Studieförbunden har funnits i över hundra år men blickar ständigt framåt. Vi står för fri bildning i hela Sverige, alltid på individens villkor och alltid tillsammans med andra.
Folkbildningen är starkt sammanlänkad med det demokratiska samhället framväxt. Studiecirklar och folkhögskolekurser blev en möjlighet för människor att bilda sig, engagera sig och ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Redan från början uppstod starka band mellan studieförbund, folkhögskolor och folkrörelser. Många studieförbund och folkhögskolor har i själva verket bildats på initiativ av folkrörelser. De starka banden mellan folkbildning och civilsamhälle har bestått in i vår tid – och många nybildade föreningar och nätverk har i dag ett nära samarbete med studieförbunden.
Tidslinje över den svenska folkbildningens framväxt:
Första studieförbundet bildas
IOGT:s studieförbund som i dag heter NBV bildas.
1894
1903
Folkbildningsförbundet grundas
Till en början bedrev Folkbildningsförbundet egen
folkbildningsverksamhet, bland annat genom att arrangera föreläsningar
och sprida litteratur genom mobila boklådor.
Folkbildningsutredning
Redan tidigt fick studieförbunden offentligt stöd. 1944 års folkbildningsutredning präglades starkt av andra världskrigets efterdyningar. Utredningen betonade starkt folkbildningens betydelse för ”demokratisk fostran”.
1944
1991
Från regelstyrt till målstyrt och Folkbildningsrådet bildas
Under sjuttio- och åttiotalen var stödet till studieförbunden mer reglerat än vad det är i dag. År 1991 förändrades detta, genom att bidraget till studieförbunden blev målstyrt i stället för regelstyrt. Studieförbunden fick större frihet att själva utforma verksamheten.
Samma år bildades Folkbildningsrådet, en förening med vissa myndighetsuppdrag, där det viktigaste är att godkänna vilka studieförbund som ska få ta del av statsbidraget och att fördela statsbidraget mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådets medlemmar är Studieförbunden, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Regioner.
Folkbildningspolitiskt mål
Folkbildningspolitiska propositionen ”Allas kunskap – allas bildning” antas av riksdagen. Alla partier är överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. Riksdagen fastställer för första gången ett eget mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”
2014
2016
Namnbyte
Folkbildningsförbundet byter officiellt namn den 1 januari till Studieförbunden i samverkan.
Antalet studieförbund har genom åren förändrats – en del har gått samman, några har upphört och nya har bildats. De två senaste studieförbunden som får ta del av statsbidraget är Ibn Rushd och Kulturens Bildningsverksamhet. I dagsläget finns det tio studieförbund.