Home Telefon

Så stärker man demokratin och de ungas psykiska hälsa

Att stärka demokratin och den psykiska hälsan hos barn och unga. Om detta handlade femte stoppet på Bildningsresan. Ännu ett tema – som förstärktes av Ukrainakrisen – var studieförbundens förmåga att främja integrationen. 

Länsbildningsförbundet i Söderhamn stod värd för arrangemanget och inbjuden riksdagspolitiker från länet var Viktor Wärnick, (M). Han och alla övriga fick höra att Gävleborgs län har ett starkt föreningsliv, och som i samspel med studieförbunden stärker demokratin. Och mot bakgrund av Ukrainskrisen tycks nu en ny stor utmaning för folkbildningen rycka närmare: att vara en del av flyktingmottagandet, precis som 2015–2016. Det kom delvis att prägla de fortsatta samtalen. 

Jag tror att studieförbunden kan spela en stor roll igen. Vi är en resurs.

Jon-Erik Flodin, ordförande i Länsbildningsförbundet, i sin välkomsthälsning
Elena Tallberg Arnefjord, verksamhetsansvarig vid Bildablomman. Foto: Nadja Hallström

Först ut att presentera goda exempel var Studieförbundet Bilda, som i samarbete med Söderhamns kommun har drivit Bildablomman ända sedan mitten av 1990-talet. Det handlar om en bred verksamhet för barn och unga i familjefrågor som rör psykisk ohälsa, missbruk, sorg, separation med mera. Skuld och skam tynger åtskilliga unga, därav behovet. För deltagarna är kontakten oerhört värdefull att döma av uppföljningar (med strålande vitsord) som verksamhetsansvariga Elena Tallberg Arnefjord visade på Bildningsresan.  


– Vuxna, våga bry er, uppmanade Elena. Alldeles för många barn och unga bär på en obehaglig, tung och ofrivillig tystnad. Många vittnar om att de skulle ha berättat tidigare om hur de hade det hemma om bara frågan hade ställts.
Bildablomman har samtalsgrupper för barn och unga samt för föräldrar, vilka träffas en gång i veckan under en termin och pratar utifrån olika teman.
– Att träffa andra och förstå att man inte är ensam är magiskt.

Folkbildning, ja, definitivt, förklarade Bildas regionchef John Staffas.

John Staffas, regionchef Studieförbundet Bilda. David Samuelsson och Viktor Wärnick, (M). Foto: Nadja Hallström

– Det handlar om rätten att må bra, att få tala om vad man känner, tycker och vill, och det görs i en god miljö. Det blir inte mer mitt i prick. Bildablomman visar att folkbildningens metoder, pedagogik, människo- och kunskapssyn fungerar utmärkt även för unga.

John Staffas underströk att Bildablomman inte hade fungerat lika bra i tidsbegränsad projektform. Nu drivs den som en kontinuerlig verksamhet.

Viktor Wärnick (M), kommenterade exemplet med att Bildablomman illustrerar civilsamhället när det är som bäst.
– Staten är inte större än civilsamhället, snarare tvärtom. Politiker kan inte alltid lösa samhällsproblem. Man måste kroka arm med andra aktörer och ge dem förutsättningar att bedriva en verksamhet som den här.

Folkbildning och demokrati för hela landet

Uttryck som folkbildningen tar sig an i Gävleborgs län gav Studieförbundet Vuxenskolans avdelningschef Agneta Wiklund Hedberg talrika exempel på i sin presentation: Föreläsningar om kulturarvet, skapandet av en replokal för tonåringar i Delsbo, tälja i trä, sy folkdräkter, studiecirklar om diken (i samarbete med LRF) och – på senare tid – stöd till flera aktörer i samhället att utveckla de digitala mötesformerna. Mer om det senare.  

Agneta Wiklund Hedberg, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan. Foto: Nadja Hallström

Mitt val
Men exemplet som lyftes fram särskilt på Bildningsresan gällde hur studieförbunden bidrar till att stärka demokratins grundvalar, i det här fallet studiematerialet Mitt val. Det bygger på lättlästa texter om hur demokratin fungerar. Målgruppen: alla som behöver enkel och begriplig information, som intellektuellt funktionsnedsatta och alla med annat modersmål än svenska. Syftet är breddat engagemang i samhället.

Mitt val användes redan 2018 och körs i studiecirkelform även inför stundande val. Materialet har dessutom påverkan på de lokala partierna eftersom Mitt val leder fram till en valdiskussion med företrädarna, som får konkreta tips i förväg om hur de kan göra sig enkelt förstådda för målgruppen.

I likhet med Bildablomman har Mitt val och Studieförbundet Vuxenskolans övriga aktiviteter delvis kunnat hållas i gång under pandemin, delvis tack vare digitala mötesformer.

– Att mötas digitalt är något vi kommer att bära med oss framåt, kommenterade Viktor Wärnick.

Johan Fyrberg, förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan, underströk detta genom att säga att kanske var fjärde studiecirkel kommer att vara i digital form framöver.

Johan Fyrberg, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan och Viktor Wärnick, riksdagsledamot (M). Foto: Nadja Hallström

Vägen till jobb för utrikesfödda 

Språkets betydelse låg i fokus även när Bildningsresans tredje exempel presenterades. Folkuniversitetet lyfte fram sina riktade insatser till utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Här handlade det om integration och inkludering, för att betona två begrepp som förstärker varandra.
– Vi leder människor ut i arbete och egen försörjning. Det inträffar många solskenshistorier hos oss, berättade Anna Idell, biträdande platschef Folkuniversitetet Gävleborg.

Sahro Hussein och Anna Idell från Folkuniversitetet i Gävleborg. Foto: Nadja Hallström

Tillsammans med Sahro Hussein presenterade hon Folkuniversitetets mötesplatser som inte enbart bygger på instrumentella handlingar som att skriva cv och personliga brev. Språkstöd, tolkar och pedagogiska resurser fyller även en psykosocial funktion.
– Mötesplatsen är viktig för att bygga folkhälsa och skapa motivation. Vi skapar tillit, bygger broar, sade Anna Idell.

– Det är jättejobbigt att förklara och berätta vad man vill om man inte kan svenska. Men med språkstöd på plats vågar de, sade Sahro Hussein.

Fast även deltagande i studiecirklar gagnar inträde på arbetsmarknaden, särskilt för utrikesfödda med kort utbildning, enligt forskning, erinrade Cecilia Palm om. Skulle inte en myndighet eller privat företag kunna driva verksamheten? Nja, idéburna aktörer har fördelar, sade Cecilia Palm. Deltagarna är inte redo för Arbetsförmedlingen än, men däremot mottagliga för förberedande insatser för att kunna ta sig vidare.

Varför engagerar sig då Folkuniversitetet i verksamhet med arbetsmarknadsprofil? Generalsekreteraren Cecilia Palm gav först ett generellt svar:
– Vi försöker finnas där det finns ett behov, och just nu har vi en stor och växande långtidsarbetslöshet i Sverige. Vi kan bidra med nytta på många olika sätt, inte enbart genom studiecirklar.

– Vi kan inte låta bli att bry oss om individen. Vi har större möjligheter till individuell anpassning. Vi är inte pressade på samma sätt av resultatmått och de ekonomiska styrinstrumenten som Arbetsförmedlingen jobbar med.

Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet Foto: Nadja Hallström

Flera aktörer behövs, antingen-eller-tänkandet leder till låsningar, anser Cecilia Palm.

– Det är samverkan vi måste får fram i ökad utsträckning, även på utbildningsområdet, mellan studieförbund, komvux, universitet och andra.



Redo för ukrainska flyktingar

I det avslutande panelsamtalet betonade studieförbunden att de står redo att göra en insats i det annalkande flyktingmottagandet. John Staffas först:
– Vi har en logistik och infrastruktur sedan 2015 där bland annat många av våra frikyrkoförsamlingar och vår egen verksamhet kan sparka igång. Ingen av oss i folkbildningen kan se oss själva i spegeln om vi inte agerar, oavsett hur det blir med statsbidragen.

– Vi behöver ingen startknapp, fyllde Johan Fyrberg på. Vi står i kontakt med människor som vill vara en del av oss, en mängd frivilliga som vill göra en insats för andra, och som vi idag har talat mindre om.

Cecilia Palm berättade att Folkuniversitetet publicerar forskningsföreläsningar som ger förståelse för situationen, driver en kontakttolkutbildning i Östersund och att det format som användes vid förra flyktingkrisen ännu finns kvar.

– Politiken kan göra en hel del, men inte allt. Det låter gott att man är redo, kommenterade Viktor Wärnick allt detta.

Kraven på och från politiken

Sist av allt adresserade Studieförbunden en önskelista till politiken. Cecilia Palm pläderade för samverkan och ett uppluckrat anslagsregelverk. Folkbildningen kan göra ännu mer men stuprörsmentaliteteten på utbildningsområdet hindrar.

John Staffas talade sig varm för kontinuitet i stödet från det offentliga. Ingen ”projektos” (=övermått av verksamhet i projektform) löd hans uppmaning.

Johan Fyrberg oroades över de kraftiga neddragningarna i det offentligas stöd till folkbildningen på senare år. Men det är inte bara pengar det handlar om, vi behöver ett erkännande. Tillitsstyrning är vägen framåt. Vi är beredda att göra vad som krävs för att säkerställa vår förvaltning och vår etik.

– Att ersätta tilliten med styrning och kontroll vore som att slänga ut marknadsekonomin ur näringslivet. Det är fundamental värden som står på spel. 

Viktor Wärnick sade att politiken måste säkerställa att pengarna går till rätt saker, att de inte göder något odemokratiskt eller kriminellt.
– Att man kommer till rätta med missbruk och fusk ger legitimitet. Jag ser fram emot fortsatta diskussioner kring detta, sade Viktor Wärnick, som även ser fram emot Riksrevisionens rapport om folkbildningen i höst.

– Vi tror starkt på den självförvaltande modellen. Vi är beredda att vända på varje sten och är fortsatt ödmjuka, sade Johan Fyrberg, som även är t f ordförande i Studieförbunden i samverkan.

Från vänster: David Samuelsson, Cecilia Palm, Viktor Wärnick, John Staffas och Johan Fyrberg. Foto: Nadja Hallström


Författare: Lennart Frykskog