Vi vill i rapporten beskriva gruppen unga som varken arbetar eller studerar, belysa områden där studieförbunden redan i dag bedriver verksamhet samt föreslå några åtgärder som staten skulle kunna vidta för att utöka verksamheten.

2. Vilka är gruppen unga som varken arbetar eller studerar?

Det finns flera olika sätt att definiera personer som är arbetslösa, saknar sysselsättning och inte studerar. Enligt vissa mätningar räknas endast de unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och andra tar med även dem som är i studier eller har studieuppehåll. För att ringa in hela målgruppen av unga som varken arbetar eller studerar behövs en bredare definition. Målgruppen innefattar ungdomar som dels är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, dels arbetslösa som söker arbete men som inte har någon kontakt med vare sig Arbetsförmedlingen eller någon annan relevant myndighet. Därutöver omfattar den också ungdomar som inte är arbetssökande och som av olika anledningar inte heller har någon kontakt med myndigheter. Dessutom kan man även räkna in de ungdomar som inte arbetar eller studerar på grund av att de t.ex. är föräldralediga eller sjukskrivna samt unga som har försörjning (från t.ex. föräldrar) men frivilligt inte arbetar eller studerar eftersom de t.ex. reser eller engagerar sig i fritidsintressen.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar omfattar alltså både unga som befinner sig i en långsiktigt sårbar situation och unga som sannolikt inte riskerar någon form av utanförskap på längre sikt. Det är svårt att få fram heltäckande statistik över hur stor gruppen är. Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar uppskattar att gruppen är ungefär 80 000 individer i åldrarna 16-24 år.

Även om gruppen unga som varken arbetar eller studerar inkluderar olika grupper av unga finns viktiga gemensamma nämnare. Det handlar främst om att de som varken är i skolan eller i arbetslivet går miste om utvecklingen av kunskaper, förmågor och färdigheter som de flesta i samma ålder får genom utbildning, praktik eller arbete. En annan gemensam nämnare är att de ofta kommer från socioekonomiska svaga familjer.

Under de senaste åren har den generella ungdomsarbetslösheten minskat. Om man däremot bryter upp statistiken visar det sig att vissa grupper av unga har en fortsatt utsatt position på arbetsmarknaden. För dessa ligger arbetslösheten på samma eller högre nivå. De grupper det gäller är:
– unga utan avslutat gymnasium,
– unga med funktionsnedsättning,
– unga nyanlända (i synnerhet kvinnor),
– unga i samhällets vård,
– unga föräldrar.

Kapitel 1

Inledning

”Det som är särskilt för studieförbund är att vi kan arbeta med helheten. Vi har medarbetare med kompetens inom arbetsmarknad och studier samt handledar- och coachkompetens. Till detta kan vi …

Kapitel 3

Varför arbetar eller studerar inte den här gruppen unga?

Inom forskningen råder relativ samstämmighet om att en avklarad grundläggande utbildning (gymnasieskola) är den enskilt viktigaste faktorn för att en ung människa ska ha en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kapitel 4

Vilka insatser gör staten och kommunerna?

Insatser inom skola och arbetsmarknadspolitik.

Kapitel 5

Vad gör studieförbunden för unga som varken arbetar eller studerar?

Individuella lösningar och validering.

Kapitel 6

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

”Jag vill bryta mönstret”

Kapitel 7

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Spelifierat lärande öppnar dörrar

Kapitel 8

Goda exempel från studieförbundens verksamheter

Hemmasittare eller folkbildad?

Kapitel 9

Vad föreslår studieförbunden?

Förslag på insatser och studiemotiverande verksamheter för unga som varken arbetar eller studerar.