100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

5. Studieförbunden som mötesplats

Studieförbunden är en viktig mötesplats, för att människor ska utvecklas och bli delaktiga i samhället. Genom studieförbundens verksamheter kan människor utöva sina intressen tillsammans med likasinnade och forma sina åsikter. Studieförbunden bedriver verksamheter i alla Sveriges 290 kommuner.

På vissa orter kan ett studieförbund vara den enda aktören som erbjuder möjlighet till organiserad bildning, genom föreläsningar, studiecirklar och kulturarrangemang. Studieförbunden får då även rollen som mötesplats dit människor är välkomna oavsett bakgrund och förutsättningar och får möjlighet att forma och uttrycka sin åsikt.

Studieförbundens mötesplatser erbjuder även plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda. Det kan gälla somaliska kvinnor i förorten, unga med social fobi, personer med funktionsnedsättning eller nyanlända med bristande kunskaper i svenska språket. Genom att delta i studieförbundens verksamheter övar sig många, som inte är vana att prata och hävda sin åsikt, sig i att göra just det. Studiecirkeln som form inbjuder till detta, eftersom den bygger på att alla är delaktiga och gemensamt söker sig till kunskap.

De olika studieförbunden verkar på många olika sätt för att få grupper i samhället som inte deltar i demokratin att se sig själva som del av demokratin. Inför de allmänna valen bedriver vissa studieförbund t. ex. verksamheter i socioekonomiskt utsatta förorter för att alla invånare ska känna till sina demokratiska rättigheter och utnyttja sin rösträtt i allmänna val.

Utgångspunkten för studieförbundens arbete med demokrati är att individen genom bildning ökar sitt intresse och sin förmåga att delta i samhällsbygget. Bildningsresan blir i sig en demokratisk aktivitet. Genom bildade medborgare stärks demokratin, oavsett hur var och en väljer att kanalisera sitt engagemang. De folkbildningsmässiga tankarna om att med bildningen som grund forma demokratin påverkade i hög grad även reformerna av det formella skolsystemet under 1900-talet.

“Det blir icke skolans uppgift att göra lärjungen till frihandlare eller protektionist, till vänsterman eller högerman, men det är skolans uppgift att göra honom till en bildad vänsterman eller bildad högerman.”
Larsson, Hans Om bildning och självstudier,1908

Som nämndes i inledningen medför digitaliseringen av samhället ökade möjligheter för fler människor att få tillgång till information. Digitaliseringen innebär även att fler får tillgång till kommunikationskanaler för att uttrycka sig och sina åsikter. Dock har digitaliseringen även skapat klyftor mellan dem som är digitalt delaktiga och dem som inte är det. Studieförbunden arbetar därför med att möjliggöra för fler människor i Sverige att vilja och våga vara digitalt delaktiga.

“Folkbildningens medborgarbildande möjligheter står (då) i fokus, och inte sällan dess möjligheter att på ett eller annat sätt bidra till att forma en aktiv, gärna ifrågasättande medborgare som strävar efter att förändra både sig själv och samhället.”
von Essen, Johan och Sundgren, Gunnar, En mosaik av mening, 2012, s. 52

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati