100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

8. Avslutning och slutsatser

Som konstaterats i tidigare kapitel har studieförbunden haft stor betydelse för framväxten av den moderna demokratin under 1900-talet. I dag är denna demokrati som beskrivs i inledningen, till vissa delar hotad på samma sätt som den varit flera gånger under det gångna seklet. Sverige av i dag ser inte ut som Sverige för 100 år sedan. Det gör inte heller studieförbunden.

Men något som löpt som en röd tråd från studieförbunden då till studieförbunden i dag är övertygelsen om vikten av att enskilda individer är delaktiga i upprätthållande och utveckling av demokratin, oavsett vilka individerna är eller var de kommer ifrån. För 100 år sedan verkade studieförbunden för att göra det möjligt för medborgare som inte hade tillträde till det formella skolväsendet att bilda sig och forma sina åsikter. I dag står studieförbunden inför samma utmaning, inte minst vad gäller de nyanlända som ska forma sig en framtid i Sverige.

Vi tror att studieförbunden spelar en viktig roll i demokratin, såväl i går som i dag och i morgon. Med stundtals knappa resurser lyckas studieförbunden varje dag, i varje kommun bedriva verksamheter som ökar Sveriges bildning, utjämnar utbildningsklyftor och gör fler delaktiga i samhällslivet. Detta uppdrag kommer att vara fortsatt viktigt. Kanske viktigare än på länge, med tanke på de utmaningar samhället står inför med förändrad befolkningsstruktur och antidemokratiska krafter som växer.

“Folkbildningsarbetet är ett barn av folkrörelserna. Dessa är enligt vissa experter i sin tur barn av industrisamhället och nu anses det samhällets dagar vara räknade. Traktorn och skördetröskan avfolkade jordbruket. Nu har roboten och datorn börjat samma procedur med industrin. Produktionen består, men arbetaren går. En del frågar sig då om inte folkrörelserna kommer att gå samtidigt. Och kanske folkbildningsverksamheten med dem. Ingen har svaret. Det beror kanske på vilket samhälle som uppenbarar sig. Gissningarna är många. […] Hur blir folkbildningsverksamhetens framtid? Kommer dess egen ideologi med inriktning på aktning för människans värde och förmåga att spela en större roll? Ingen vet. Men den långa utvecklingen uttryckt i orden folkuppfostran, folkupplysning och folkbildning har kanske en särskild inneboende kraft – som i tidigare epoker – också för nya samhällen.”
Vestlund Gösta, Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning, s. 97

För att studieförbunden ska kunna fortsätta sitt arbete med att stärka och utveckla demokratin krävs långsiktighet i samverkan med kommuner, staten och civilsamhället. Detta för att studieförbunden ska kunna bygga upp såväl organisatoriska som ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet.

Den ökande graden av projektfinansiering och tidsbegränsade stöd riktade till olika ändamål är tacksamma bidrag, men som ibland försvårar möjligheterna för studieförbunden att ha en organisatorisk, personell och pedagogisk beredskap för att arbeta brett och långsiktigt samt anpassa metoderna till olika målgrupper. Därför är det viktigt med en stabil grundfinansiering för studieförbundens verksamhet.

Nedan visas en tabell över hur anslagen till studieförbunden har försämrats från 1992 till 2017. För att säkerställa att studieförbunden har möjlighet att utveckla sin demokratistärkande verksamhet föreslås att det anslaget ska räknas upp till motsvarande 1992 års nivå.

Tabell 1. Utvecklingen av de offentliga anslagen
Staten                         +8 %
Landsting/regioner  -37 %
Kommuner               -64 %
Totalt                        -20 %

Utvecklingen av de offentliga anslagen till studieförbunden sedan 1992 i fasta priser enligt Folkbildningsrådet. Under samma tid ökade samhällets resurser. BNP, storleken på svensk ekonomi, med 65 procent.

Studieförbunden ser att ett återställande av anslagen till studieförbunden motsvarande 1992-års nivå skulle ge ökade förutsättningar för studieförbunden att långsiktigt fortsätta spela en viktig roll i försvaret av demokratin.

Slutsatser:
– Studieförbunden erbjuder sammanhang där människor får komma till tals och tillsammans med andra bilda sig samt utveckla sina åsikter och demokratiska värderingar.

– Studieförbunden stärker föreningslivet och ger förutsättningar för föreningar att utvecklas som demokratiska organisationer.

– Studieförbunden är viktiga bildnings- och utbildningsarenor för de politiska partierna, inte minst lokalt.

– Studieförbundens aktiva roll i etableringen av nyanlända underlättar inträdet i det demokratiska samhället.

– Studieförbundens arbete med att få fler människor att bli digitalt delaktiga, ökar möjligheterna för flera att delta i samhällslivet.

– Studieförbunden stödjer människors aktiva demokratiska deltagande oavsett bostadsort, bakgrund, identitet eller socioekonomisk förutsättning. Studieförbundens arbete med att utjämna bildningsklyftor ökar möjligheterna för fler att vara delaktiga i samhällslivet.

Förslag:
– Studieförbunden anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka. Som ett första steg kräver Studieförbunden att de offentliga anslagen till studieförbunden höjs med 25 procent eller 435 miljoner kronor för att på det sättet återställa resurserna till 1992 års nivå. I ett nästa steg föreslår vi ett tillskott om en miljard kronor. Ett sådant tillskott behövs för att studieförbundens viktiga verksamhet ska kunna utvecklas långsiktigt.

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati