- en studie om kommunernas generella anslag till studieförbunden:

Varför minskar det?

Under lång tid har kommunernas generella anslag till studieförbunden minskat avsevärt. Utvecklingen står i skarp kontrast till de höga förväntningar som finns på studieförbunden – från enskilda medborgare, civilsamhälle, politiker och beslutsfattare. Hur ska man förstå och förklara minskningen av kommunernas anslag? Frågan står i fokus för denna rapport.

Öppna rapport

Hur ska man förstå och förklara minskningen av kommunernas anslag till studieförbunden?

1. Förord

Rapporten ger kunskap om kommunernas resonemang och prioriteringar – vilket även kan få oss i studieförbunden att fundera över våra egna prioriteringar, vad gäller verksamhetsinriktning, närvaro och synlighet i kommunerna.

De tio studieförbunden finns över hela Sverige, med verksamhet i landets samtliga kommuner. Varje år deltar över 955 000 personer i studieverksamheten. Studieförbundens kulturverksamhet, med föreläsningar, utställningar och konserter är mycket omfattande.

Under lång tid har kommunernas generella anslag till studieförbunden minskat avsevärt. Utvecklingen står i skarp kontrast till de höga förväntningar som finns på studieförbunden – från enskilda medborgare, civilsamhälle, politiker och beslutsfattare.

Hur ska man då förstå och förklara minskningen av kommunernas anslag? Frågan står i fokus för denna rapport.

Vi har valt att titta på några kommuner som senaste åren minskat sina anslag. Rapporten berättar alltså om läget i nedskärningskommuner och vilka processer och händelser som ledde fram till nedskärningen. Vilka är motiven och drivkrafterna bakom besluten?

Det är viktigt att poängtera att urvalet är litet och avgränsat till kommuner som minskat anslagen. Den säger alltså inget om kommuner i allmänhet.

Resultaten ger ändå viktiga pusselbitar i studieförbundens fortsatta arbete med att forma strategier för att vända trenden och tydliggöra att offentligt stöd till studieförbunden är en god investering. Rapporten ger kunskap om kommunernas resonemang och prioriteringar – vilket även kan få oss i studieförbunden att fundera över våra egna prioriteringar, vad gäller verksamhetsinriktning, närvaro och synlighet i kommunerna.

/David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden i samverkan

Kapitel 2

Bakgrund

Kommunernas generella anslag till studieförbunden har minskat under en följd av år. Enligt Folkbildningsrådets rapport Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden 2015-2017(Folkbildningsrådet 2018) har anslagen minskat från 644 miljoner kronor …

Kapitel 3

Bakom beslutet

Neddragningsprocessen. Vad är det som gör att kommunerna drar ner anslagen till studieförbunden? Ett första skäl, som anges genomgående, är besparingskrav. Andra faktorer som lyfts fram är en prioriteringsordning där …

Kapitel 4

Sammanfattande reflektioner

Ett motiv för genomförandet av denna studie är att öka kunskapen om hur studieförbunden ska kunna vända, eller åtminstone hejda utvecklingen med allt mindre generella kommunanslag. De som berörs av …

Kapitel 5

Referenser

Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) (2005): Behöver din kommun personlig utveckling? Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) (2011): Läge för dialog – en studie om studieförbund och kommuner. Folkbildningsförbundet (nuvarande Studieförbunden i Samverkan) …