En dokumentation av de tio studieförbundens verksamhet med asylsökande och på asylboenden. 73 500 deltagare på fyra och en halv månader. Hösten 2015.

3. Bakgrund

Före år 2015
En del av bakgrunden till behovet av en särskild satsning på asylsökande är att det krävs svenskt personnummer för att gå en statsbidragsberättigad studiecirkel. Rätten till svenska för invandrare (sfi) gäller endast personer med uppehållstillstånd, och omfattar alltså inte asylsökande.

I januari 2009 inledde regeringen en dialog om relationerna mellan staten och ideella sektorn. Den gången stod organisationer som arbetar med mottagande av asylsökande, nyanländas etablering samt integration i fokus. Under 2009 pågick dialogarbetet, som var en del av förberedelsen för regeringens proposition ”En politik för det civila samhället”. Det övergripande syftet med arbetet var att lyfta fram och förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Överenskommelsen om det gemensamma integrationsarbetet växte fram under våren 2010 och presenterades som en ömsesidig avsiktsförklaring mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting, där flera åtgärder omfattade studieförbunden. Ansvaret att anordna aktiviteter för asylsökande låg tills vidare kvar hos Migrationsverket.

I februari 2010 lämnade de tio studieförbunden in förslag till Folkbildningsrådet och menade att nya resurser måste ges till alla studieförbund för att möta de nyanländas behov av bildning och mötesplatser.

Studieförbunden (då Folkbildningsförbundet) gav också ut rapporten Nya möjligheter inom integrationsområdet – aktuella regeringsinitiativ och studieförbundens roll. Där står: ”De tio studieförbunden är en viktig del av det civila samhället och en stark resurs när det gäller integrationsarbetet. Samarbetet med föreningar för svenskar med utländsk bakgrund är mycket resurskrävande, men syns inte alltid i statistiken.”

Peter Zetterman – Pilotverksamhet i Örebro
ABF Örebro län och Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län startade tidigt verksamhet för asylsökande, trots att detta inte ingick i folkbildningens uppdrag från staten och därför inte var statsbidragsberättigat. ABF har arrangerat studiecirklar för asylsökande i mer än fem år, berättar Peter Zetterman, ombudsman för ABF i länet. Skälet var, som Peter formulerar det, att det handlar om människor.
– Det är inte mänskligt att låta människor sitta och vänta. Därför ordnade vi studiecirklar i svenska och samhällskunskap i alla fall, för att vi tycker att det är en rättighet för alla människor att få delta och då är det en skyldighet för oss att ordna det, säger Peter Zetterman.

För Studieförbundet Vuxenskolan började verksamhet för asylsökande i november 2014 efter att avdelningschefen i Örebro län, Björn Brunnberg, hade besökt ett flyktingboende i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun. Hans upplevelser i Ställdalen var starka. Där träffade han bland annat flera akademiker, som bad om att få lära sig svenska. De ville lära sig själva och lära vidare till de som var analfabeter. De asylsökande ville förbereda sig inför uppehållstillstånd i Sverige.
– Detta ligger i folkbildningens uppdrag till hundra procent. Vi var tvungna att köra igång, även om reglerna sa något annat. Det struntade vi i, vi gjorde det ändå, säger Björn Brunnberg.

ABF och Studieförbundet Vuxenskolan gjorde gemensam sak i påverkansarbetet. Tillsammans skrev de två studieförbunden i Örebro debattartiklar som spreds i både tryckt press och via sociala medier. De var överens om att studiecirkeln är det rätta och bästa sättet att bjuda in asylsökande till det svenska samhället. Björn Brunnberg uppfattade inte att det var han och hans kollegor som gjorde fel, utan att det var reglerna som borde ändras.
– Alla kände att vi måste göra skillnad för de här människorna, men vi saknade resurserna.

År 2015

Folkbildningsrådet föreslog satsning på nyanlända
I februari 2015 lämnade Folkbildningsrådet sitt budgetunderlag för åren 2016–2018 till regeringen. Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkade Folkbildningsrådets styrelse att regeringen skulle öka folkbildningsanslaget med 300 miljoner kronor för att utveckla folkbildningsverksamheten och för att möta fler deltagares och bidragsmottagares behov. De uppmanade också regeringen att satsa 200 miljoner på en särskild utbildningssatsning för asylsökande och nyanlända.

Regeringen anslog medel till studier för asylsökande
Den 15 april lade regeringen fram sin vårbudget och presenterade ett förslag om att studieförbunden skulle kunna stärka asylsökandes kunskaper i svenska och om det svenska samhället redan under asylsökningstiden. Regeringen föreslog att 30 miljoner kronor skulle fördelas av Folkbildningsrådet till de tio studieförbunden för att brukas under hösten 2015.

Enligt Migrationsverkets siffror i maj 2015 berördes cirka 86 000 personer av förslaget.

Kapitel 1

Om rapporten

Den här rapporten dokumenterar studieförbundens utökade uppdrag med folkbildning för asylsökande, satsningen ”Svenska från dag ett”.

Kapitel 2

Förord

Regeringen satsade totalt 55 miljoner kronor på ”Svenska från dag ett” via de tio studieförbunden under 2015. Argumenten för detta var studieförbundens unika kontaktnät, deras förmåga att vara flexibla och snabba, samt att verksamheten når ut i hela landet.

Kapitel 5

Villkor för studieförbundens asylverksamhet

Uppdraget gäller två målgrupper; dels asylsökande oavsett boendeform och dels personer som har fått uppehållstillstånd och fortfarande bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboende.

Kapitel 6

Kommentar från regeringen till “Svenska från dag ett”

Regeringens satsning är riktad till studieförbunden eftersom vi vet att studieförbunden är bra på att möta en mångfald av människor

Kapitel 7

Reportage: Vi är med om något historiskt

På parkeringsplatsen utanför Farsta Strand Hotell i Larsboda cyklar en pojke runt på en silverfärgad cykel, två flickor leker på marken med stenar och på bänken vid ingången sitter tre …