Bildningssamtal med studiebesök

Under valåret ska studieförbunden genomföra studiebesök med valbara riksdagskandidater från samtliga åtta riksdagspartier. De studieförbund som har organisatorisk koppling till ett eller flera partier tar ett särskilt ansvar.

Syftet är att öka kandidaternas kunskap om studieförbund och hur verksamheten gör skillnad för den enskilde och samhället i stort.

Målet är att 175 (hälften) av alla riksdagskandidater på valbar plats ska ha besökt ett studieförbund före valet.

Studiebesöket ska ge kandidaten en personlig berättelse och positiv upplevelse att ta med sig in i Sveriges Riksdag.

Tips

  • Ett parti per besök
  • Matcha verksamhet till politikerns intresseområde
  • Visa alltid statsbidragsfinansierad verksamhet
  • Låt deltagare och ledare ta plats
  • Bjud med någon från organisationen som känner politikern
  • Visa kopplingen till föreningsverksamheten
  • Sprida i SoMe och andra kanaler.
  • Allt börjar med ett samtal! Studiebesöken är en start på långsiktiga relationer med politiker.

Mallar

Hej [Förnamn],

Jag vill gärna bjuda in dig till ett studiebesök hos [Studieförbundets namn] i [ort]. Syftet är att visa på hur ett studieförbund fungerar i praktiken och hur våra olika verksamheter bidrar till [t.ex. beredskap, integration, kompetensförsörjning, kultur och ett livslångt lärande].

Plats: [Adress]
Datum och tid: [Förslag på tre olika datum och klockslag]

Under besöket får du möjlighet att:

  • Träffa deltagare och verksamhetsledare
  • Ta del av pågående verksamhet
  • Samtala om aktuella utmaningar och möjligheter för studieförbunden

Vi anpassar såklart upplägget efter dina önskemål!

Fungerar någon av ovan tider? Om inte så föreslå gärna en dag som passar din kalender!

Hälsningar,
[Namn, roll, studieförbund]

Checklista för planering av studiebesöket

Före kontakt

  • Välj verksamhet som matchar politikerns intresseområde.
  • Identifiera vilka personer som bör delta.
  • Förbered flera datumförslag (helst måndagar och fredagar).
  • Ha en tydlig idé om vad politikerna ska få se eller uppleva.

Vid första mejlet

  • Använd personlig ton och referera till tidigare kontakt om möjligt.
  • Föreslå konkreta datum och tider direkt.
  • Beskriv kortfattat syftet med besöket och vad som kommer att visas. Ange plats och kontaktuppgifter tydligt.

Under planeringen

  • Följ upp snabbt om du inte får svar – gärna via telefon.
  • Boka ett förmöte eller avstämning internt inför besöket.
  • Synka med pågående verksamhet för att visa något autentiskt.

Vid ändringar

  • Ha reservdatum redo om någon får förhinder.

Efter besöket

  • Skicka tackmejl och bifoga eventuella bilder.
  • Lyft det som gick bra – gärna med konkreta exempel.
  • Dokumentera lärdomar för framtida planering.
  • Mejla Hanna och berätta vem ni träffat och hur det gick!

Syftet med den här guiden är att vara ett stöd till dig inför, under och efter träffarna med politiker.

Frågor

Maila Hanna på
Studieförbunden i samverkan hanna@studieforbunden.se

Vem är ansvarig i ditt studieförbund?

  • ABF: Fredrik Pettersson
  • Bilda: Maria Ekelund
  • Folkuniversitetet: Fredrik Korsan-Bengtsen
  • Medborgarskolan: Rebecca Naess
  • NBV: Robert Damberg
  • Sensus: Katarina Arborelius
  • Studiefrämjandet: Daniel Forsberg
  • Studieförbundet Vuxenskolan: Anton Öhrlund

Här finner du plattor du kan använda när ni delar information om Bildningssamtalen i sociala medier

Facebook:

LinkedIn:

Instagram:

Frågor och Svar

Det finns åtta studieförbund som bedriver fri och frivillig folkbildning—studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Det mesta arrangeras tillsammans med andra föreningar. Studieförbunden samarbetar med 15 000 föreningar i hela landet. Varje studieförbund har en egen profil.

Varje år deltar 600 000 människor i studieförbundens studiecirklar och annan folkbildning. Kulturprogrammen hade över sju miljoner besök förra året. 
Vi bedriver folkbildning i alla Sveriges kommuner. I varje kommun finns minst två studieförbund att välja på.  
Säg det så här: “Vi är åtta studieförbund som tillsammans ser till att man kan delta i folkbildning i alla Sveriges kommuner.” 

Studieförbunden finansieras av en kombination av stats-, region- och kommunbidrag, deltagarintäkter, och intäkter från annan verksamhet. Statsbidraget var år 2024 1,5 miljarder kronor. Statsbidraget utgör en tredjedel av studieförbundens intäkter. 
Deltagarna betalar till stor del för folkbildningen själva. Förra året betalade de 567 mkr – mer än alla kommuner tillsammans.  
En stor del av arbetet i folkbildningen är ideellt – fem av sex cirkelledare får ingen ersättning alls och det ideella arbetet var värt 1,3 miljarder kronor 2024. Om man räknar med värdet av cirkelledarnas ideella arbete som finansiering, står deltagarna för nästan halva finansieringen själva. 
Säg det så här: ”Vi finansieras av en kombination av bidrag och andra intäkter. Staten betalar mest, och deltagarna näst mest – 567 miljoner förra året.” 

Nej, idag finns etablerade kontrollsystem och samkörning av registerdata för att upptäcka fel; granskningar visar låg risk för felaktiga utbetalningar. Statens revisor menar i sin rapport till regeringen att Folkbildningsrådet har tagit stora kliv för att stärka sin uppföljning och utvärdering av statsbidraget till folkbildningen. 
Säg det så här: “Studieförbunden har genomfört ett kraftfullt kvalitetsprogram som kombinerar datadriven samkörning med striktare kontroll på alla nivåer och tydlig ansvarsfördelning—få sektorer i samhället granskar och granskas så systematiskt som vi.”  

Enbart en mycket liten del av studieförbundens anslag, under två procent, betalas till samverkande föreningar som kostnadsersättningar. När det gäller utbetalningar har kraven på avtal, kvitton och underlag skärpts rejält. Folkbildningsrådets uppföljande kontroller visar att avvikelserna minskat mycket kraftigt. 
Säg det så här: ”En ytterst liten andel av pengarna till studieförbunden går till kostnadsersättningar och där har kraven skärpts rejält.”

Studieförbunden genomförde 14% färre arrangemang 2024, den minskningen är ungefär i storleksordning med minskningen i statsbidraget. Därför är det väntat att minst en tredjedel av folkbildningsverksamheten kommer försvinna. 
Dessutom har var tredje lokal stängt helt eller delvis, och nästan var fjärde anställd har fått sluta. 940 anställningar har försvunnit och det blir fler och fler. Två av åtta studieförbund har lagt ned. 
Säg det så här: “En tredjedel mindre statligt stöd betyder i praktiken en tredjedel mindre folkbildning.” 

Nedskärningen slår mot hela landet. 97% av lokalavdelningarna minskar sin verksamhet och i fem av sex kommuner genomfördes det färre arrangemang 2024. Minskningen är störst i landsbygd. I landsbygdskommunerna minskade verksamheten med 20 procent, men i storstäderna och deras kranskommuner minskade den med 12 respektive 10 procent. 
Säg det så här: ”Minskningen slår nästan dubbelt så hårt mot landsbygderna som mot storstäderna” 

En tredjedel av verksamheten är musik och studieförbunden arrangerar musikverksamhet och konserter i alla kommuner. Före nedskärningen arrangerade studieförbunden 100 000 arrangemang årligen inom musik och över 60 000 personer repade med studieförbund. 
Under 2024 minskade musikverksamheten lika mycket som resten av verksamheten – 14 % av arrangemangen försvann. Hittills har 15% av replokalerna stängt ned.  
Vi befarar att en tredjedel av musikverksamheten kommer försvinna, vilket skulle motsvara 20 000 personer som förlorar sin möjlighet att repa.  
Säg det så här: ”Musiken har drabbats hårt av nedskärningen, men andra verksamheter har drabbats lika hårt.” 

När det avlönade arbetet i studieförbunden minskar så minskar också det ideella arbetet. Med mindre verksamhet finns det färre tillfällen att göra en ideell insats. 
Under 2024 genomfördes 700 000 färre timmar ideellt arbete. Samhället förlorade ideellt arbete motsvarande ett ekonomiskt värde om 260 miljoner kronor. 
Säg det så här: “Neddragningar i bidrag innebär neddragningar i ideellt arbete—för varje krona staten skär ner bidragen försvinner lika mycket till i förlorat ideellt arbete.”  

Studieförbunden är en nyckelresurs i civil beredskap: de finns i alla kommuner, når många målgrupper och samarbetar med 15 000 ideella föreningar. Sex av de frivilliga försvarsorganisationerna samarbetar med studieförbund.  
Redan idag genomförs tusentals cirklar i hemberedskap och 2 000 personer gick HLR (hjärt- lungräddning) via studieförbund 2024. Dessutom arbetar studieförbunden mycket med informationskunnighet och kritiskt tänkande, och kan nå ut med viktig kunskap till människor som annars inte nås. Till exempel genomför studieförbunden cirklar i beredskap särskilt anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar, och de hade en viktig roll i att sprida kunskap om smittskydd under pandemin. Som allt föreningsarbete stärker folkbildningen tillit och gemenskap mellan människor. 
Potentialen krymper förstås när statsbidraget sänks med en tredjedel på tre år. 
Säg det så här: “Vill ni stärka beredskapen snabbt? Då måste ni använda den infrastruktur som redan finns—studieförbunden. Vi är snabbfotade med korta ledtider jämfört med kommuner och myndigheter.” 

Studieförbunden har nationella avtal med 60 funktionshinderorganisationer och är särskilt viktiga för tillgänglig kultur och folkbildning. I deltagarundersökning uppger 87 % av deltagare med funktionsnedsättning att de skulle ha svårt att delta i liknande verksamhet om studieförbunden inte fanns. 
Säg det så här: “Tar ni bort studieförbunden, tar ni bort den faktiskt fungerande vägen in i kultur och lärande för många med funktionsnedsättning.”   

Ja! Folkbildning genomförs alltid i grupp, och att söka umgänge och gemenskap är en vanlig anledning till att människor deltar i folkbildningen. Fyra av tio deltagare uppger att detta bidragit till att de sökt sig till folkbildningen, och det är vanligast bland äldre deltagare. Deltagarna tycker själva att deras sociala liv förbättras: sex av tio deltagare uppger att studiecirkeln givit dem tillgång till en gemenskap som är viktig för dem. 
Säg det så här: “Studiecirklar bygger gemenskap på riktigt—samma grupp, återkommande möten. Det motverkar ensamhet.”  

Sedan det stora flyktingmottagandet 2015 har studieförbunden bedrivit folkbildning riktad till personer som är nya i Sverige med särskild finansiering. Detta stöd avslutades dessvärre 2023.  
Innan ukrainare fick tillgång till SFI stod studieförbunden för integrationsverksamheten för ukrainska flyktingar. Uppskattningsvis deltog 14 000 ukrainare i studieförbundens folkbildning under det första året.  
2024 arrangerade studieförbunden 10 000 arrangemang inom ämnet svenska. Utrikesfödda deltagare tycker att folkbildningen är lärorik: åtta av tio tycker att de fått en ökad förståelse för hur samhället fungerar, och fyra av tio att de blivit mer samhällsengagerade. 
Säg det så här: “Studiecirkeln är en effektiv metod för att ge människor viktiga kunskaper om Sverige, både i svenska språket och om den svenska demokratin.”


Statens revisor: Folkbildningsrådet uppfyller krav på uppföljning och utvärdering
Statens revisor: Folkbildningsrådet uppfyller krav på uppföljning och utvärdering – Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådets rapport Reformerad hantering av statsbidraget till studieförbunden
Folkbildningsrådet redovisar fem års utvecklingsarbete – Folkbildningsrådet

STUV 2024: Statistikdatabasen – Välj tabell