100 år allmänna och fria val:

Vi erövrar demokratin varje dag

Folkbildning, fackliga utbildningar och arbetsplatsförlagt lärande har setts som fullgod bildningsbakgrund för politiska ämbeten. Sverige har kallats en studiecirkeldemokrati och detta återspeglas ännu i dag i utbildningsbakgrunden hos förtroendevalda. 

Öppna rapport

Vi erövrar demokratin varje dag. Det börjar med en cirkel.

2. Vår utmanande samtid

Demokratin måste erövras varje dag. När vi i Sverige snart har haft demokrati i 100 år är det lätt att ta demokratin för självklar. Men utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar på att demokratin måste värnas aktivt. Undersökningar som World Values Survey har under en följd av år noterat att människors tilltro till de demokratiska systemen minskar i många länder. Så även i Sverige.

“In a world where most citizens fervently support democracy, where antisystem parties are marginal or nonexistent, and where major political forces respect the rules of the political game, democratic breakdown is extremely unlikely. It is no longer certain, however, that this is the world we live in.”
Ur artikeln ”The danger och deconsolidation” av Roberto Stefan Foa & Yascha Mounk, 2016.

Den moderna digitala kommunikationen öppnar helt nya möjligheter. Människor kan ta del av information på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Nätet gör det möjligt att kommunicera och knyta kontakter frikopplat från geografins
begränsningar. Vi befinner oss ännu bara i början på hur den digitala tekniken kommer att påverka lärandet. Effekterna kommer med största sannolikhet att bli genomgripande.

Samtidigt som nätet skapar stora möjligheter flyttar också anti-demokratiska, rasistiska eller nazistiska organisationer och medier fram sina positioner i den digitala världen. Inte minst i nätets undervegetation sker aktiviteter och grupperingar av olika slag som går emot demokratins värden. Ett i praktiken oändligt utbud, kombinerat med algoritmer som selekterar, kan skapa filterbubblor där vi endast ser och möter sådant som stärker och bekräftar den egna världsbilden och de egna åsikterna.

Alla som följer debatter på nätet kan se hur anonyma angrepp, hat och hot används för att tysta den som framför en avvikande uppfattning. Debattklimatet präglas i allt högre grad av attack och konfrontation. Vi riskerar att få en debatt som domineras av dem som har den hårdaste huden i stället för de bästa argumenten.

I många av demokratierna i västvärlden utmanas systemen av populistiska krafter med en främlingsfientlig agenda och en misstro mot makthavare och elit. De populistiska krafterna har flera gemensamma drag. Fördomar drivna av rädsla, misstro och hat finns i kärnan, förakt för vetenskap och kunskap kombineras med attacker mot fria medier.

Samtidigt som detta sker försvagas flera av de bärande strukturerna i det demokratiska samhället. Dagspress och andra traditionella medier har stora problem med fallande utgivning och urholkad ekonomi. Antalet anställda journalister på medieredaktioner minskar och tidigare fristående tidningar slås samman. Det finns inga tecken på att denna nedgång är på väg att ta slut. De politiska partierna som har en nyckelroll i demokratin tappar också sedan många år medlemmar.

Kapitel 1

Bildnings- och utbildningsarenor för demokrati

Studieförbundens viktiga roll för demokratin behöver synliggöras och ges tillräcklig finansiering för att kunna utvecklas.

Kapitel 3

Delaktiga medborgare

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka.

Kapitel 4

Ett sekel pluralism och flexibilitet

Allt sedan folkbildningens framväxt kring förra sekelskiftet har staten i varierande grad gett stöd till den folkliga bildningen. Skälen har varierat under årens lopp, men en återkommande tanke har varit att ett stöd till folkets självorganisering och folkliga bildning stärker demokratin.

Kapitel 5

Studieförbunden som mötesplats

Studieförbundens mötesplatser erbjuder plats åt individer och grupper som annars har svårt att ta plats och höras i samhällsdebatten. Hos studieförbunden får de forma och uttrycka sina åsikter – göra sina röster hörda.

Kapitel 6

Den ideella grunden

En övervägande del av Sveriges föreningar och ideella organisationer har på något sätt en koppling till ett studieförbund. Studieförbunden kan beskrivas som en infrastruktur för ideellt engagemang.

Kapitel 7

Ett sammanhållande kitt från höger till vänster

Ibland är studieförbundet medarrangör till partipolitiska arrangemang, ibland arrangerar de själva debatter och arrangemang som är av särskilt intresse för vissa partier, och ibland fungerar de som en utbildningsavdelning för partiet.

Kapitel 8

Avslutning och slutsatser

Vi anser att folkbildningen inom de tio studieförbunden är så viktig för samhället och demokratin att de offentliga resurserna bör öka.

Kapitel 9

Tio Studieförbund

Tio studieförbund, tio verksamhetsexempel för demokrati