100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

3. Delaktiga medborgare

Studieförbundens främsta verktyg för att möta den oroväckande utveckling som beskrivs i föregående kapitel, är folkbildningens demokratisyn. Folkbildningens demokratisyn utgår från alla människors lika värde, där alla ska ha samma rättigheter. För folkbildningen är demokrati något mer än att rösta om vem som ska bestämma och en metod och ordning för att fatta beslut. Demokratin handlar inte minst om hur människor skaffar sig kunskap och om hur de samtalar med varandra om samhällets utveckling. Ingen demokrati kan fungera utan delaktiga medborgare.

”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”
Statens mål för statsbidraget folkbildningen i prop. 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning.

Demokratin har alltför länge tagits som självklar. Att vi människor fungerar som demokratiska individer är dock inte medfött utan något som kräver träning. Sådana enkla, men inte alltid självklara förhållningssätt, som att lyssna utan att avbryta, vänta på sin tur och först då tala. Att låta nästa person komma till tals även om den har motsatt uppfattning och låta alla som vill uttrycka sina åsikter göra det utifrån samma förutsättningar. Att först när det är gjort gå till beslut. Och då fatta beslut där allas röst har samma vikt.

Detta är fundament i demokratin. Och väldigt onaturligt egentligen. En grupp med barn beter sig inte så spontant. Allt detta är svårt och tar tid att lära sig. Annars kommer ofrånkomligen den som har starkast röst eller störst muskler att ta över.

Studieförbundens väg till en bättre demokrati heter bildning, kunskap, mänskliga möten och samtal. Vi behöver vårda, utveckla och stärka organisationerna i samhället. Bildningsperspektivet är ett motgift mot populismens faktaresistens. Här har de tio studieförbunden en nyckelfunktion.

Kritiskt tänkande och debatt är demokratins livsluft. Men diskussionen och kritiken måste vara grundad i kunskap. Åsikter som inte bottnar i en förståelse av hur samhället verkligen ser ut utan relaterar till fördomar eller rädsla är ytliga och kan rentav vara farliga. Därför är lärandet och kunskapen nödvändiga basplattor för en kritisk demokratisk debatt. Studieförbunden, med sin starka lokala förankring i föreningsliv och civilsamhälle, är en arena för underbyggt kritiskt tänkande i en tid då det kritiska tänkandet är hotat av anonyma attacker, hat och fake news.

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka. Men centralt är också hur lärandet sker i en studiecirkel.

Deltagarna i en studiecirkel bestämmer själva vad de vill lära sig. De kan själva välja vilken studiecirkel de deltar i och vara med och bestämma över vilka frågor som ska tas upp. Att ha inflytande över det egna lärandet ger helt andra demokratiska möjligheter än att följa centrala upplägg. Lärandet i folkbildningen sker genom ett samtal i ögonhöjd. Människors egna tankar, upplevelser och erfarenheter blir en del av det material som lärandet utgår ifrån. Detta perspektiv är i grunden demokratiskt, genom att alla människor har samma rättigheter och är värda att bli lyssnade på.

“Den lilla gruppen har sannolikt spelat en betydelsefull roll i alla tider för utbyte av erfarenheter och kunskaper. Konstnärer, författare, filosofer och många andra har kortare eller längre tid sökt vägledning och inspiration i vänners lag. I läseriets dramatiska historia med förbud och förföljelse var likasinnade i närsamhället en stimulans och ett stöd. Den lilla gruppen är en viktig livsform. Där är det lättare att komma till tals, att nyansera och förstå. Den kan därför också vara god grogrund för demokratin.”
Vestlund Gösta, Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning, s. 97

Demokratin kan heller inte fungera utan organisering. De politiska partierna har en central funktion i att samla  människor och utveckla ideologi, uppfattningar i sakfrågor och komma fram till ett gemensamt agerande i de beslutande församlingarna. Alla partier använder studier som ett verktyg för att stärka sin gemensamma kärna av åsikter och ideologi. Om de aktiva står stadigt på en gemensam värdegrund kan partiet få ett större genomslag och bli tydligare. Därför arbetar flera studieförbund nära de politiska partierna.

Demokratin bygger även på att grupper av likasinnade eller som delar gemensamma erfarenheter kan träffas och gemensamt forma sina åsikter. Studieförbunden är starkt värderingsdrivna och sammansluter organisationer och föreningar för snart sagt alla olika typer av grupperingar och utgör därför en utmärkt grogrund för ett aktivt deltagande i samhällslivet av en mångfald av människor. I studieförbunden kan människor lära sig mer och utveckla sina åsikter baserat på en vald gemenskap.

Det är därför viktigt att lyfta fram den mångfald av organisationer, rörelser och föreningar som finns i civilsamhället och deras betydelse för demokratin. Organisationerna fångar upp och bär fram röster som stärker det gemensamma samtalet. Studieförbunden fungerar som nav för hundratals stora och små organisationer av alla slag, från kyrkor och samfund med tusenåriga traditioner till nätverk som nyss startat på Facebook. Organisationer som är politiskt obundna eller ingår som en bärande del av den politiska organisationen. Genom studieförbunden kan civilsamhället organisera studier och stärka sina medlemsorganisationer.

En del av demokratin är att alla ska kunna känna att samhället finns också för dem. Urbaniseringsvågen fortsätter. De större städerna och högskoleorterna växer snabbt och drar till sig unga som utbildar sig och bildar familj. Många myndigheter och företag digitaliserar sin verksamhet. För att minska kostnaderna kombineras detta i flertalet fall med att antalet kontor och serviceställen minskas. På mindre orter och på landsbygden växer ofta känslan av att tillgången på service försämras. Människor upplever att samhället drar sig tillbaka. Det skapar en känsla av att lämnas efter. För studieförbunden är det viktigt att finnas närvarande i hela landet för att människor ska få tillgång till bildning oavsett var de bor. Studieförbunden finns för hela Sverige och bedriver därför verksamhet i alla landets kommuner, även på orter där det offentliga inte längre har verksamhet och banken stängt kontoret.

Ett stort antal människor har de senaste åren sökt sig till Sverige för att finna en fristad och en framtid. Flyktingarna kommer i princip bara från länder som inte är demokratiska. För att de nyanlända på ett bra sätt ska komma in i samhället och bli en del av vår demokrati är det viktigt att de får möjligheter till studier och möter människor i civilsamhällets organisationer. Studieförbunden har byggt upp en omfattande verksamhet med fokus på svenska språket och samhället. Den verksamheten nådde 80 000 asylsökande i 273 kommuner under 2016. Etableringen av nyanlända är mer än arbete och bostad. Myndigheterna kommer inte att klara uppgiften att inkludera nyanlända i demokratin på egen hand utan behöver studieförbundens och andra organisationers verksamhet för att skapa delaktighet och hållbarhet på djupet.

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati