Hur har Studieförbundens påverkansarbete och kommunikation utvecklats under en av folkbildningens mest utmanande mandatperioder? En ny rapport från Studieförbunden i samverkan sammanfattar processen från 2023 års besked om kraftiga nedskärningar till en förändrad politisk debatt i slutet av mandatperioden.
När regeringen hösten 2023 aviserade en nedskärning på 500 miljoner kronor ställdes studieförbunden inför ett akut läge. Samtidigt präglades debatten av misstro och hård kritik.
Den nya rapporten ”Att vända vinden – Från nedskärningar och misstro till framtidslöften och tilltro” beskriver hur Studieförbunden i samverkan tog sig an den dubbla uppgiften att dels återvinna förtroendet genom stärkt kvalitetsarbete, dels synliggöra de faktiska konsekvenserna för kultur- och föreningsliv i hela landet.
Viktiga insikter ur rapporten:
- Sakuppgifter och hårda fakta: Genom en serie löpande rapporter och kartläggningar – från Nedskärningskartan till Spelningskrisen och Studieförbundskrisen – dokumenterades effekterna steg för steg med hjälp av SCB-statistik och interna underlag.
- Kulturen och musiken som begriplig ingång: Genom initiativ som Replokalskrisen och Spelningskrisen kopplades abstrakta budgetsiffror till unga musikers vardag och kända artisters vittnesmål. Detta gav genomslag i riksmedier, på Grammisgalan och i politiska debatter.
- Konkreta konsekvenser: Mellan 2023 och 2025 försvann exempelvis 55 000 folkbildningsarrangemang (en minskning med 18 procent). Över 300 replokaler stängdes och antalet spelningar minskade med 24 procent. Nedskärningarna slog extra hårt mot mindre kommuner och landsbygd.
- Arbetssätt: Tio studieförbund blev åtta efter nedläggningar, men de kvarvarande förbunden enades kring kommunikation och påverkansarbete i nätverk som Komnet.
- Politisk förskjutning: Från att ha präglats av misstro och besparingar har samtalet mot slutet av mandatperioden i högre grad handlat om folkbildningens värde och behovet av långsiktiga villkor.