Studieförbunden bedriver folkbildningsverksamhet i alla Sveriges kommuner. I rapporten har vi analyserat den geografiska fördelningen också inom kommunerna och gjort en analys per SCB:s regionala statistikområden (RegSO). Regionala statistikområden delar in Sverige i drygt 3 300 homogena kommundelar.
De viktigaste resultaten är:
- Studieförbunden når deltagare i samtliga RegSO.
- Nedskärningen slår mot landsbygder men inte lika i alla kommuner med landsbygd. Landsbygdskommunernas landsbygdsdelar minskar fyra gånger så mycket som storstadsområdenas landsbygdsdelar.
- Socioekonomi spelar roll men på olika sätt. I kommuner som domineras av landsbygd och mindre orter minskar deltagandet betydligt mer i relativt fattiga områden. I storstadsområdena är förhållandet det motsatta: deltagandet ökar i relativt fattiga områden. Detta är den enda grupp av områden där deltagandet ökade år 2024.
Vilka förklaringar ser vi?
- I landsbygdskommunerna har minskningen varit störst. Där tvingas färre anställda täcka ett betydligt större område och det finns mindre resurser att styra var studieförbundens verksamhet bedrivs och var den läggs ned när resurserna inte räcker till. Då drabbas de områden som är svårast att nå – även om behoven är stora.
- I storstadsregionerna har studieförbunden starkare och mer diversifierad ekonomi och en större kvarvarande personal vilket ger utrymme för att satsa på prioriterade målgrupper.
Studieförbunden finns fortsatt i alla kommuner och når deltagare i alla delar av alla kommuner. Med kraftigt nedskurna resurser får studieförbunden dock allt svårare att nå ut och att klara det kompensatoriska uppdraget. Skillnaderna ökar både mellan olika delar av landet och mellan olika områden i samma landsände. Det är boende i landsbygdskommuner som drabbas mest.