100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

4. Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen till statens stöd har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin. Detta genom att medborgare i folkbildning och folkrörelser höjer sin folkbildningsnivå samt lär sig demokratiska arbetsformer.

Folkbildningsnestorn Gösta Vestlund förklarar det i sin folkbildningshistoriska bok Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning så här:

“Folkrörelserna skapade nya umgängesformer. Den stora geografiska rörligheten förstärkte behovet av mötesplatser. Dessutom förändrades samhällena genom ut- eller inflyttningen. Nya samhällen växte upp vid järnvägsstationer eller företag. För många erbjöd bönhuset, ordenshuset eller Folkets hus den gemenskap och trygghet som man tvingats lämna i hembyn eller i småstadskvarteret. I dessa nya gemenskaper fick man nya vänner, ofta en äktenskapspartner, 
information – som man förr ofta fått på kyrkvallen – underhållning och mycket mer.

Här upplevde man också demokratins arbetsformer. Man hade yttrandefrihet och rätt att rösta i decennier innan det med få undantag blev möjligt ute i samhället! Och detta gällde både män och kvinnor! Man fick träna demokratins olika funktioner; leda sammanträden, skriva protokoll, tala och respektera andras åsikter och mötesbesluten.”
Vestlund, s. 60.

Det sistnämnda stycket är viktigt för att förstå hur folkrörelserna lyckades få stor betydelse för framväxten av den allmänna demokratin. Genom att i folkrörelsen och folkbildningen träna sig i demokratiska arbetsmetoder blev det också lättare att ta sin plats i de formella demokratiska sammanhangen när så blev möjligt. När företrädare för grupper i samhället som traditionellt inte haft tillgång till beslutande församlingar väl fick ta plats i  kommunfullmäktige och riksdag, var de redan förberedda för detta genom sitt engagemang i folkrörelserna. En reflektion är att den självorganiserade folkrörelsebaserade bildningsverksamheten även kan ha bidragit till den konsensuskultur som präglar politiken i Sverige mer än i många andra länder. Så sent som under den senare hälften av 1900-talet beskrev statsminister Olof Palme Sverige som en studiecirkeldemokrati.

Studiecirkeln som bildningsbas och arena för framväxten av demokratisk medvetenhet och engagemang omhuldas av fler än Olof Palme. Såväl folkbildare själva som staten har under hela 1900-talet sett betydelsen av det demokratiska utbyte som sker i en studiecirkel. Demokratiutredningen från år 2000 framhöll såväl studiecirkelns historiska betydelse som framtida relevans för demokratin.

“Med hänsyn till studiecirkelverksamhetens flexibilitet, pluralism och anpassningsförmåga framstår det som en historiens lyckträff eller ironi att ett system med så starka band till framväxten av det samhälle vi antas lämna framstår som svaret på ett postmodernt samhälles utmaningar.”
SOU 2000:1, En uthållig demokrati – politik för folkstyrelse på 2000-talet.

Sedan staten började ge stöd till den organiserade folkbildningen i början på 1900-talet har grundprincipen varit att staten ska hålla armlängds avstånd till studieförbundens verksamhet och inte styra över vilka verksamheter som prioriteras eller hur de bedrivs. Dock är statens vilja uttryckt i fyra syften med att ge statsbidrag till folkbildningen. De fyra syftena förklarar varför staten ger ekonomiskt stöd till den fria och frivilliga folkbildningen. Syftena är av intresse i diskussionen om studieförbunden och demokratin, eftersom studieförbunden förhåller sig till dem när de prioriterar verksamheter och målgrupper.

– Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

– Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att
delta i samhällsutvecklingen.

– Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.

– Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Folkbildningen som politikområde har präglats av politisk konsensus angående folkbildningens värde. Stödet till folkbildningen har setts som ett stärkande av demokratin vilket även återspeglas i det första av de fyra syftena med statens stöd till folkbildningen, nämligen att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
(Folkbildningspropositionen prop. 2013/14:172, Allas kunskap – allas bildning.)

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati