende, tillit, respekt och medkänsla. Bemötande och förhållningssätt är särskilt betydelsefullt i samspelet med unga som har upplevt en misslyckad skolgång. Det är avgörande för att elever ska komma till skolan, delta i undervisningen och för att olika stödinsatser ska vara verksamma. Om en ung människa upplevt brist på förtroendefulla relationer med vuxna i skolan, kan det vara svårt för skolan att nå den unga människan och få den att återvända till studierna.

Kapitel 1

Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi …

Kapitel 2

Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 5

Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

Individuella lösningar och validering.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 7

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?

Kapitel 9

Vad föreslår studieförbunden?

Förslag på insatser och studiemotiverande verksamheter för unga som varken arbetar eller studerar.