- en studie om kommunernas generella anslag till studieförbunden:

Varför minskar det?

Under lång tid har kommunernas generella anslag till studieförbunden minskat avsevärt. Utvecklingen står i skarp kontrast till de höga förväntningar som finns på studieförbunden – från enskilda medborgare, civilsamhälle, politiker och beslutsfattare. Hur ska man förstå och förklara minskningen av kommunernas anslag? Frågan står i fokus för denna rapport.

Öppna rapport

För studieförbunden är den lokala folkbildningsverksamheten grundläggande. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att det är i kommunerna som stödet till studieförbunden har minskat mest, jämfört med stats- och regionanslagen.

2. Bakgrund

Kommunernas generella anslag till studieförbunden har minskat under en följd av år. Enligt Folkbildningsrådets rapport Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 2015-2017(Folkbildningsrådet 2018) har anslagen minskat från 644 miljoner kronor år 1992 till 324 miljoner kronor år 2016. Om hänsyn tas till inflationen motsvarar detta en minskning med 63 procent. På senare år har minskningstakten planat ut något och mellan 2015 och 2016 noterades för första gången på många år en liten ökning.

I varierande grad och med olika metoder bedriver studieförbunden, enskilt och tillsammans, opinionsarbete riktat till kommunerna. Länsbildningsförbunden som är studieförbundens och folkhögskolornas regionala organ arbetar på olika sätt för att uppmärksamma studieförbundens roll och betydelse i samhället. Påverkansarbete gentemot kommunerna är en del av deras uppdrag. Länsbildningsförbundens resurser är dock relativt små, och möjligheterna till mer omfattande insatser därmed begränsade. Någon total bild av det arbete som görs finns inte, varken vad gäller länsbildningsförbundens insatser eller av det påverkansarbete gentemot kommunerna som sannolikt görs av enskilda studieförbund och dess företrädare.

På nationell nivå har det också genomförts en del insatser på detta område. Rapporten Läge för dialog(Folkbildningsförbundet, 2011) lyfte fram relationen mellan studieförbund och kommuner, bland annat mot bakgrund av de minskande kommunanslagen. Rapporten följdes av ett antal konferenser på olika platser i landet, arrangerade i samverkan mellan dåvarande Folkbildningsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med ett antal länsbildningsförbund. Olika material har tidigare producerats, främst av Studieförbunden i samverkan, som uppmärksammar studieförbundens relation till kommunerna. Skriften Behöver din kommun personlig rådgivning?från 2005 riktar sig direkt till kommunerna med fakta och argument om studieförbundens betydelse i samhället. Vägar till framgånglyfter fram faktorer som kan bidra till förbättrad dialog och samverkan mellan studieförbund och kommuner.

Det finns ingen samlad kunskap om vad de insatser som gjorts, av olika aktörer inom folkbildningen, har haft för effekter. Eftersom kommunbidragen har fortsatt att sjunka ligger det nära till hands att tala om ett misslyckande. Det är nog både en förhastad och förenklad slutsats. Ingen vet ju hur det hade sett ut om inte dessa insatser hade gjorts. Men att kommunernas generella anslag har minskat är uppenbart och ett skäl till att frågan är aktuell för studieförbunden.

Om studieförbund och folkbildning

    • Inledningsvis följer här några korta fakta om studieförbunden:Det finns tio statsbidragsberättigade studieförbund i Sverige, med olika profil och inriktning. Basen i studieförbundens verksamhet är studiecirklar och kulturprogram. Studieförbunden har ett omfattande samarbete med föreningar och folkrörelser. Studieförbunden räknas, tillsammans med folkhögskolorna, till den organiserade folkbildningen i Sverige.Studieförbunden i samverkan är de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation. Den vill stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället, bland annat genom omvärldsbevakning, opinionsbildning och arbete med kvalitetsfrågor.Länsbildningsförbund finns i de flesta län och är fristående organisationer som fungerar som mötesplats för studieförbund och folkhögskolor, lokalt och regionalt.

    Syfte, frågeställningar och genomförande

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om varför kommunernas generella anslag till studieförbunden minskar. Fokus riktas mot ett antal kommuner som under de senaste åren minskat anslagen.

    Följande frågor behandlas i studien:

    • – Vad låg bakom beslutet om neddragningen av de generella anslagen till studieförbunden?
    • – Vilka prioriteringar görs och hur ser beslutsprocessen ut?
    • – Hur är rollfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner i beslutsprocessen?
    • – Har beslutet föregåtts av några utredningar och/eller konsekvensanalyser?
    • – Har beslutet medfört några reaktioner eller opinionsyttringar?
    • – Finns det andra stödformer i kommunen som studieförbunden kan ta del av?

    Metod

    Undersökningen bygger främst på intervjuer med ett antal tjänstepersoner med ansvar för studieförbund i kommuner som under 2015-2017 minskat sina generella anslag till studieförbunden med 10 procent eller mer.

    Enligt en första sammanställning uppfyllde 29 kommuner detta kriterium. Av dessa valdes 10 kommuner ut för att ingå i undersökningen. Urvalet gjordes med avseende på kommunernas storlek och geografisk spridning. Till grund för urvalet ligger Folkbildningsrådets sammanställning av kommunernas bidrag till studieförbunden (Folkbildningsrådet, 2018).

    Det visade sig att det statistiska underlaget inte överensstämde med kommunernas uppgifter. Fem av kommunerna i det ursprungliga urvalet hävdade att några nedskärningar inte skett. Enligt Folkbildningsrådets rapport bygger insamlade data på ”uppgifter som i vissa fall länsbildningsförbunden samlat in och i andra fall kommunerna och landsting/regioner rapporterat direkt till Folkbildningsrådet” (sidan 5). Ett antagande, efter det att diskussioner förts med tjänstepersoner i några berörda kommuner, är att orsaken i en del fall kan vara oklarheter i vad som avses med ”generella bidrag”. Det ursprungliga urvalet kom därför att ändras under studiens genomförande. Frågan om de motstridiga uppgifterna mellan det statistiska underlaget och kommunföreträdarnas uppgifter har inte klarlagts närmare än så inom ramen för denna studie.

    Kommunerna i studien

    I tabellen nedan visas de tio kommuner som slutligen kom att ingå i studien och där företrädare intervjuats. Vidare redovisas, utifrån Folkbildningsrådets statistik, det generella anslaget till studieförbunden för 2015, 2016 samt budgeterat anslag för 2017 i kronor. Beloppen i Folkbildningsrådets statistik anges i fasta priser med 2016 års KPI som basvärde. Den sista kolumnen visar antalet invånare i kommunen 31 december 2017, avrundat till 100-tal.

    2015            2016            2017               Invånare 2017

    Falkenberg              2 019 659     1 955 000    1 382 432         44 200

    Gävle                        3 736 368    3 700 000   3 048 037      100 600

    Höganäs                     454 423        416 000       393 225         26 200

    Ljungby                      729 097        600 000      589 943        28 300

    Malå                            232 261        260 000       196 648           3 100

    Nybro                          656 349        525 000      516 200         20 400

    Pajala                        323 145        220 000       216 312           6 100

    Tierp                           656 389       480 000      471 954         20 900

    Torsås                         166 622        150 000      127 821            7 100

    Trosa                           405 951        377 000      346 100         12 900

    Intervjuerna

    Utgångspunkt har varit ett på förhand utsänt e-postbrev med kort information om studien och ett antal frågor, som i stort sett följer de frågeställningar som redovisats tidigare. Under intervjun har det, förutom svaret på frågorna, varit möjligt att fritt kommentera och reflektera kring studieförbundens roll och betydelse i kommunen. Intervjuerna har genomförts på telefon och spelats in på band, utom i ett fall, där intervjupersonen avböjde detta.

    I resultatredovisningen citeras tjänstepersoner, och hänvisningar görs i en del fall till enskilda kommuner. Inga fallbeskrivningar kommun för kommun görs dock, utan ambitionen har varit att se om det går att klarlägga några mönster och gemensamma nämnare i den process som leder fram till att de generella kommunanslagen minskar.

    Begränsat urval

    Det är ett begränsat antal kommuner som ingår i studien – och att de enbart är kommuner som de senaste åren minskat anslagen till studieförbunden. Ett större och mer varierat urval hade sannolikt gett ett mer aspektrikt utfall, och stabilare underlag för mer generella slutsatser. Samtidigt ska studien ses som en av flera pusselbitar, som förhoppningsvis kan öka kunskapen om studieförbundens relation till kommunerna.

Kapitel 1

Förord

De tio studieförbunden finns över hela Sverige, med verksamhet i landets samtliga kommuner. Varje år deltar över 955 000 personer i studieverksamheten. Studieförbundens kulturverksamhet, med föreläsningar, utställningar och konserter är …

Kapitel 3

Bakom beslutet

Neddragningsprocessen. Vad är det som gör att kommunerna drar ner anslagen till studieförbunden? Ett första skäl, som anges genomgående, är besparingskrav. Andra faktorer som lyfts fram är en prioriteringsordning där …

Kapitel 4

Sammanfattande reflektioner

Ett motiv för genomförandet av denna studie är att öka kunskapen om hur studieförbunden ska kunna vända, eller åtminstone hejda utvecklingen med allt mindre generella kommunanslag. De som berörs av …

Kapitel 5

Referenser

Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) (2005): Behöver din kommun personlig utveckling? Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) (2011): Läge för dialog – en studie om studieförbund och kommuner. Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) …