100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

7. Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Några av studieförbunden har politiska partier som medlems-, samarbets- eller grundarorganisationer. ABF: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, Studieförbunden Vuxenskolan: Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, Medborgarskolan: Moderaterna samt Sensus: Feministiskt initiativ.

Hur samarbetet mellan studieförbunden och de politiska partierna utformas i praktiken varierar. I vissa fall fungerar studieförbundet som medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar studieförbundet självt debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar studieförbundet som en utbildningsavdelning för partiet.

På lokal nivå har studieförbunden ofta stor betydelse för de lokala partiföreningarnas möjligheter att erbjuda utbildning för sina medlemmar. Lokala partiföreningar har oftast inte själva resurser att ta fram studiematerial och organisera utbildningar för sina medlemmar, men kan få stöd av studieförbundet med detta. Det kan t.ex. gälla utbildningar i föreningsformalia, mötesteknik, politisk ideologi eller bredare utbildningar av kandidater till förtroendeuppdrag. Men det kan också handla om att ge stöd till en lokalförening som vill anordna lokala debatter eller medborgardialoger.

Studieförbunden har under 1900-talet haft stor betydelse för utbildning och bildning av politiker lokalt och nationellt. Innan det formella utbildningssystemet genomgick en kraftig expansion på 60- och 70-talen var det endast begränsade delar av befolkningen som hade tillträde till högre utbildning. Som nämnts tidigare har Sverige kategoriserats som en studiecirkeldemokrati och till viss del återspeglas detta ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. Att ha utbildningsbakgrund från särskilda universitetet eller elitskolor verkar ha mindre betydelse för att erhålla politiska uppdrag i Sverige än i många andra länder. Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten.

Universitets- och högskolestudier har inte varit någon nödvändig väg att gå för att få tillträde till den politiska makten i Sverige.

“Även om andelen högutbildade är större än genomsnittet bland befolkningen, så är högre utbildning av relativt begränsad betydelse för rekrytering av politiska eliter i jämförelse med andra maktfält
i samhället (näringslivet, förvaltningen och kultursektorn). Det parti som haft flest mandat i riksdagen – socialdemokraterna – är t.ex. samtidigt det parti som har lägst andel med högre utbildning bland sina ledamöter. Flera framträdande ministrar under efterkrigstiden har saknat högre utbildning. I dessa fall har andra bildningsvägar varit avgörande för skolningen.”
Fridolfsson, Nordvall, Bildningsvägar till makten, s.2.

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati