100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

6. Den ideella grunden

En kärleksfullt raljant beskrivning av det svenska kynnet är att om fler än två svenskar befinner sig i ett rum så bildar de en förening. Även om det må vara lite överdrivet så finns det ett korn av sanning i den beskrivningen. Svenskarnas ideella engagemang är stort och stabilt över tid. Även om formerna för engagemanget har varierat över tid, så är omfattningen fortsatt stor.

“Av befolkningsstudien 2014 framgår att 53 procent av den vuxna befolkningen hade arbetat frivilligt vid något tillfälle under 2014. Enligt rapporten är omfattningen av det frivilliga arbetet i Sverige exceptionellt stabilt under den dryga tjugoårsperiod som befolkningsstudier har genomförts. Enligt befolkningsstudien finns det inte något empiriskt stöd för uppfattningen att det ideella arbetet skull minska i omfattning över tid. Den totala omfattningen på engagemanget
är stabilt oavsett samhällsförändringar, samtidigt som det sker förändringar i engagemanget.”
SOU 2016:13, Palett för ett stärkt civilsamhälle, s. 93

Formerna för ideellt engagemang har förändrats under senare decennier. Möjligheterna för en individ att nå ut med sitt budskap och kommunicera med många samtidigt, har gjort det lättare att uppbåda stort engagemang även för enstaka frågor. För hundra år sedan krävdes en mer traditionell organisering av likasinnade (i föreningar, politiska partier, fackliga organisationer, studiecirklar o.s.v.) för att enskilda individer skulle kunna mobiliseras och kunna påverka samhället. I dag kan ett upprop i sociala medier på kort tid nå många människor som ställer sig bakom en sakfråga och är villiga att ge såväl tid som pengar för att få inflytande över hur samhället hanterar sakfrågan. Mobiliseringen av människor och spridningen av budskap går i dag oerhört mycket snabbare än för hundra år sedan. En viktig skillnad är också att det traditionellt organiserade engagemanget var mer stabilt över tid, vilket gjorde det lättare för föreningar och organisationer att på lång sikt få stort inflytande över samhället. Mycket av dagens ideella engagemang kanaliseras snarare i mer eller mindre lösa nätverk, där nätverken i sig inte har något särskilt värde när sakfrågan är överspelad.

“Rörelseorganisationerna som var arbetskraftsintensiva till sin natur kunde inte existera utan dessa aktiva  medlemmar och därför var de som grupp på något sätt oersättliga. Med hjälp av den moderna teknologin kan ett litet antal personer numera enkelt nå till många personer som befinner sig på distans utan att behöva person som länkar i överföringen.”
Wijkström Filip, Civilsamhället i samhällskontraktet, s. 43.

“I arbetsintensiva organisationer måste man arbeta med att mobilisera, leda, samordna, omvandla, bilda, uppfostra – eller om man så vill indoktrinera eller frigöra – det mänskliga materialet som utgör organisationens huvudsakliga resurs. […] I de klassiska folkrörelserna var studiecirklar en del av denna verksamhet.”
Ibid, s. 47

Att formerna för människors ideella engagemang har förändrats innebär naturligtvis utmaningar för Studieförbunden, som organisatoriskt är uppbyggda enligt en traditionell folkrörelsemodell. Studieförbunden har dock i många fall lyckats att fånga upp och inkludera nya och mera lösligt organiserade nätverk i sina verksamheter.

Studieförbunden beskrivs ibland som en infrastruktur för ideellt engagemang. En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund antingen genom samarbetsavtal eller samarbeten i sakfrågor. Studieförbunden utgör ett organisatoriskt stöd för att föreningar ska kunna bedriva sin verksamhet i hela landet, såväl i glesbygd som i städernas förorter. Genom studieförbunden kan även små föreningar med begränsade resurser förkovra sig i hur man bygger upp och driver en demokratiskt präglad organisation.

“Jag har konstaterat att folkbildningen på orten relateras till en samhällelig sfär av funktioner och uppgifter, bland annat genom att verka för de äldres folkhälsa, arbetslivsutveckling och demokratiskolning för unga som spelar i band.” 
von Essen Johan, Sundgren Gunnar, En mosaik av mening, s. 214

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 2

Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati