Efter replokalskrisen kommer spelningskrisen – 8 000 speltillfällen för unga har försvunnit 2024–2025 som en följd av nedskärningarna mot studieförbunden

En ny rapport visar att 8 000 speltillfällen för unga och andra har försvunnit 2024–2025 som en följd av regeringens nedskärningar mot studieförbunden.

Mängder av band och musiker får därmed aldrig chansen att ens göra sin första spelning. Lokaler runtom i landet står utan ljud, ljus och drömmar.

En ny rapport visar att 8 000 speltillfällen för unga och andra har försvunnit 2024–2025 som en följd av regeringens nedskärningar mot studieförbunden.

Mängder av band och musiker får därmed aldrig chansen att ens göra sin första spelning. Lokaler runtom i landet står utan ljud, ljus och drömmar.

– Att ta bort och begränsa möjligheten för att företrädesvis ungdomar ska få samma möjligheter som vi fick är ett extremt självmål för samhällsnyttan. Det debatteras hela tiden om förebyggande insatser mot kriminalitet, så varsågoda politiker, här finns redan ett starkt verktyg som fungerar fantastiskt, säger medlemmarna i Kent som tillsammans med Max Martin, Lykke Li, Siw Malmkvist, Peter LeMarc, Europe, Viagra Boys, Eva Dahlgren och andra artister nu ifrågasätter nedskärningarna.

Den 7 maj bjuder Studieförbunden in till presskonferens i Solna om spelningskrisen. 

Alla artistcitat om spelningskrisen

(Johan Airijoki, Fanny Avonne, Eva Dahlgren, Europe, José González, Johnossi, Bo Kaspers Orkester, Kent, Peter LeMarc, Lykke Li, Oskar Linnros, Siw Malmkvist, Petra Marklund, Max Martin, Valter Nilsson, Sara Parkman, The Soundtrack of Our Lives, Thomas Stenström, Viagra Boys, Yttling Jazz)

– Klart de måste ha replokaler! Det var ju så ABBA började. Alla de stora har ju haft nånstans att repa! Har ungarna ingenstans att spela och sjunga ut sina känslor kanske de agerar ut dem i slagsmål på gatan istället och då har vi en massa stackars barn i fängelse istället för i replokaler. Är regeringen rädd för att de ska göra annat i replokalerna än att spela, eller vad är problemet?, säger Siw Malmkvist.

Samtidigt som replokalskrisen fortsätter och fortfarande debatteras visar nu en ny rapport från intresseorganisationen Studieförbunden att även livesektorn påverkas av regeringens nedskärningar i statsbidraget till studieförbunden.

Genom studieförbundens kulturprogram får ofta unga musikutövare sin första chans att testa om rösten bär inför publik som kan bestå av föräldrar, klasskompisar, vänner, andra nyfikna. Men det handlar också om att förbereda sig, lära sig planera och organisera samt inte minst prova sig fram och sakta men säkert bli bättre – eller enbart ha kul. Därför arrangerar studieförbunden varje år tusentals spelningar, i varenda kommun över hela landet. 

Men som en följd av regeringens minskade anslag arrangerades förra året 8 000 färre spelningar jämfört med 2023, totalt handlar det om en nedgång med nästan 25 procent. Mer konkret betyder det till exempel att ett stort antal debutspelningar aldrig blir verklighet. 

– Tillgången till replokaler och scener att stå på är avgörande för att framtidens artister och musikskapare ska kunna växa fram. Det var så allt började för mig, och för många andra. Det är en så viktig del i musikens ekosystem och en faktor som gjort att Sverige kunnat fostra så enormt mycket musikalisk talang genom åren. Genom studieförbundens verksamheter får också barn och unga ett sammanhang och en riktning. Att skära ner i den här typen av statliga stöd till kulturen är ett riktigt dåligt beslut, säger Max Martin.

– Den första spelningen är inte en spelning som alla andra. Den är steget från att drömma till att våga. Inställda spelningar släcker unga människors dröm och mod att satsa på musik, säger David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden.

– Märkligt när man som världsledande inom musikexport beslutar att strypa sina grundläggande och innovativa resurser i form av nedläggning av replokaler, vilket i sin tur gett färre speltillfällen för artister. Är det bara export av vapen som gäller nu för tiden? Det är inte bara ointelligent och trist. Det är en ytterst pinsam utveckling av Sveriges roll som kreativt och konstnärligt land, säger Ebbot Lundberg i The Soundtrack of Our Lives.

Det går också väga in andra aspekter och värden som går förlorade, gällande fritid, välmående och gemenskap, men också att hela Sverige ska ha möjlighet att leva. Fjolårets rapport Vid vägs ände? visar hur nedskärningarna slår mot folkbibliotek, studieförbund och kulturens själva infrastruktur, och att det blir mest kännbart i redan utsatta landsbygder där bibliotek och studieförbund i vissa kommuner kan utgöra de enda kulturaktörerna.

– Nedskärningarna på studieförbunden slår hårdast i mindre kommuner och på landsbygden. På dessa ställen är det sedan tidigare väldigt svårt att hitta möjligheter för artister att få spelningar och möta sin publik, säger David Samuelsson.

Musik är nu inte bara roligt, utmanande och självförverkligande, det kan också vara en livsviktig kanal för den som behöver ventilera oro, ångest, trauman eller vanliga vardagsupplevelser. 17-årige Fabian Larsen, som spelar i death metal-bandet Cryptorium från Karlstad/Stockholm, säger:

– Att spela musik med andra i sin ålder ger en gemenskap som är svår att återskapa. Folk får ett sammanhang, och en anledning att göra nåt med sin tid. De kan uttrycka sig på sätt de aldrig skulle kunna göra annars – framför allt när de står på en scen och har en publiks uppmärksamhet.

Trots att Sverige gärna solar sig i glansen av våra musikaliska exportframgångar sjunker den statliga finanseringen till kultur i Sverige och nedskärningarna till studieförbund fortsätter. Efter nedskärningen 2026 kommer den totala bidragsnivån från kommun, region och stat vara halverad sedan 30 år tillbaka. 

Det här märks av även på regional och kommunal nivå. Prognoser visar till exempel att förutsättningarna för den kommunala kulturskolan runtom i landet de kommande åren ser allt annat än lätta ut.

Lägg till hur regeringens nedskärningar i statsbidraget till studieförbunden påverkar barn och ungas möjlighet till gemenskap, kreativitet och lärande, bland annat i form av att 20 000 ungdomar drabbas när replokaler tvingas stänga ner. I en uppmärksammad kampanj i fjol markerade band och artister som Ghost, Per Gessle, Karin Dreijer, Lars Winnerbäck, E-Type, Shellback, Jill Johnson, Håkan Hellström, Jonas Åkerlund, The Hives och många fler mot hur detta innebär en nedmontering av självafundamentet för Sveriges musikframgångar men de lyfte också vikten av att unga bara ska ha någonstans att ta vägen.

Lykke Li, i flera decennier en av Sveriges mest hyllade musikexporter, säger:

– Jag hade inte råd med en replokal när jag började. Inför min första spelning som var under ett paraply på Hultsfred repade vi på bussen ner som vi hade fått lifta med gratis. Musik är det absolut viktigaste som finns och kan på riktigt rädda ungdomars liv så som det gjorde mitt.

Rapporten Spelningskrisen går att hämta här.