Basen i svenskt musikliv

Rapport

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden.

Varje år samlas runt 90 000 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av de tio studieförbunden.

Över hela Sverige erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

Fullscreen Mode

En landsomfattande rörelse för musikskapande

Har du någon gång spelat musik i ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden.

Varje år samlas över 90 000 personer för att spela populärmusik
tillsammans inom något av de tio studieförbunden. Över hela Sverige
erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument,
studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik,
oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

De tio studieförbunden:
– Har ca 265 musikhus i fler än 100 av Sveriges kommuner och
sammanlagt över 4 000 replokaler. Musikhusen är sociala mötesplatser
där band och akter erbjuds stöd och möjligheten att dela replokaler,
instrument och kontaktytor med andra musikintresserade.
I musikhusen utbyts erfarenheter och kunskaper, vilket gör dem till
praktiska skolor i demokrati.
– Ger människor i alla åldrar utrymme och frihet att utveckla sitt
konstnärliga skapande. Vi arbetar demokratiskt och gruppen bestämmer
tillsammans.
– Anordnade 2017 över 124 000 spelningar och konserter på 2 380
scener inför över 8 miljoner besökare. Minst en spelning genomfördes
i varje kommun i Sverige.
– Når en större bredd av befolkningen än andra kulturinstitutioner
och arbetar aktivt för att inkludera fler i sina musikverksamheter
genom riktade satsningar inom nya musikgenrer.

För såväl rockbandet som startats av ett kompisgäng som för den
ideella kulturföreningen utgör studieförbunden en viktig medspelare.

Studieförbunden verkar ofta som möjliggörare av allt från musikfestivaler och sommarläger – insatser som är avgörande för att odla fram de musikaliska talanger vi är internationellt kända för. Det är viktigt att vi uppmärksammar studieförbundens betydelse för musikers utveckling och svenskt musikliv.

De tio studieförbunden utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Unga som börjat lära sig spela ett instrument i Kulturskolan ges möjlighet att ta nästa steg och med studieförbundets stöd starta ett eget band eller börja göra egen musik.

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner. Mot den bakgrunden är det oroväckande att många kommuner gjort stora nedskärningar av bidragen till studieförbunden.

Utan de tio studieförbundens breda musikverksamhet skulle invånarna i mindre orter och på landsbygden förlora en väsentlig del av sitt kulturutbud.

I dag bidrar studieförbundens tiotusentals musikcirklar, replokaler och eldsjälar till att skapa nya stjärnor på musikhimlen. Utan det breda deltagandet i musik- och kulturlivet som studieförbunden möjliggör riskerar Sverige att gå miste om morgondagens stora musikframgångar.

I stället för pekpinnar: Musik

Fokus i all folkbildning, och så även inom musikverksamheten, är att lära av varandra och utvecklas tillsammans, snarare än att lyssna till och ta efter en expert som i förväg sitter på alla svar.

I praktiken innebär det här att det är vanligt att ledarskapet i musikcirklarna växlar mellan olika personer under olika perioder. Studiecirkelformen ger också förutsättningar för ett friare konstnärligt skapande där gruppen ges utrymme att utforska nya musikaliska uttryck utan pekpinnar.

Sverige har i internationell jämförelse en hög andel av befolkningen som engagerar sig ideellt. (Källa: Von Essen, Jegermalm, Svedberg (2015) Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014). Viljan att engagera sig och bidra till andras lärande märks inte minst bland de tiotusentals personer som varje dag bedriver folkbildning i studieförbundens musikverksamheter.

I 98,5 procent av musikstudiecirklarna är ledaren ideellt engagerad och oftast själv en av medlemmarna i bandet eller musikgruppen. Bara 1,5 procent av verksamheten inom populärmusik leds av arvoderade ledare.

Genom det deltagardrivna lärandet i studieförbundens musikcirklar blir bandet inte bara en plats där du lär dig spela ett instrument eller blir bättre på att sjunga. Lika mycket blir mötet i studiecirkeln en praktisk skola i demokrati där medlemmarna i gruppen tillsammans lär sig att lyssna på varandra och fatta gemensamma beslut. I processen att arrangera spelningar och att förbereda framträdanden ingår dessutom ett stort mått av projektledning.

Utan studieförbunden tystnar Sverige

Musikverksamheten är volymmässigt den största verksamheten inom de tio studieförbundens folkbildning.

En tredjedel av alla studiecirklar varje år sker inom ämnesområdet musik.
Hela 14 000 band eller akter är anslutna till något av de tio studieförbunden och antalet har ökat kontinuerligt sedan 2007.

2017 genomfördes sammanlagt 4 871 000 studietimmar i populärmusik inom studieförbunden. Om vi omvandlar tiden till musik och leker med tanken att en låt är ca 4 minuter lång motsvarar det över 54 miljoner låtar på ett år!

Det innebär också att om ett band skulle framföra all den musik som årligen spelas inom studieförbunden skulle de behöva spela oavbrutet i 405 år.

Hus för konstnärlig frihet

”I vårt musikhus har vi bra ytor där alla band kan samlas för att diskutera hur det går och hur man gör för att komma framåt, de äldre banden lär de yngre och det blir en väldigt trevlig stämning och bra samarbete. Det finns en anda att alla kan hjälpa och lyfta varandra”. Studieförbundet Vuxenskolan i Karlskoga

I drygt 100 av Sveriges kommuner driver studieförbunden egna musikhus, alltså hus med ett flertal replokaler och ofta med tillgång till studio och annan musikutrustning.

Till skillnad från enstaka fristående replokaler fyller studieförbundens musikhus en viktig social funktion där banden ges möjlighet att dela erfarenheter och lära av varandra och få stöd av studieförbundens personal.

Sammanlagt finns ca 265 musikhus i studieförbundsregi, som tillsammans rymmer uppåt
3 000 replokaler.

Antalet musikhus drivna av ett enskilt studieförbund har minskat de senaste fem åren. Samtidigt har det totala antalet replokaler i musikhusen ökat, vilket indikerar att studieförbunden satsar på färre, men större musikhus. Även antalet musikhus som drivs av studieförbund i samarbete med andra aktörer, t.ex. kommuner eller andra tudieförbund, ökar.

“Medborgarskolan i Falkenberg har en fullt utrustad och kostnadsfri prova-på-lokal i sitt musikhus, riktad till elever i Kulturskolan och på estetiska programmet på gymnasiet som inte har råd med instrument och lokalhyror.”

Musik för fler

“Medborgarskolan i Falkenberg har en fullt utrustad och kostnadsfri prova-på-lokal i sitt musikhus, riktad till elever i Kulturskolan och på estetiska programmet på gymnasiet som inte har råd med instrument och lokalhyror.”

Långt ifrån alla har möjlighet att spela musik hemma eller råd att köpa musikutrustning. Genom att erbjuda replokaler och utrustning gör studieförbunden musikutövandet tillgängligt för fler personer oavsett bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Studieförbunden har dessutom en omfattande prova-på-verksamhet för att ge personer som tidigare inte sysslat med musik en möjlighet att få pröva att spela olika instrument eller att spela in i en studio.

Utanför musikhusen finns det ca 1 000 studieförbundsdrivna replokaler. Antalet varierar stort mellan kommunerna men i nästan alla kommuner finns det minst ett studieförbund som erbjuder replokal. Det är vanligt att de studieförbund som inte hyr egna replokaler samarbetar med Folkets hus, fritidsgårdar och andra föreningar för att ändå kunna stötta band med lokaler. Trots att antalet musikhus har minskat är studieförbunden alltså fortfarande representerade på många mindre orter där det övriga kulturutbudet är begränsat.

Lokala förutsättningar är avgörande

“Under sommaren erbjuder Studieförbundet Bilda, tillsammans med den kommunala Kulturskolan i bland annat Sandviken, Timrå och Gävle, ungdomar att sommarjobba med musik och kultur på kommunens gator och torg. Projektet Kultur på gatan arrangerade för första gången i Bollnäs 2016.”
“ABF i Södertälje/Nykvarn har i samarbete med Södertälje kommun anordnat sommarlägret Hip-Hop Music Camp på en av kommunens fritidsgårdar. Sammanlagt 44 deltagare mellan 10 och 15 år fick utan kostnad delta i en veckas workshop med avslutning i stor inspelningsstudio där de spelade in sin musik.”

Många lokala faktorer påverkar studieförbundens möjligheter att utveckla sin verksamhet. Samverkan med kommunen är viktigt, och blir enligt många studieförbund allt viktigare, både av ekonomiska skäl och för att rekrytera nya deltagare. Samarbeten mellan kommuner och studieförbund kan t.ex. handla om att studieförbund finns representerade på den lokala fritidsgården och informerar om sin verksamhet eller att kommunen subventionerar hyror för studieförbundets replokaler.

En så pass omfattande verksamhet som de tio studieförbundens samlade musikverksamhet ser självklart inte likadan ut över hela landet. I vissa kommuner ökar intresset för att delta i studieförbundens musikverksamhet, i andra kommuner minskar det.
Det finns exempel på musikhus ute i landet där replokaler ofta står tomma och där långa lokalkontrakt har blivit ett problem för verksamheten. Långt många fler är dock de studieförbundsavdelningar som alltid har fullt och kö till sina replokaler. Några beskriver detta som ett ”moment 22” där det är svårt att locka nya band till verksamheten eftersom de inte kan erbjuda replokaler, men samtidigt svårt att utöka antalet replokaler utan att fler personer engagerar sig ideellt i verksamheten (vilket på sikt ger mer resurser till studieförbundet).

Allt bredare deltagande

Närmare 90 000 personer deltar i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet med inriktning mot populärmusik varje år. Räknar vi även med körsång och folkmusik samlar studieförbunden tillsammans betydligt fler.

Av deltagarna är ca 38 procent kvinnor och 62 procent män2. Eftersom statistik inhämtats på olika sätt olika år är det svårt att göra exakta jämförelser över tid. Men det är tydligt att andelen kvinnor i musikverksamheten har ökat kraftigt de senaste tio åren, även om det är en lång bit kvar innan populärmusikverksamheten är helt jämställd.

Sett till antalet deltagartillfällen är andelen kvinnor som deltar något lägre, 25 procent kvinnor mot 75 procent män. Det kan tolkas som att män i högre grad deltar i flera olika studiecirklar och aktiviteter medan kvinnor oftare deltar bara i en verksamhet.

Vägen till jämställdhet
Att andelen kvinnor ökat de senaste åren är ingen slump utan resultatet av ett målmedvetet arbete inom studieförbunden. Runt om i landet pågår ständigt aktiviteter och utvecklingsarbete för ökad inkludering.

En uppsjö olika metoder används för att locka nya målgrupper. Vissa studieförbundsavdelningar försöker aktivt lyfta fram fler kvinnliga förebilder, andra bokar alltid minst 50/50 vid konserter och spelningar, har särskilda replokaltider avsatta för tjejer och transpersoner eller erbjuder kostnadsfria replokaler till band med minst 50 procent tjejer.

En fjärdedel av de studieförbundsavdelningar som svarat på enkäten uppger att de gjort särskilda jämställdhetssatsningar i verksamheten under 2017. På många ställen har studieförbunden tagit hjälp av organisationer specialiserade på jämställdhet, t.ex. Make Equal som erbjudit studieförbundens personal vidareutbildning och organisationen Popkollo som arrangerar musikläger särskilt riktade till tjejer och transpersoner.

“År 2018 startade Studiefrämjandet i Skåne-Blekinge ett Sweden Rockkollo för tjejer i samarbete med Hårdrocksfestivalen Sweden Rock för att uppmuntra tjejer som vill spela hårdrock att ta plats inom en väldigt mansdominerad musikgenre. Kollot fortsätter med nya deltagare 2019.”

“ABF driver projektet Loud Grrrl i Umeå, Stockholm, Göteborg, Uppsala och Örebro. Genom bl.a. kurser, konserter och särskilda replokaler vill projektet öppna dörrar till musikbranschen och ge personer som definierar sig som tjejer, kvinnor, tanter och transpersoner större möjlighet att spela musik på egna villkor.”

Folkbildning, demokrati och kultur för alla

Att alla ska känna sig välkomna och kunna delta på lika villkor innebär också ett aktivt arbete med att öka HBTQ-kompetensen i verksamheterna och att flera studieförbund genomför riktade satsningar i socioekonomiskt utsatta områden där deltagandet i studieförbundens folkbildning traditionellt har varit lågt.

Sen 2015 när många flyktingar kom till Sverige har de tio studieförbunden haft en omfattande verksamhet för asylsökande, främst i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering men också genom studier i musik! På Ekerö, i Eskilstuna, Fagersta, Helsingborg, Kumla, Luleå, Lund, Ronneby, Stockholm, Sundsvall och på många andra ställen har studieförbund anordnat verksamheter och specifikt avsatt reptider för asylsökande och nyanlända.

“I Uddevalla har Studiefrämjandet varit med och anordnat World Culture Fest, en festival som lyfter fram dans och livemusik från flera av de länder som många invandrade Uddevallainvånare har bakgrund i.”

” Hur gör man egna beats, rappar och skriver låtar? Det får unga tjejer i Gottsunda lära sig genom Medborgarskolan i Uppsalas hiphopprojekt Orden från Orten.”

” På Sensus musikhus i Helsingborg anordnas DJ-kurser riktade till ensamkommande ungdomar och i Malmö till HBTQ-personer. Här får du lära dig mixa, hur du skapar en set list och hur du förbereder dig för en spelning.”

” Folkuniversitetet i Umeå har i samarbete med en lokal kulturförening arrangerat musikverksamhet och gett möjlighet till studioproduktion särskilt för nyanlända och ensamkommande ungdomar.”

Ett livslångt musicerande

I studieförbundens populärmusikverksamhet deltar människor i alla åldrar.

Allra mest deltar personer mellan 25 och 34 år. I åldern 35–44 år deltar män fyra gånger så ofta som kvinnor medan det bland
de allra yngsta deltagarna istället är en majoritet tjejer som deltar.

Jämnast är könsfördelningen bland deltagarna över 65 år. Att spela pop och rock är kanske inte vad folk i allmänhet ser som en
typisk ”pensionärsaktivitet” men studieförbunden vittnar om att det är många pensionärer som kommer till musikhusen dagtid och spelar blues eller drar igång det gamla rockbandet. Det görs även verksamhet på äldreboenden eller i samarbete med pensionärsorganisationer.

I studieförbunden finns inga åldersgränser uppåt – här kan vem som helst bli morgondagens rockstjärna.

Nya musikskapare, nya ideal

Intresset för att spela i band har minskat. Ungdomar gör musik på andra sätt i dag än för bara tio år sedan.

Rock, hårdrock/metal och pop är fortfarande de tre vanligaste musikgenrerna enligt studieförbunden, men intresset för såväl singer-songwritergenren, som hiphop ökar och med det kommer nya former för själva musikskapandet. Mindre konstellationer, datorer och annan elektronisk utrustning samt att göra musik hemma har blivit vanligare.

Medan det traditionella rock- eller popbandet, där samma grupp återkommande ses och spelar, lämpar sig bra som studiecirkel, (för att vara berättigad till statsbidrag måste en studiecirkel bestå av minst tre personer och ses minst tre gånger) är det svårare att fånga upp de som gör musik en och en, två och två eller i mer flytande konstellationer där samma personer inte deltar vid varje tillfälle, inom ramen för dagens folkbildning. Många studieförbundsanställda konstaterar att studieförbunden behöver utvecklas och delvis förändra sitt ”erbjudande” till unga musikintresserade. Traditionella replokaler och instrument är inte längre lika viktigt, medan intresset för studiotid ökar.

På flera håll försöker studieförbund möta upp det nya musikskapandet genom studiecirklar på distans där singer-songwriters regelbundet ses online, spelar sin musik för varandra och hjälper varandra att utvecklas. Eller hiphopkollektiv som skapar musiken tillsammans i en studio, men inte nödvändigtvis framträder som en och samma akt.

Även de studieförbundsavdelningar som identifierat och försökt anpassa sin verksamhet till nya genrer och trender stöter dock på problem med att passa in den nya musiken i rådande regelverk. Villkoren för studiecirklar och vad som är statsbidragsberättigad folkbildning sätter gränser för möjligheten att förnya sig. En anställd på ett studieförbund beskriver det som att musiktrenden inte går ihop med Folkbildningsrådets krav på hur människor ska mötas och lära tillsammans. Regelsystemet hänger helt enkelt inte riktigt med.

Vanligast förekommande musikgenrer i studieförbundens musikverksamhet 2017
1. Rock
2. Hårdrock/Metal
3. Pop
4. Singer-songwriter
5. Blues
6. Hiphop/Rap

Publiken i centrum sju dagar i veckan

En betydande del av studieförbundens musikverksamhet sker i form av kulturprogram (ett kulturprogram ska enligt Folkbildningsrådets definition ge kulturupplevelser genom föreläsning, sång/musik, dramatisk framställning, film/foto/bild, dans, utställning, litteratur, konst/konsthantverk eller tvärkulturell verksamhet som framförs inför eller tillsammans med deltagare, det vill säga konserter och spelningar. Studieförbunden är en viktig arrangör och samarbetspart för många av Sveriges musikfestivaler, gatufester och kulturnätter.

År 2017 arrangerade studieförbunden 124 000 spelningar, konserter och musikworkshops på 2 380 scener från norr till söder.
Utslaget på hela året kan man säga att det i genomsnitt pågår 14 parallella konserter och spelningar runt om i hela Sverige, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

I Sveriges alla kommuner arrangerades minst en spelning under 2017, men i vissa kommuner var studieförbundens bidrag till det
lokala musiklivet mycket större än så. I Luleå arrangerades närmare 5 000 konserter och spelningar 2017 och nästan lika många arrangerades i Örebro respektive Göteborg.

Kommun Antal konserter/ spelningar 2017
1. Luleå 4 839
2. Örebro 4 687
3. Göteborg 4 663

Plats på scen
På studieförbundens scener möts både yrkesverksamma musiker och amatörer. Konserterna är ofta direkt kopplade till studiecirkelverksamheten genom att de band och artister som övar i studiecirkelform sedan framträder på scen. Studieförbunden ger på så sätt utrymme för en mångfald av människor att våga ta plats på scen, uttrycka sig kreativt och bli lyssnade på. Även om studieförbunden generellt sett erbjuder låg ekonomisk ersättning för medverkan i publika arrangemang ger studieförbundens konserter och spelningar möjlighet för mindre etablerade musiker att synas och bredda sina nätverk.

Samtidigt är studieförbunden sannolikt en av Sveriges största uppdragsgivare för yrkesverksamma musiker. Studieförbunden är även en av få aktörer som utbildar musiker i frågor om musikbranschens villkor och rättigheter för musiker och låtskrivare.

“NBV i Nyköping har under flera år varit med och arrangerat gatumusikfestivalen Scandinavian Streetmusic Festival tillsammans med föreningen Nyköping i samverkan. Här uppträder en bredd av musikanter, som spelar allt från rock och pop till opera och folkmusik, mitt i centrala Nyköping.”

Vem lyssnar?
Studieförbundens konserter och spelningar når en stor publik. 2017 hade studieförbunden en sammanlagd publikmängd på över 8 miljoner. Det motsvarar lika många besökare som 240 omgångar av musikfestivalen Way Out West och är 26 gånger fler än antalet besökare på Kungliga Operan i Stockholm samma år. Bara i Stockholm tog nästan en halv miljon personer del av en spelning under året.

Medan män är i majoritet bland deltagarna i musikcirklar är det något fler kvinnor än män som deltar som publik på  musikarrangemang.

Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället drar slutsatsen att studieförbundens kulturprogram (vilka inkluderar såväl musik som andra konstformer och föreläsningsverksamhet) har en bredare inriktning än offentliga kulturinstitutioners verksamhet. Studieförbunden når därför exempelvis personer med funktionsvariationer, personer som bor på vårdhem eller invånare i mindre samhällen i glesbygd. Särskilt små orter skulle förlora en väsentlig del av sitt kulturutbud om studieförbundens musikverksamhet försvann (Folkbildningsrådet (2013) Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället – utvärdering 1 av studieförbundens Kulturprogram).

“I Piteå har Kulturens Bildningsverksamhet ett projekt under festivalen Piteå Dansar & Ler där de genom en musikscen och mötesplats på festivalen ger unga kreatörer inom musik och kultur chansen att synas, framträda och utbyta erfarenhet med både andra konstnärer och med kommun och näringsliv.”

“Sensus, tillsammans med SOM (Sveriges oberoende musikproducenter) och Musikerförbundet, arrangerar musikturnén Manifest on Tour som vill erbjuda musiker, artister, upphovspersoner och musikutgivare möjlighet att få större branschkunskap och knyta nya kontakter inom musikbranschen och musiklivet.”

“Studieförbundet Bilda har i flera år arrangerat Musikschlaget, en melodifestival för musiker med funktionsvariationer.  Musikschlaget ger fler möjlighet att uppträda i ett professionellt arrangerat sammanhang. På deltävlingar som arrangeras runt om i landet tävlar band och soloartister om en plats till den stora finalen i Sundsvall.”

Vi utmanar gamla strukturer

SLUTSATSER. En grundbult för studieförbundens folkbildning är allas rätt till att inte bara ta del av kultur utan också att själva få skapa konst och musik.

De tio studieförbunden är de enda som bedriver musikverksamhet inom populärmusik i alla Sveriges kommuner och utgör basen i det svenska musiklivets infrastruktur. Jämfört med Kulturskolan erbjuder studieförbunden en friare verksamhet för fler åldersgrupper. Ofta tar studieförbundens verksamhet vid efter eller vid sidan om Kulturskolan. Individer som börjat lära sig spela ett instrument i Kulturskolan får möjlighet att ta nästa steg och med studieförbundets stöd starta ett eget band eller börja göra egen musik.

För att de tio studieförbunden ska lyckas möta dagens unga och morgondagens musikskapande krävs stabila förutsättningar. Mot
den bakgrunden är det djupt beklagligt att de offentliga anslagen till studieförbunden från kommunerna har minskat med två tredjedelar de senaste 25 åren och att ett flertal kommuner fortsätter göra stora nedskärningar av bidragen till studieförbunden (Studieförbunden (2018) Varför minskar det? – En studie om kommunernas generella anslag till studieförbunden).

De samlade berättelserna från studieförbund runt om i Sverige vittnar om att folkbildningen står inför en utmaning när det kommer
till att nå unga människor och öka mångfalden bland de personer som deltar i populärmusikverksamheten. Den utveckling av jämställdheten inom populärmusikverksamheten som skett de senaste åren är ett tydligt exempel på att studieförbunden har förmåga att omvärdera gamla strukturer och förändra sin verksamhet. Genom nya metoder, prioriteringar och utbildningsinsatser har studieförbund runt om i landet brutit ny mark och nått en större bredd bland deltagarna. Det här är ett arbete som inte får avstanna.

Studieförbundens många musikcirklar, replokaler och eldsjälar är en viktig del av den infrastruktur som skapar nya stjärnor på musikhimlen. Svenska musikframgångar som Kent, In Flames, Sahara Hotnights och Adam Tensta har alla börjat sin karriär inom något av de tio studieförbunden. Vilka av morgondagens stjärnor skulle vi gå miste om ifall studieförbundens musikverksamhet inte fanns?

Neddragningar av studieförbundens lokala resurser riskerar att leda till en utveckling där kulturlivet på mindre orter utarmas och att
många människor aldrig får chansen att utveckla sitt musikintresse. Utan att överdriva går det att konstatera att utan studieförbundens musikverksamhet blir Sverige en mycket tystare plats.

Om rapporten

Studieförbunden undersöker regelbundet trender och framtidsutmaningar inom de tio studieförbundens omfattande musikverksamhet.

I den här rapporten redovisas primärt resultat och analyser av studieförbundens verksamhet inom populärmusik (rock, pop, hiphop, blues, musikproduktion med mera) men eftersom avgränsningen mellan ämnen ibland är flytande finns även inslag av körsång, folkmusik och jazz med i statistiken.

Resultaten i rapporten grundar sig på en enkät som besvarats av musikhandläggare eller motsvarande inom studieförbunden under våren och hösten 2018. Enkätsvar har inkommit från totalt 512 avdelningar/lokalkontor. Uppgifterna i enkätsvaren är ibland hämtade från studieförbundens rapporteringssystem och ibland uppskattningar gjorda av respektive respondent. Som komplement till enkäten har uppgifter även hämtats direkt från alla kommuner ur de tio studieförbundens verksamhetsrapporteringssystem.