Samtal om folkbildning i ett utsatt och hoppfullt område

Demokrati, tillit och folkhälsa var tre övergripande teman när studieförbunden den 15 november visade upp goda exempel ur verksamheten i en samtalsturné, kallad Bildningsresan. Såväl särarter som likheter hos de tio förbunden lyftes fram.

Det här stoppet i Göteborg, som ägde rum den 15 november, var andra stationen av sex som bildningsinsatsen omfattar. Det första ägde rum i Kristianstad för fem veckor sedan.

Platsen i Göteborg var vald med omsorg: Opalkyrkan i Frölunda, eller närmare bestämt Tynnered, som ännu klassas som utsatt område (tidigare särskilt utsatt område), men som har en positiv utveckling. Flera initiativ som tar itu med problemen äger rum just där.

– Det blir spännande att se vad som händer här de närmaste åren, sade Bildas regionchef Ivar Hedén Judt.

Samuel Gustavsson, förbundsrektor Bilda, i samtal med Helena Cankalp verksamhetsutvecklare Bilda.
Foto: Nadja Hallström

Bilda samverkar med kyrkan

Först ut att presentera verksamhet var just Bilda, som har samverkat med ortodoxa kyrkor sedan 1990-talet. Helena Cankalp, som är verksamhetsutvecklare på Bilda, berättade om sitt initiativ att skapa en mötesplats i form av ett interortodoxt ungdomsläger för unga från olika kyrkor. Dialog behövs mellan unga från olika religioner men även mellan olika kristna församlingar, sade Helena.

Myden Tanriver är ordförande i Sankt Gabriels ungdomsförsamling i den syrisk-ortodoxa kyrkan. Hon berättade att lägret hade gett henne kontakt med många unga hon annars aldrig hade mött. Det blev startskottet för hennes kyrkliga engagemang.

Uppskattat av polisen

Myden Tanriver berättade om en annan aktivitet som kyrkan står bakom i samverkan med Bilda: Fredagsöppet. Unga möts på kvällen för att spela pingis eller delta i samtal och studiecirklar kring ämnen som värderingar, moral och etik. Polisen uppskattar initiativet.

Myden Tanriver och Helena Cankalp från Bilda. Foto: Nadja Hallström

– Vi startade det här för att få bort från gatan de unga i åldern där de skapar en identitet och få dem att komma till en trygg miljö där de känner sig hörda. Det motverkar utanförskap och ofrivillig ensamhet som unga i dag ofta lider av.

En tredje verksamhet i Bildas och kyrkans regi är modersmålscaféet där unga med samma bakgrund möts och talar arameiska (syriska) med varandra, samma språk som äldre släktingar talar. I dag talas språket mestadels av assyrier/syrianer.

Roland Utbult (KD) och David Samuelsson.

Till varje möte på Bildningsresan är minst en ledamot i riksdagens kulturutskott inbjuden. Roland Utbult, KD, känd även som musiker, var på plats och kommenterade exemplen.

 – Fantastiskt att höra om detta. Fina exempel. Det som alltid slår en är ensamheten, att många känner sig ensamma. Så ofantligt viktigt att inkludera människor.

Mångfald i Vuxenskolans replokaler

Studieförbundet Vuxenskolan tog vid efter Bilda och släppte loss indiepopbandet Drottning Zilvia på scen. Ett exempel på den omfattande musik- och kulturverksamhet som studieförbunden bedriver. Studieförbundet Vuxenskolan arbetar för mångfald i replokalerna och verkar för att andelen tjejer ska vara lika stor som andelen killar, 50/50 är målet. Även musikgrupper med annan etnisk bakgrund och pensionärer uppmuntras. 

Tilda Lindström och Lina Brustad, Studieförbundet Vuxenskolan.
Foto: Nadja Hallström

– Musiken och folkbildningen har alltid gått hand i hand, sade folkbildningschefen Lina Brustad, som höll i samtal och frågestund med Drottning Zilvias frontfigur, 17-åriga Tilda Lindström.

För att musik ska bedrivas som studiecirkel ställs krav på planmässighet och att det pågår ett ständigt lärande, sade Lina Brustad och bollade frågan vidare till Tilda Lindström. Hon berättade att bandet träffas minst en gång i veckan under tre timmar.

– Vi kunde knappt något innan vi började spela ihop, sade hon.

Tilda Lindström.
Foto: Nadja Hallström

Målet just nu är att skriva mer egen musik, göra den tillgänglig för andra och att hantera spelningar inför publik samt att känna sig helt bekväma med och stolta över musiken, berättade Tilda och avslöjade att hon själv står bakom flera nyskrivna texter.

Demokratiaspekten då, den som är så central för folkbildningen?  Jo, musiken hänger ihop med denna, menar Tilda Lindström.

-Jag tänker främst på yttrandefriheten. Att ha möjlighet att uttrycka sig själv konstnärligt är ju en del av att få vara sig själv, oavsett vem man är.

Uppenbarligen väckte det unga bandet igenkänning hos Roland Utbult, som ju förutom riksdagsledamot även är en musiker, vars bana en gång inleddes på hemvärnsgården på Öckerö.

– Vi var glada amatörer, jag känner igen kreativiteten och lusten. Fantastiskt att man kan jobba så här. Vi var inte så kloka att vi satte upp mål. Vi hade kortsiktiga förhoppningar.

Rösterna görs hörda hos NBV

Sist ut bland förbunden var NBV som visade ett filmprojekt som drivs enligt modellen ”learning by doing” under arbetsnamnet Amina och handlar om barn som far illa. Det handlar om att göra sina röster hörda. Kultur och media är redskap.

Bilder visades därefter från en poesi-workshop där unga i samma anda framförde egna dikter live. Ett syfte är styrkan i språket och att lära sig använda det på rätt sätt.

Santiago Cambón och Enver Ramirez, NBV. Foto: Nadja Hallström

Till det tredje och sista verksamhetsexemplet som presenterades fick deltagarna lyssna på klipp ur ett par poddavsnitt från veckan. Ett handlade om stress inför skolproven, ett annat om demokrat och valet. Några unga förstagångsväljare diskuterade var deras partisympatier ligger.Det spännande med podd är att man kan prata om vad som helst, sade distriktschefen Santiago Cambón.

– Vår verksamhetsutvecklare Enver Ramirez är väldigt bra på att hitta målgrupperna som är svåra att nå ut till och få ungdomar att vilja engagera sig. Nyckeln är att sänka trösklarna och hitta dem i den miljö där de befinner sig.

Emma Ekblom från NBV berättade att förbundet satsar inte bara på barn och unga utan även stöttar vuxna som arbetar med barn. Nytt för i år är att man tydligt stöttar att utarbeta studiematerial.

Tillit och frihet på önskelistan

Det avslutande panelsamtalet kretsade kring två sammanlänkade frågor: vilken utveckling som studieförbunden vill se framöver och vilka hindren för att uppnå målen är. Tillit är ett nyckelord för Ann-Katrin Persson, ordförande för Studieförbunden i samverkan.

– Jag vill att vi ska ha förutsättningar att visa tillit till de vi möter och, för att möta nya behov, använda den kreativitet och förmåga till innovationer som vi har visat under vår livstid. För att göra det behöver vi bemötas med tillit och ha frihetsgrader.

Vidar Aronsson, NBV.
Foto: Nadja Hallström

Bildas förbundsrektor Samuel Gustavsson önskade att studieförbunden får fortsätta att vara en fortsatt platta för demokratin, med förmåga att lyssna in engagemanget i samhället.

– Det pågår hos oss så mycket verksamhet, som nästan är som en demokratiskola varje dag i studiecirklarna. Människor får utifrån sitt eget skapande tänka, tycka, vrida och spänna mot och i tillit till varandra. Det är så viktigt att politiken ser det här.

NBV:s ordförande Vidar Aronsson talade för en stärkt demokrati, med fördjupad delaktighet, i en tid när begreppets betydelse har snävats in och sammanhållningen försvagats. Många människor känner inte delaktighet och förtroende.

– Där vill jag att folkbildningen och studieförbunden ska vara. För att kunna göra det måste vi våga ta lite risker ibland. Jobba med grupper eller i områden där vi inte är superetablerade. Jag hoppas att vi tillsammans med politiken kan ta rätt risker.

Johan Fyrberg (SV) och Maria Nilsson (riksdagsledamot L) i samspråk med deltagare på seminariet. Foto: Nadja Hallström

Studieförbundet vuxenskolans förbundschef Johan Fyrberg sade att folkbildningen är den kanske viktigaste sammanhållande kraften i demokratin i en polariserad tid.

– Vi ska bli ännu bättre på att nå många fler. Folkbildningen når en miljon, varav många med utländsk bakgrund, sade Johan Fyrberg.

Förutsättningen är en fri och frivillig folkbildning, betonade han.

Roland Utbult avgav ett löfte och en förhoppning.

– Jag kommer att värna yttrandefriheten. Ni kommer att fortsätta att störa oss. Jag måste ge er credd för att ni stör oss hela tiden. De som ligger på hårt når också resultat.

Han passade också på att testa deltagarnas bildning genom att sjunga ”Telegram från en bombad by” och fråga vem kompositören var. Rätt svar: Cornelis Vreeswijk.

Foto: Nadja Hallström

Författare: Lennart Frykskog